https://www.energi.se/artiklar/2025/feb ... marknaden/
"Den 1 oktober kommer Norge erbjuda ett fast elpris på 40 öre/kWh för alla hushåll, där staten står för mellanskillnaden mot marknadspriset. Beslutet kan leda till högre elpriser och ökad osäkerhet på den nordiska elmarknaden i stort, enligt elmarknadsanalytiker
Energipriser är en het potatis i Norge. Under förra veckan sprack den norska regeringskoalitionen mellan Arbeiderpartiet och Senterpartiet på grund av oenigheter om införandet av EU:s elmarknadsdirektiv.
Norge har det ändå bra förspänt när det gäller elpriser relativt sett, tack vare sin stora mängd vattenkraft. Landets fem elområden hade några av Europas lägsta elpriser under 2024, tillsammans med Sverige. Snittpriset på elbörsen Nordpool under 2024 låg på mellan 26,6 öre/kWh i NO4 och 57,3 öre/kWh i NO2. (I Sverige låg samma siffra på 28,1 öre/kWh i SE2 och 56,9 öre/kWh i SE4).
Men under fredagen (den 31 jan) meddelade statsminister Jonas Gahr Støre, Arbeiderpartiet, att landet kommer införa ett så kallat Norgepris – 40 öre/kWh (exklusive skatter) – för att trygga hushållens energikostnader. Från den 1 oktober ska alla norska hushåll ha möjlighet att välja detta pris. Staten kommer stå för mellanskillnaden när spotpriset överskrider 40 öre."
finns mycket mer att läsa
nyhetsnotiser energi och politik
Re: nyhetsnotiser energi och politik
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: nyhetsnotiser energi och politik
https://www.nyteknik.se/energi/trots-gr ... el/4328994
"När en ny stamnätsledning ska byggas vill närboende i princip alltid att en markkabel ska grävas ned. Men Svenska kraftnät vill helst bygga luftledningar. Nu har regeringen satt ner foten om vad som ska gälla."
"När en ny stamnätsledning ska byggas vill närboende i princip alltid att en markkabel ska grävas ned. Men Svenska kraftnät vill helst bygga luftledningar. Nu har regeringen satt ner foten om vad som ska gälla."
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: nyhetsnotiser energi och politik
https://www.dn.se/ekonomi/manga-elkunde ... ligt-pris/
"Många elkunder har fel avtal: ”Förbjud rörligt pris
Elkunder oroas för pristoppar och flyttar sin förbrukning till dygnets billigare timmar. Men många har fel avtal och sparar inga pengar. Experter menar att modellen med rörligt elpris är missvisande och bör skrotas.
– Elbolagen måste ta ansvar för det här, säger privatekonomen Claes Hemberg.
Tidigare under vintern har elpriserna varit ovanligt spretiga med stora skillnader i landet och stundtals rekordhöga toppar enskilda timmar. En färsk Demoskop-undersökning som den oberoende privatekonomen Claes Hemberg låtit göra visar att 46 procent av elkunderna oroar sig för elpriset.
– Vi har ett elsystem som skiftar mot allt mer vindkraft och det gör att priserna varierar mer, och det skrämmer folk. När jag var liten var man rädd för att barnen skulle sticka något i eluttaget, nu är man rädd för elfakturan, säger Claes Hemberg.
Var fjärde svarande i undersökningen, som finansierats av elbolaget Tibber, uppger att de har tacklat sin oro genom att styra om förbrukning till lågpristimmar, normalt sett natten och mitt på dagen.
Men merparten, fyra av fem som har flyttat sin förbrukning, får ingenting för det – de har nämligen avtal om rörligt elpris och inte timpris. Deras faktura påverkas inte av när på dygnet elen har förbrukats.
– Att minska förbrukning, släcka lampor och sådant, är inte det som kommer spara de stora pengarna. Det är att flytta förbrukningen till billiga timmar som är alexanderhugget och det har många förstått, men ändå blir det så fel när de här kunderna har fel avtal, säger Claes Hemberg.
Han menar att det är elbolagens ansvar att utbilda kunderna i sådant, och att den här undersökningen är ett kvitto på att bolagen har misslyckats med det.
– Elbolagen måste ta ansvar för det här. Ring upp kunden och säg: ”Hördu Svensson, du har fel avtal. Det här hjälper inte dig.” Men så gör de inte, säger Claes Hemberg.
Frågan är om rörligt pris över huvud taget har någon plats på marknaden, resonerar han vidare.
– Det är lika bra att förbjuda så vi slipper det här. Har industrin misslyckats med att kommunicera vad det är och konsumenterna inte förstår, då är det bättre att ta bort det.
Ekonomiprofessorn Stefan Yard från Lunds universitet, expert på elmarknadsfrågor, har själv gått över till timpris hemma. I slutet av varje månad får han ett mejl med information om vilken besparing han har gjort jämfört med om han hade haft rörligt pris samma månad.
Han menar att kunder med rörligt pris borde få samma mejl med information om vad de kan spara om de byter till timprisavtal.
– Nu med de nya elmätarna så mäter man ju förbrukningen för alla kunder timme för timme, så data finns där. Det kan inte vara något stort jobb för elhandlarna men alla kommer inte göra det självmant, säger Stefan Yard.
Även han är inne på att rörligt pris kanske inte behövs som alternativ.
– Jag vet inte vad man skapar för trygghet med det rörliga avtalet egentligen för det är ju inte ett fast månadspris, du vet inte i månadens början vad det ska kosta, säger han.
