Avkastning / ERoEI

[Jakob]

Scenario: Matbutiken har stängt för gott och lagren börjar sina.

Vilken sorts odling ger tillräcklig avkastning?
Om allt görs för hand, hur många dagar räcker den mat man får jämfört med hur många dagar man lägger på produktion och allt som hör till (markberedning, plantering/så frön, ogräsrensning, vattning, skörd, lagring, transport, tillredning)?

En del produktion kan ju göras så att man matar in energi i systemet som inte duger som mänsklig föda, för att sen få ut nåt som går att äta - ge hö och foder åt en häst eller ett par oxar och de drar din plog. Samma med höns, får, getter och kaniner - ge dom nåt som duger åt dem, och du får nåt som går att äta tillbaka.

Om det blir fel kan det i värsta fall bli till att energin man lägger på att odla överskrider det man får tillbaka (ERoEI <1). Det leder till svält. För att klara sej borde ERoEI vara högre än dagar på året dividerat med de dagar man kan jobba med att odla och hålla på under odlingsperioden. Samtidigt borde det man skaffar fram gå att lagra, och det borde finnas variation (kolhydrater, protein och fett).

[EN brun böna]

Jag skulle nog säga att fiskodling är det som ger mest utbyte med minst insats. Men kräver en ganska stor inlärningskurva vad det gäller mat och uppfödning av yngel.
Ser man på de finska nybyggarna så la de mer krut på djurhållningen och mindre på odling än de svenska bönderna, och finnarna led mindre än de svenska under svältår.
På hösten slaktades allt överskott och bara föräldradjuren fick överleva vintern, det gjorde att mindre foder behövde samlas och mindre arbete vintertid.

[bastard]

beror med på vilken storlek på mark man har, större ytor och lägre avkastning men lättare att sköta kan ha en fördel
ex har jag jordärtskockor som jag inte gör mycket med men dom förökar sig varje år och jag kan ta en del överskott till vildsvinen
men dom går ju att äta själv

potatis är ganska enkel men jobbigt att odla för hand men ger mat på bordet

[Daltorpet]

Jag skulle nog säga att fiskodling är det som ger mest utbyte med minst insats. Men kräver en ganska stor inlärningskurva vad det gäller mat och uppfödning av yngel.
Ser man på de finska nybyggarna så la de mer krut på djurhållningen och mindre på odling än de svenska bönderna, och finnarna led mindre än de svenska under svältår.
På hösten slaktades allt överskott och bara föräldradjuren fick överleva vintern, det gjorde att mindre foder behövde samlas och mindre arbete vintertid.

Intressant, jag upplever det också det med krutet på djurhållningen. Vi har ju förvisso större odlingar också men det känns helt klart som att djurhållningen ger mer kalorier per arbetstimma men då har vi förvisso bara mindre djur och lantraser av dessa. Odlingarna till djuren känns mer lätthanterliga. Nu kanske det beror mest på att vi inte har den bästa kunskapen om odlingar och köksträdgårdar.

Skulle vara intressant att göra en fiskodling någon gång. Jag har två vänner som håller på med det men då är det vanlig regnbåge men kanske har de en grundläggande kunskap åtminstone. Ska ta lite inspiration därifrån.

beror med på vilken storlek på mark man har, större ytor och lägre avkastning men lättare att sköta kan ha en fördel
ex har jag jordärtskockor som jag inte gör mycket med men dom förökar sig varje år och jag kan ta en del överskott till vildsvinen
men dom går ju att äta själv

potatis är ganska enkel men jobbigt att odla för hand men ger mat på bordet

Jo potatis är grym tycker jag, jag upplever potatisen som väldigt lättarbetat? Men det kanske beror på storleken på rutorna. Jag gör egentligen ingenting åt dem försen de är dags att ta upp dem. Morötter och rödbetor lite lika där. Andra grönsaker som tex gurka, tomat och pumpor upplever jag betydligt mer pilliga för att få de bra och ganska krävande i jämförelse med kalori. Nu innehåller de förvisso andra nyttiga saker. Men det är tex frösådd, byte av krukor och sedan utplantering. Det är ogräsrensning, ympning osv

[Charlie**]

Jo potatis är grym tycker jag, jag upplever potatisen som väldigt lättarbetat? Men det kanske beror på storleken på rutorna. Jag gör egentligen ingenting åt dem försen de är dags att ta upp dem. Morötter och rödbetor lite lika där. Andra grönsaker som tex gurka, tomat och pumpor upplever jag betydligt mer pilliga för att få de bra och ganska krävande i jämförelse med kalori. Nu innehåller de förvisso andra nyttiga saker. Men det är tex frösådd, byte av krukor och sedan utplantering. Det är ogräsrensning, ympning osv

Innan potatisen kom till Norden så var kålrot och rovorna stapelfödan. EN brun böna nämnde finnarna och de första svedjefinnarna sådde på svedjemarkerna var just rovor och kålrötter. Majrovor är otroligt lätta att odla. Det går liksom inte att misslyckas, faktiskt lättare än potatis.

[Daltorpet]

Innan potatisen kom till Norden så var kålrot och rovorna stapelfödan. EN brun böna nämnde finnarna och de första svedjefinnarna sådde på svedjemarkerna var just rovor och kålrötter. Majrovor är otroligt lätta att odla. Det går liksom inte att misslyckas, faktiskt lättare än potatis.
[/quote]

Aha det låter riktigt bra, då blir det nog att testa på nästa säsong. Jag tänker att har man en bas med lättodlade och tåliga grödor så kan man finlira med de övriga.

En rolig grej som hände för några år sedan: Vi hade en plätt fullt med brännässlor och andra busksorter, det var i gammal grund till ett staĺl. Jag kom idén att slänga i ett gäng potatisar så kanske linderödarna skulle böka bort allt bråte för att komma åt potatisen, det vägrade de ju så klart så slog med lien och hade det lite som en komposthög sen på senhösten så skulle jag flytta den till bäddarna och medans jag grävde så hittade jag riktiga potatisklasar. Visst inte lika som i landet men ändå är det lite roligt.

[bastard]

potatisen ska helst ha markberedning innan, hållas ogräsfri, vattnas och grävas upp, enkelt men jobbigt arbete om man ska ha potatis för en familj för ett år
det slutade med traktor
fördelen med potatis är att man får utsäde på köpet

hur är det med kålrötter och rovor, frön?
har alldrig haft med dom att göra

[EN brun böna]

Kålrötter och rovor är enkla att ta frön ifrån och frön man inte ska ha till utsäde kan pressas på olja som både går att elda med samt ha till matolja, samma typ som rapsoljan.

Sedan det här med odling beror ju även på hur jorden är på platsen. Även en duktig odlare får slita hund på en tung lerjord.
Att bygga upp humuslagret och få ett tjockt matjordslager tar tid men är väl spenderade timmar.
Även hur mycket ogräs som finns i jorden och speciellt rotogräs.

[Jakob]

Jag har redan bekantat mej med skadedjur som går lös på potatis. I år är jordloppan en ny bekantskap Det blev inga majrovor i år. Ingen kål heller.
Nästa vår är jag lite klokare.
Om nån fortfarande har fantasier om att BÖRJA odla efter SHTF så kan ni glömma det. Det tar några år att lära sej.

[Tomtemor1]

Bondbönor, brytbönor och ärtor som man låter mogna, de blir kolhydrat och proteinrika och är lätt att lagra när de har torkat