"Transporter är nödvändiga för näringslivet, inte minst för Sveriges export av utsläppseffektiva varor och tjänster som bidrar till globalt minskade utsläpp. Samtidigt har transporter i dag ofta en baksida med klimat- och miljöpåverkan.
Med rätt förutsättningar kan omställningen accelerera här i Sverige, men tar vi inte chansen riskerar vi i stället att gå miste om investeringar.
Senast år 2045 ska Sveriges nettoutsläpp av koldioxid vara noll. Transportsektorn står i dag för cirka en tredjedel av utsläppen, utsläpp som behöver minska kraftigt för att i princip upphöra. Redan till år 2030 finns höga krav från EU, som berör transportsektorns omställning. Det är en stor utmaning, men den måste lösas.
Det räcker inte endast med utbyggd elförsörjning. För att få fart på elektrifiering och automatisering måste politiken skyndsamt hantera administrativa utmaningar. På olika sätt riskerar dessa hinder att fördröja utvecklingen.
Sverige har möjlighet att leda arbetet med hållbar utveckling genom att visa att stärkt välstånd och folklig förankring kan gå hand i hand med utsläppsminskningar och miljöhänsyn. För att nå dit behövs bland annat nya affärsmodeller för delningstjänster, kostnadseffektiva styrmedel som minskar användningen av fossila bränslen och effektivare transportflöden.
Men framför allt behövs en strategi för att växla över från fossildrivna fordon till fossilfria.
Svenskt Näringsliv har i en ny rapport kartlagt och analyserat hinder och utmaningar för elektrifiering och automatisering av transportsektorn.
Nu presenterar vi 17 skarpa förslag inom fyra områden där politiken behöver agera.
1. Otillräcklig kapacitet och effekt i elnätet försvårar utbyggnationen av laddinfrastruktur
Det behövs tillräcklig kapacitet och effekt i elnätet i hela landet. Tillgänglig laddinfrastruktur är en förutsättning för att företag ska våga investera i eldrivna fordon.
2. Lagar och bestämmelser behöver ses över för att påskynda elektrifieringen
Regelverk måste hänga med och vara ändamålsenliga för inte i onödan hindra nya affärsmodeller. Det handlar till exempel om en översyn av kör- och vilotider för chaufförer, trängselskattens utformning och regler för nattleveranser i tätorter.
3. Effektivare processer och styrmedel
Myndigheternas prioritering påverkar elektrifieringen – rådighet över åtgärder inom infrastruktur, elnät och digitalisering är i dag delat mellan flera olika myndigheter. Samordningen mellan dessa myndigheter behöver fungera bättre. Parallellt bör bygglovsprocesser och subventioner för laddinfrastruktur ses över för att bli mer effektiva.
4. Främja automatisering genom stöttande infrastruktur och tydlig mandatfördelning
Automatisering i trafiken är ett samspel mellan fordon och infrastruktur. Regeringen kan påskynda utvecklingen genom att exempelvis underlätta för utbyggnationen av nödvändig digital infrastruktur, delning av data inom järnvägen samt planera för introduktionen av drönare i luftrummet.
Politiken har ett stort ansvar för att underlätta för omställningen, men inte ensamt. Sverige behöver mer fossilfri el, och regeringens fokus på elförsörjning i klimathandlingsplanen är välkommet.
Men det räcker inte endast med utbyggd elförsörjning. För att få fart på elektrifiering och automatisering måste politiken skyndsamt hantera administrativa utmaningar. På olika sätt riskerar dessa hinder att fördröja utvecklingen, och därmed omställningen, om de inte bemöts. "
ok, 2030 och noll 2045
6 år och 20 år fram
ingen rimlig väg frammåt