Det påpekas ofta att timpris är för den aktiva elkunden som har möjlighet att styra om dyra förbrukare till lågpristimmar, och att den som inte kan eller vill vara en aktiv elkund bör välja annat avtal. Det anser Stefan Yard är fel. I teorin borde hälften av alla kunder som har rörligt avtal i dag tjäna på att byta till timpris även om de är passiva och inte ändrar sin förbrukning, menar han.
– Rent logiskt borde det vara så, hälften vinner eller får i varje fall ingen nackdel av att byta. Det är lite teoretiskt men det allra bästa hade varit om varje kund fick se på sin räkning vad de hade inneburit om de bytte till timpris, säger Yard.
Elhandelsbolaget Godel har utifrån sina kunddata kunnat se att så mycket som 75 procent av deras timpriskunder gör en vinst jämfört med om de skulle ha rörligt pris. I december sparade de 4-5 procent jämfört med rörligt pris.
– Vi hörde av oss till alla som vi såg inte tjänade på det och sa att deras avtal nog inte är det bästa för dem, att de betalar för mycket per kilowattimme, säger vd Maria Erdmann.
Gör ni samma sak till kunder med rörligt avtal som skulle tjäna på att byta till timpris?
– Det är svårt att simulera, det skulle bli väldigt tunga datakörningar. Men om vi får kontakt med en kund och de kan beskriva sin elanvändning så kan vi rekommendera ett avtal, säger hon.
Fakta.De vanligaste elavtalen
● Timpris. Här följer priset per kilowattimme elbörsens priser timme för timme.
● Rörligt månadspris. Priset per kilowattimme bygger på ett genomsnitt av spotpriserna på elbörsen hela den gångna månaden. Snittpriset viktas sedan mot elanvändningen i ditt elområde. Kostnaden påverkas av toppar och dalar i prisutvecklingen, men när på dygnet du använder elen spelar har ingen betydelse.
● Fastpris. Du betalar en fast summa per kilowattimme enligt överenskommelse med ditt elhandelsbolag. Ofta med en bindningstid på mellan ett och tre år.
● Mixprisavtal. Här har en del av förbrukningen en fast kostnad och en del har en rörlig kostnad. Ungefär som när man binder räntan på en del av sitt bostadslån.
Rörligt elpris: 58,5 procent
Timprisavtal: 13,6 procent
Fast pris, ett år: 5,4 procent
Fast pris, två år: 0,6 procent
Fast pris tre år: 4,0 procent
Anvisat pris: 7,8 procent
Övriga avtalsformer: 10,1 procent*
Källa: SCB
*Övriga avtalsformer är till exempel avtal med annan avtalslängd än 1, 2 eller 3 år, kombinationsavtal eller mixavtal.#
"Många elkunder har fel avtal: ”Förbjud rörligt pris
Elkunder oroas för pristoppar och flyttar sin förbrukning till dygnets billigare timmar. Men många har fel avtal och sparar inga pengar. Experter menar att modellen med rörligt elpris är missvisande och bör skrotas.
– Elbolagen måste ta ansvar för det här, säger privatekonomen Claes Hemberg.
Tidigare under vintern har elpriserna varit ovanligt spretiga med stora skillnader i landet och stundtals rekordhöga toppar enskilda timmar. En färsk Demoskop-undersökning som den oberoende privatekonomen Claes Hemberg låtit göra visar att 46 procent av elkunderna oroar sig för elpriset.
– Vi har ett elsystem som skiftar mot allt mer vindkraft och det gör att priserna varierar mer, och det skrämmer folk. När jag var liten var man rädd för att barnen skulle sticka något i eluttaget, nu är man rädd för elfakturan, säger Claes Hemberg.
Var fjärde svarande i undersökningen, som finansierats av elbolaget Tibber, uppger att de har tacklat sin oro genom att styra om förbrukning till lågpristimmar, normalt sett natten och mitt på dagen.
Men merparten, fyra av fem som har flyttat sin förbrukning, får ingenting för det – de har nämligen avtal om rörligt elpris och inte timpris. Deras faktura påverkas inte av när på dygnet elen har förbrukats.
– Att minska förbrukning, släcka lampor och sådant, är inte det som kommer spara de stora pengarna. Det är att flytta förbrukningen till billiga timmar som är alexanderhugget och det har många förstått, men ändå blir det så fel när de här kunderna har fel avtal, säger Claes Hemberg.
Han menar att det är elbolagens ansvar att utbilda kunderna i sådant, och att den här undersökningen är ett kvitto på att bolagen har misslyckats med det.
– Elbolagen måste ta ansvar för det här. Ring upp kunden och säg: ”Hördu Svensson, du har fel avtal. Det här hjälper inte dig.” Men så gör de inte, säger Claes Hemberg.
Frågan är om rörligt pris över huvud taget har någon plats på marknaden, resonerar han vidare.
– Det är lika bra att förbjuda så vi slipper det här. Har industrin misslyckats med att kommunicera vad det är och konsumenterna inte förstår, då är det bättre att ta bort det.
Ekonomiprofessorn Stefan Yard från Lunds universitet, expert på elmarknadsfrågor, har själv gått över till timpris hemma. I slutet av varje månad får han ett mejl med information om vilken besparing han har gjort jämfört med om han hade haft rörligt pris samma månad.
Han menar att kunder med rörligt pris borde få samma mejl med information om vad de kan spara om de byter till timprisavtal.
– Nu med de nya elmätarna så mäter man ju förbrukningen för alla kunder timme för timme, så data finns där. Det kan inte vara något stort jobb för elhandlarna men alla kommer inte göra det självmant, säger Stefan Yard.
Även han är inne på att rörligt pris kanske inte behövs som alternativ.
– Jag vet inte vad man skapar för trygghet med det rörliga avtalet egentligen för det är ju inte ett fast månadspris, du vet inte i månadens början vad det ska kosta, säger han.
Det påpekas ofta att timpris är för den aktiva elkunden som har möjlighet att styra om dyra förbrukare till lågpristimmar, och att den som inte kan eller vill vara en aktiv elkund bör välja annat avtal. Det anser Stefan Yard är fel. I teorin borde hälften av alla kunder som har rörligt avtal i dag tjäna på att byta till timpris även om de är passiva och inte ändrar sin förbrukning, menar han.
– Rent logiskt borde det vara så, hälften vinner eller får i varje fall ingen nackdel av att byta. Det är lite teoretiskt men det allra bästa hade varit om varje kund fick se på sin räkning vad de hade inneburit om de bytte till timpris, säger Yard.
Elhandelsbolaget Godel har utifrån sina kunddata kunnat se att så mycket som 75 procent av deras timpriskunder gör en vinst jämfört med om de skulle ha rörligt pris. I december sparade de 4-5 procent jämfört med rörligt pris.
– Vi hörde av oss till alla som vi såg inte tjänade på det och sa att deras avtal nog inte är det bästa för dem, att de betalar för mycket per kilowattimme, säger vd Maria Erdmann.
Gör ni samma sak till kunder med rörligt avtal som skulle tjäna på att byta till timpris?
– Det är svårt att simulera, det skulle bli väldigt tunga datakörningar. Men om vi får kontakt med en kund och de kan beskriva sin elanvändning så kan vi rekommendera ett avtal, säger hon.
Fakta.De vanligaste elavtalen
● Timpris. Här följer priset per kilowattimme elbörsens priser timme för timme.
● Rörligt månadspris. Priset per kilowattimme bygger på ett genomsnitt av spotpriserna på elbörsen hela den gångna månaden. Snittpriset viktas sedan mot elanvändningen i ditt elområde. Kostnaden påverkas av toppar och dalar i prisutvecklingen, men när på dygnet du använder elen spelar har ingen betydelse.
● Fastpris. Du betalar en fast summa per kilowattimme enligt överenskommelse med ditt elhandelsbolag. Ofta med en bindningstid på mellan ett och tre år.
● Mixprisavtal. Här har en del av förbrukningen en fast kostnad och en del har en rörlig kostnad. Ungefär som när man binder räntan på en del av sitt bostadslån.
Rörligt elpris: 58,5 procent
Timprisavtal: 13,6 procent
Fast pris, ett år: 5,4 procent
Fast pris, två år: 0,6 procent
Fast pris tre år: 4,0 procent
Anvisat pris: 7,8 procent
Övriga avtalsformer: 10,1 procent*
Källa: SCB
*Övriga avtalsformer är till exempel avtal med annan avtalslängd än 1, 2 eller 3 år, kombinationsavtal eller mixavtal.#
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: nyhetsnotiser energi och politik
https://www.dn.se/ekonomi/elkundernas-p ... -kraftnat/
"
Elkunderna har betalat hundratals miljarder till Svenska Kraftnät när prisskillnaderna i landet har ökat de senaste åren.
Tanken är att det ska gå tillbaka till att stärka elnätet och få ner stamnätsavgifter – men en stor del har bara lagts på hög, visar DN:s genomgång av statistiken.
– Vi är frustrerade över att pengarna inte kan komma ut och göra mer nytta, säger Peter Wigert på Svenska Kraftnät.
När Sverige delades in i fyra elområden etablerades också systemet med de så kallade flaskhalsinkomster, även kallade kapacitetsavgifter eller flaskhalsintäkter. När el ska transporteras från ett elområde där priset är lågt till ett där priset är högre går mellanskillnaden till Svenska Kraftnät (SvK).
Ju större skillnaden är desto större blir summan, och betalar gör kunderna i elområdet med det högre priset.
Fakta.Så funkar flaskhalsinkomsterna
Producenten i elområde 2 säljer sin el på elbörsen, där priset sätts utifrån tillgång och efterfrågan. Det innebär sannolikt att elpriset i elområde 2 blir lägre eftersom tillgången är större än efterfrågan, och högre i elområde 3 där efterfrågan är större än tillgången. Prisskillnaden går till den som flyttar elen mellan områdena, det vill säga Svenska kraftnät.
Källa: SvK
De senaste tio åren har SvK tagit emot 150 miljarder kronor i sådana intäkter från svenska elkunder, till största del kunder från södra Sverige där elpriset oftast är högre än i norra Sverige.
Pengarna bokförs av SvK som en skuld till elkunderna och tanken är att det ska gå tillbaka till dem. Antingen genom att stärka elnätet, eller genom annan kostnadstäckning för SvK som gör att nätavgiften för stamnätet kan sänkas.
Med andra ord ska flaskhalsinkomsterna bygga bort sig själva. Ju bättre och starkare nätet blir av investeringarna, desto mindre blir prisskillnaderna i landet och då minskar även flaskhalsinkomsterna – i teorin. I praktiken har det inte blivit så.
Så mycket pengar har lagts på hög
Antal miljarder kronor som Svenska kraftnät fått in i flaskhalsinkomster sedan 2011–2024 och hur mycket av det som de använt och sparat.
Så mycket pengar har lagts på hög
Grafik: Johan Andersson Fakta: Andreas Lindberg Källa: Svenska kraftnät Foto: Alamy/TT *Under 2022 och 2023 lyckades Svenska Kraftnät göra av med betydligt mycket mer än vanligt. Detta tack vare att elstöden till hushåll och företag finansierades av flaskhalsinkomsterna – totalt 43,7 miljarder kronor.
I slutet av förra året var prisskillnaderna i landet stundtals rekordstora och högen med flaskhalsinkomster som SvK inte hinner göra av med fortsätter att växa.
Peter Wigert, SvK:s finansdirektör, pekar på förändringar i energilandskapet som orsak.
– Vi har fått en gradvis större obalans mellan södra och norra Sverige. Samtidigt som mycket produktion, framför allt kärnkraft, har lagts ner i södra Sverige har utbyggnaden av vindkraft i norr ökat snabbt utan att förbrukningen med alla industrier som ska elektrifieras riktigt har kommit igång, säger Peter Wigert, finansdirektör på SvK.
Så uppstår flaskhalsinkomster
Ju större prisskillnader i landet, desto större flaskhalsinkomster.
Så uppstår flaskhalsinkomster
Grafik: Johan Andersson Fakta: Andreas Lindberg Källa: Sydsvenska Handelskammaren, DN
Av 150 som landat hos Svenska Kraftnät sedan 2011 har ungefär 90 miljarder använts, varav 21 miljarder har gått till rena investeringar i nätet.
Räknar man bort elstöden 2022 och 2023 som finansierades med flaskhalsinkomster, en extraordinär åtgärd, så har inte mer än 46 miljarder använts. Knappt en tredjedel av allt som strömmat in.
Totalt ligger 65,1 miljarder kronor och väntar på att göra nytta för elkunderna. Bara förra året kom det in drygt 20 miljarder medan knappt 3,5 miljarder användes.
– Vi försöker maximera användningen men vi har regelverket från elmarknadsförordningen och Energimarknadsinspektionen som styr och godkänner vad vi kan använda pengarna till.
Hade man inte kunnat göra det på ett annat sätt, så att elkunderna betalar mindre? Om ni ändå inte hinner göra av med pengarna i den takt de kommer in.
– Jag har svårt att se någon annan modell. Det är först från 2020–2021 som prisskillnaderna verkligen finns, där det är en så stor skillnad mellan norra och södra Sverige. Innan dess var priserna väldigt lika, säger Peter Wigert och tillägger:
– De här pengarna kommer inte gå till SvK:s resultat eller staten i form av någon utdelning utan det går tillbaka till kunderna, men det tar lite för lång tid. Den stora användningen till kapacitetsförstärkande investeringsprojekt kommer åren efter 2030.
Men det finns kritiker som menar att det träffar fel och delvis förstärker obalansen i elsystemet. Sydsvenska handelskammaren har granskat vilka investeringarna som gjordes 2023 och pekar bland annat på att pengar har gått till vindkraftsanslutningar och upprustningar av transformatorstationer i både SE1 och SE2. Transformatorstationer används för att skicka ström vidare i nätet, eller för att ta ner spänningen på el från nätet till en nivå som lokala företag och hushåll kan använda.
– Det är inte konstigt att man gör det i sig, det behövs, men det är det man har stamnätskassan till. Den här kassan med flaskhalsinkomster är öronmärkt för att ta bort skillnader. En stationsförnyelse i Norrland har ingenting med gränsöverföringen söderut att göra. Det är en lokal angelägenhet, säger Per Tryding, vice vd på handelskammaren.
Han menar att det snarare bidrar till att förvärra situationen.
– Man motiverar det med grön omställning och att man ska ansluta vindkraft. Men det man gör då är att man förstärker problemet genom att öka överskottet i norr utan att göra något åt underskottet i här i söder som förhindrar vår gröna omställning, säger Per Tryding.
SvK bedömer dock att stamnätet möter det effektbehov som finns i Skåne i dag, och från 2026 är bedömningen att Skåne har den effekt som behövs fram till 2034. Om de enskilda projekten i norr som handelskammaren pekar på säger Peter Wigert:
– Förstärkningsprojekt i norra Sverige har påverkan även på överföringskapaciteten till södra Sverige, med några undantag, så att utveckla dessa är också viktigt för överföringen söderut."
"
Elkunderna har betalat hundratals miljarder till Svenska Kraftnät när prisskillnaderna i landet har ökat de senaste åren.
Tanken är att det ska gå tillbaka till att stärka elnätet och få ner stamnätsavgifter – men en stor del har bara lagts på hög, visar DN:s genomgång av statistiken.
– Vi är frustrerade över att pengarna inte kan komma ut och göra mer nytta, säger Peter Wigert på Svenska Kraftnät.
När Sverige delades in i fyra elområden etablerades också systemet med de så kallade flaskhalsinkomster, även kallade kapacitetsavgifter eller flaskhalsintäkter. När el ska transporteras från ett elområde där priset är lågt till ett där priset är högre går mellanskillnaden till Svenska Kraftnät (SvK).
Ju större skillnaden är desto större blir summan, och betalar gör kunderna i elområdet med det högre priset.
Fakta.Så funkar flaskhalsinkomsterna
Producenten i elområde 2 säljer sin el på elbörsen, där priset sätts utifrån tillgång och efterfrågan. Det innebär sannolikt att elpriset i elområde 2 blir lägre eftersom tillgången är större än efterfrågan, och högre i elområde 3 där efterfrågan är större än tillgången. Prisskillnaden går till den som flyttar elen mellan områdena, det vill säga Svenska kraftnät.
Källa: SvK
De senaste tio åren har SvK tagit emot 150 miljarder kronor i sådana intäkter från svenska elkunder, till största del kunder från södra Sverige där elpriset oftast är högre än i norra Sverige.
Pengarna bokförs av SvK som en skuld till elkunderna och tanken är att det ska gå tillbaka till dem. Antingen genom att stärka elnätet, eller genom annan kostnadstäckning för SvK som gör att nätavgiften för stamnätet kan sänkas.
Med andra ord ska flaskhalsinkomsterna bygga bort sig själva. Ju bättre och starkare nätet blir av investeringarna, desto mindre blir prisskillnaderna i landet och då minskar även flaskhalsinkomsterna – i teorin. I praktiken har det inte blivit så.
Så mycket pengar har lagts på hög
Antal miljarder kronor som Svenska kraftnät fått in i flaskhalsinkomster sedan 2011–2024 och hur mycket av det som de använt och sparat.
Så mycket pengar har lagts på hög
Grafik: Johan Andersson Fakta: Andreas Lindberg Källa: Svenska kraftnät Foto: Alamy/TT *Under 2022 och 2023 lyckades Svenska Kraftnät göra av med betydligt mycket mer än vanligt. Detta tack vare att elstöden till hushåll och företag finansierades av flaskhalsinkomsterna – totalt 43,7 miljarder kronor.
I slutet av förra året var prisskillnaderna i landet stundtals rekordstora och högen med flaskhalsinkomster som SvK inte hinner göra av med fortsätter att växa.
Peter Wigert, SvK:s finansdirektör, pekar på förändringar i energilandskapet som orsak.
– Vi har fått en gradvis större obalans mellan södra och norra Sverige. Samtidigt som mycket produktion, framför allt kärnkraft, har lagts ner i södra Sverige har utbyggnaden av vindkraft i norr ökat snabbt utan att förbrukningen med alla industrier som ska elektrifieras riktigt har kommit igång, säger Peter Wigert, finansdirektör på SvK.
Så uppstår flaskhalsinkomster
Ju större prisskillnader i landet, desto större flaskhalsinkomster.
Så uppstår flaskhalsinkomster
Grafik: Johan Andersson Fakta: Andreas Lindberg Källa: Sydsvenska Handelskammaren, DN
Av 150 som landat hos Svenska Kraftnät sedan 2011 har ungefär 90 miljarder använts, varav 21 miljarder har gått till rena investeringar i nätet.
Räknar man bort elstöden 2022 och 2023 som finansierades med flaskhalsinkomster, en extraordinär åtgärd, så har inte mer än 46 miljarder använts. Knappt en tredjedel av allt som strömmat in.
Totalt ligger 65,1 miljarder kronor och väntar på att göra nytta för elkunderna. Bara förra året kom det in drygt 20 miljarder medan knappt 3,5 miljarder användes.
– Vi försöker maximera användningen men vi har regelverket från elmarknadsförordningen och Energimarknadsinspektionen som styr och godkänner vad vi kan använda pengarna till.
Hade man inte kunnat göra det på ett annat sätt, så att elkunderna betalar mindre? Om ni ändå inte hinner göra av med pengarna i den takt de kommer in.
– Jag har svårt att se någon annan modell. Det är först från 2020–2021 som prisskillnaderna verkligen finns, där det är en så stor skillnad mellan norra och södra Sverige. Innan dess var priserna väldigt lika, säger Peter Wigert och tillägger:
– De här pengarna kommer inte gå till SvK:s resultat eller staten i form av någon utdelning utan det går tillbaka till kunderna, men det tar lite för lång tid. Den stora användningen till kapacitetsförstärkande investeringsprojekt kommer åren efter 2030.
Men det finns kritiker som menar att det träffar fel och delvis förstärker obalansen i elsystemet. Sydsvenska handelskammaren har granskat vilka investeringarna som gjordes 2023 och pekar bland annat på att pengar har gått till vindkraftsanslutningar och upprustningar av transformatorstationer i både SE1 och SE2. Transformatorstationer används för att skicka ström vidare i nätet, eller för att ta ner spänningen på el från nätet till en nivå som lokala företag och hushåll kan använda.
– Det är inte konstigt att man gör det i sig, det behövs, men det är det man har stamnätskassan till. Den här kassan med flaskhalsinkomster är öronmärkt för att ta bort skillnader. En stationsförnyelse i Norrland har ingenting med gränsöverföringen söderut att göra. Det är en lokal angelägenhet, säger Per Tryding, vice vd på handelskammaren.
Han menar att det snarare bidrar till att förvärra situationen.
– Man motiverar det med grön omställning och att man ska ansluta vindkraft. Men det man gör då är att man förstärker problemet genom att öka överskottet i norr utan att göra något åt underskottet i här i söder som förhindrar vår gröna omställning, säger Per Tryding.
SvK bedömer dock att stamnätet möter det effektbehov som finns i Skåne i dag, och från 2026 är bedömningen att Skåne har den effekt som behövs fram till 2034. Om de enskilda projekten i norr som handelskammaren pekar på säger Peter Wigert:
– Förstärkningsprojekt i norra Sverige har påverkan även på överföringskapaciteten till södra Sverige, med några undantag, så att utveckla dessa är också viktigt för överföringen söderut."
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: nyhetsnotiser energi och politik
https://www.dn.se/ekonomi/jonas-froberg ... komsterna/
"Flaskhalsinkomster! Försök att inleda en middagskonversation med det ordet och du får antagligen en dimmig blick och gäspning till svar.
Kanske kommer ändå frågan för att hålla liv i konversationen: Varför ska jag bry mig?
Svaret är förenklat: elpriserna kan sänkas – för oss alla. Förenklat får affärsverket Svenska kraftnät (SvK) flaskhalsinkomster när elen skickas mellan Sveriges fyra elområden. De ska använda pengarna för att minska prisskillnader för Sveriges elkunder. Eftersom elen ofta är mycket dyrare i söder än i norr blir det många miljarder.
Elpriserna kan sänkas på två sätt: genom att ny elproduktion byggs där den behövs eller att det finns nog med överföringskapacitet för elen – alltså att SvK bygger bort flaskhalsar.
Men varför är det ofta dyrare i skånska Lomma än i norrbottniska Jukkasjärvi? Och hur får man bort prisskillnaderna – och sänker elpriserna?
Här börjar det knepiga: Elproduktionen styrs av marknaden – inte av SvK.
Låt oss gå tillbaka till åren runt millennieskiftet. I Skåne stängdes kärnkraftverket Barsebäcks två reaktorer. Då ströps elexporten till Danmark, där de blev skogstokiga.
Samtidigt hade vi gått med i EU, med fritt flöde av varor och tjänster.
Danmark vände sig till EU-kommissionen, som beordrade Sverige: skicka mer el.
SvK delade då in landet i fyra elområden den 1 november 2011.
Grundtanken var enkel. När elpriset ökade i Skåne skulle marknaden bygga ny elproduktion där som skulle utjämna (läs sänka) priserna och säkerställa el till Danmark.
Tyska Eon hakade på. De byggde om gasverket Öresundsverket i Malmö till ett av världens modernaste. Det kunde förse nästan hela Skåne med el, men också – och det här är viktigt – öka överföringskapaciteten i näten. Förenklat måste man nämligen även producera el och gärna med tunga roterande maskiner där man tar emot elen. Öresundsverket blev en förutsättning för del två i planen: SvK:s 85 mil långa ”elmotorväg” från norr till söder, kallad Sydvästlänken.
Skåne skulle få lika mycket vattenkraftsel från norr som Barsebäcksreaktorerna producerat.
Men nu tar historien en annan vändning.
Det tyskägda Öresundsverket i Malmö lades i malpåse av lönsamhetsskäl. Nästan all ny vindkraftsproduktion byggdes i Norrland – där den då inte behövdes och sedan lades ytterligare fyra kärnkraftsreaktorer södra Sverige ned.
Men SvK skulle väl bygga bort flaskhalsar? Tja, ”elmotorvägen” Sydvästlänken försenades så kraftigt att den togs i bruk först sju år efter utsatt tid sommaren 2021 – efter 22 förseningar. Då hade tiden sprungit ifrån den. Den kan inte nyttjas fullt ut eftersom det alltså, förenklat, måste finnas elproduktion i södra Sverige för att kunna överföra elen.
Visst bygger SvK bort flaskhalsar. Men inte nog snabbt. Investeringsprojekt försenas ideligen, inte sällan för att markägare överklagar stora elledningar.
Mer elproduktion i söder då? Tja, kärnkraft är ännu långt borta. Ny havsbaserad vindkraft i söder kan vara en snabbare lösning. Men sedan regeringen slutade stödja anslutningsavgifter till stamnätet tycker bland annat statliga Vattenfall att det inte längre är lönsamt. Sydsvenska handelskammaten ryar att SvK ska använda flaskhalsinkomsterna för att bekosta anslutningsavgifterna, men frågan har fastnat hos ansvariga ministern Ebba Busch (KD) och SvK.
Samtidigt pågår en EU-utredning om ändrade elområden. Det viskas om ett enda elområde i Sverige eller att Stockholm kapslas in. Men även den utredningen försenas, enligt källor av Tyskland. Det senaste budet är ”under våren”.
Mitt i allt utökas utandsförbindelserna. Så sent som den 5 februari lanserade SvK ett projekt att öka elöverföringen kraftigt till Danmark, vilket bäddar för höjda priser i Skåne.
Ungefär där är vi i dag.
Tillbaka till middagens fråga: Ska vi bry oss?
Ja. Frågan är bara hur."
"Flaskhalsinkomster! Försök att inleda en middagskonversation med det ordet och du får antagligen en dimmig blick och gäspning till svar.
Kanske kommer ändå frågan för att hålla liv i konversationen: Varför ska jag bry mig?
Svaret är förenklat: elpriserna kan sänkas – för oss alla. Förenklat får affärsverket Svenska kraftnät (SvK) flaskhalsinkomster när elen skickas mellan Sveriges fyra elområden. De ska använda pengarna för att minska prisskillnader för Sveriges elkunder. Eftersom elen ofta är mycket dyrare i söder än i norr blir det många miljarder.
Elpriserna kan sänkas på två sätt: genom att ny elproduktion byggs där den behövs eller att det finns nog med överföringskapacitet för elen – alltså att SvK bygger bort flaskhalsar.
Men varför är det ofta dyrare i skånska Lomma än i norrbottniska Jukkasjärvi? Och hur får man bort prisskillnaderna – och sänker elpriserna?
Här börjar det knepiga: Elproduktionen styrs av marknaden – inte av SvK.
Låt oss gå tillbaka till åren runt millennieskiftet. I Skåne stängdes kärnkraftverket Barsebäcks två reaktorer. Då ströps elexporten till Danmark, där de blev skogstokiga.
Samtidigt hade vi gått med i EU, med fritt flöde av varor och tjänster.
Danmark vände sig till EU-kommissionen, som beordrade Sverige: skicka mer el.
SvK delade då in landet i fyra elområden den 1 november 2011.
Grundtanken var enkel. När elpriset ökade i Skåne skulle marknaden bygga ny elproduktion där som skulle utjämna (läs sänka) priserna och säkerställa el till Danmark.
Tyska Eon hakade på. De byggde om gasverket Öresundsverket i Malmö till ett av världens modernaste. Det kunde förse nästan hela Skåne med el, men också – och det här är viktigt – öka överföringskapaciteten i näten. Förenklat måste man nämligen även producera el och gärna med tunga roterande maskiner där man tar emot elen. Öresundsverket blev en förutsättning för del två i planen: SvK:s 85 mil långa ”elmotorväg” från norr till söder, kallad Sydvästlänken.
Skåne skulle få lika mycket vattenkraftsel från norr som Barsebäcksreaktorerna producerat.
Men nu tar historien en annan vändning.
Det tyskägda Öresundsverket i Malmö lades i malpåse av lönsamhetsskäl. Nästan all ny vindkraftsproduktion byggdes i Norrland – där den då inte behövdes och sedan lades ytterligare fyra kärnkraftsreaktorer södra Sverige ned.
Men SvK skulle väl bygga bort flaskhalsar? Tja, ”elmotorvägen” Sydvästlänken försenades så kraftigt att den togs i bruk först sju år efter utsatt tid sommaren 2021 – efter 22 förseningar. Då hade tiden sprungit ifrån den. Den kan inte nyttjas fullt ut eftersom det alltså, förenklat, måste finnas elproduktion i södra Sverige för att kunna överföra elen.
Visst bygger SvK bort flaskhalsar. Men inte nog snabbt. Investeringsprojekt försenas ideligen, inte sällan för att markägare överklagar stora elledningar.
Mer elproduktion i söder då? Tja, kärnkraft är ännu långt borta. Ny havsbaserad vindkraft i söder kan vara en snabbare lösning. Men sedan regeringen slutade stödja anslutningsavgifter till stamnätet tycker bland annat statliga Vattenfall att det inte längre är lönsamt. Sydsvenska handelskammaten ryar att SvK ska använda flaskhalsinkomsterna för att bekosta anslutningsavgifterna, men frågan har fastnat hos ansvariga ministern Ebba Busch (KD) och SvK.
Samtidigt pågår en EU-utredning om ändrade elområden. Det viskas om ett enda elområde i Sverige eller att Stockholm kapslas in. Men även den utredningen försenas, enligt källor av Tyskland. Det senaste budet är ”under våren”.
Mitt i allt utökas utandsförbindelserna. Så sent som den 5 februari lanserade SvK ett projekt att öka elöverföringen kraftigt till Danmark, vilket bäddar för höjda priser i Skåne.
Ungefär där är vi i dag.
Tillbaka till middagens fråga: Ska vi bry oss?
Ja. Frågan är bara hur."
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: nyhetsnotiser energi och politik
rö****de blir vi, och det är få saker man kan göra åt det
det kommer en dag där det blir billigare att gå offgrid än att vara ongrid
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: nyhetsnotiser energi och politik
https://omni.se/kina-bygger-ut-kolkraft ... g/a/4BQ78q
"Kina började förra året bygga mer ny kolkraft än man gjort något år sedan 2015, rapporterar AFP med hänvisning till en ny rapport. Det innebär att landets mål om att koldioxidutsläppen ska nå sin topp 2030 för att därefter falla kan vara i fara.
Enligt rapporten, som tagits fram av Finlandsbaserade Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA) och amerikanska Global Energy Monitor (GEM), stod Kina för 93 procent av all ny kolkraft som började byggas i världen förra året, 94,5 gigawatt.
Samtidigt satsar landet stort på förnybara energislag som vind- och solkraft och utökade förra året de kraftslagen med 356 gigawatt, vilket är en 4,5 gånger högre takt än Europa.
– Kinas snabba utbyggnad av förnybar energi har potential att förändra landets energisystem, men det undermineras av att även kolkraften växer, säger Qi Qin Kina-analytiker på CREA."
"Kina började förra året bygga mer ny kolkraft än man gjort något år sedan 2015, rapporterar AFP med hänvisning till en ny rapport. Det innebär att landets mål om att koldioxidutsläppen ska nå sin topp 2030 för att därefter falla kan vara i fara.
Enligt rapporten, som tagits fram av Finlandsbaserade Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA) och amerikanska Global Energy Monitor (GEM), stod Kina för 93 procent av all ny kolkraft som började byggas i världen förra året, 94,5 gigawatt.
Samtidigt satsar landet stort på förnybara energislag som vind- och solkraft och utökade förra året de kraftslagen med 356 gigawatt, vilket är en 4,5 gånger högre takt än Europa.
– Kinas snabba utbyggnad av förnybar energi har potential att förändra landets energisystem, men det undermineras av att även kolkraften växer, säger Qi Qin Kina-analytiker på CREA."
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: nyhetsnotiser energi och politik
https://www.nyteknik.se/energi/vattenfa ... 29/4332598
"Vattenfall väntas besluta om de ska investera i ny kärnkraft först 2029/30, skriver SvD. ”Behöver säkerställa att vi har rätt information”.
– Om vi har de tidplanerna som vi följer nu, så är det någonstans 2029/2030, säger Desirée Comstedt, ansvarig för utvecklingen av ny kärnkraft på Vattenfall, till Svenska Dagbladet, SvD.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har uppgett att en reaktor ska börja byggas före valet i september 2026.
– Vi behöver säkerställa att vi har rätt information på plats innan vi börjar bygga, säger Comstedt.
Ringhals i Halland
Vattenfall, som redan har pekat ut en geografisk plats, vid Ringhals i Halland, tittar på två olika alternativ: Två storskaliga eller tre till fem små modulära reaktorer.
Det första alternativet kan periodvis kräva omkring 10 000 personer till bygget, det andra 3 500. Boende, transporter och kanske skolor måste ordnas. Förutom projektets kostnader behöver det även klarläggas hur riskdelningen med staten ser ut. Alla tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen måste också komma på plats innan investeringsbeslut kan fattas.
Comstedt tror dock att det går att veta tidigare än 2029/30 om kalkylen går ihop.
Regeringens mål är ny kärnkraft med en effekt på minst 2 500 megawatt, motsvarande två stora reaktorer till 2035.
Comstedt tror det är möjligt att ha en första reaktor i drift år 2035."
upps
"Vattenfall väntas besluta om de ska investera i ny kärnkraft först 2029/30, skriver SvD. ”Behöver säkerställa att vi har rätt information”.
– Om vi har de tidplanerna som vi följer nu, så är det någonstans 2029/2030, säger Desirée Comstedt, ansvarig för utvecklingen av ny kärnkraft på Vattenfall, till Svenska Dagbladet, SvD.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har uppgett att en reaktor ska börja byggas före valet i september 2026.
– Vi behöver säkerställa att vi har rätt information på plats innan vi börjar bygga, säger Comstedt.
Ringhals i Halland
Vattenfall, som redan har pekat ut en geografisk plats, vid Ringhals i Halland, tittar på två olika alternativ: Två storskaliga eller tre till fem små modulära reaktorer.
Det första alternativet kan periodvis kräva omkring 10 000 personer till bygget, det andra 3 500. Boende, transporter och kanske skolor måste ordnas. Förutom projektets kostnader behöver det även klarläggas hur riskdelningen med staten ser ut. Alla tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen måste också komma på plats innan investeringsbeslut kan fattas.
Comstedt tror dock att det går att veta tidigare än 2029/30 om kalkylen går ihop.
Regeringens mål är ny kärnkraft med en effekt på minst 2 500 megawatt, motsvarande två stora reaktorer till 2035.
Comstedt tror det är möjligt att ha en första reaktor i drift år 2035."
upps
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: nyhetsnotiser energi och politik
https://omni.se/miljoner-svenskar-far-h ... r/a/QMWwX8
"Flera elnätsbolag hakar på Vattenfall och höjer avgifterna, rapporterar DI.
Ellevio med knappt en miljon kunder räknar med att prisökningen blir 6 procent om förbrukningen ser likadan ut som i fjol. Tyska Eon som är störst i Sverige med 1,1 miljoner kunder uppger att den totala höjningen blir 5-8 procent.
– Vi följer alltid marknadens förutsättningar och kan såklart inte utesluta prisjusteringar framöver, säger Eons avdelningschef Gustav Wengen till DI.
Statliga Vattenfall höjde nätavgifterna med 15 procent från årsskiftet för sina 900 000 kunder."
"Flera elnätsbolag hakar på Vattenfall och höjer avgifterna, rapporterar DI.
Ellevio med knappt en miljon kunder räknar med att prisökningen blir 6 procent om förbrukningen ser likadan ut som i fjol. Tyska Eon som är störst i Sverige med 1,1 miljoner kunder uppger att den totala höjningen blir 5-8 procent.
– Vi följer alltid marknadens förutsättningar och kan såklart inte utesluta prisjusteringar framöver, säger Eons avdelningschef Gustav Wengen till DI.
Statliga Vattenfall höjde nätavgifterna med 15 procent från årsskiftet för sina 900 000 kunder."
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: nyhetsnotiser energi och politik
https://www.nyteknik.se/energi/norge-op ... rk/4332772
"Norge öppnar dörren för kärnkraft – och vill skrota elkablar till Danmark
Det är nya tongångar när Norges regeringsparti nu är öppet för kärnkraft. Samtidigt beskylls två elkablar mellan Norge och Danmark för att orsaka högre elpriser för norrmännen."
den kom lite oväntat, norge exporterar väldigt mycket el
dom gör grova pengar på det, och har vattenkraft så det räcker och blir över , bokstavligen blir över för mycket export
så kärnkraft?
och minskad export till just danmark?
"Norge öppnar dörren för kärnkraft – och vill skrota elkablar till Danmark
Det är nya tongångar när Norges regeringsparti nu är öppet för kärnkraft. Samtidigt beskylls två elkablar mellan Norge och Danmark för att orsaka högre elpriser för norrmännen."
den kom lite oväntat, norge exporterar väldigt mycket el
dom gör grova pengar på det, och har vattenkraft så det räcker och blir över , bokstavligen blir över för mycket export
så kärnkraft?
och minskad export till just danmark?
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules