Barkbröd var väl det inre skiktet på tallbark, dvs kambrium skiktet strax under ytterbarken, i allafall norröver så skrapade man loss den i flagor med en kniv, sedan torkade man och malde(? eller skrapade man det bara extra fint?) det och blandade med mjöl enligt ovan, går nog att få tag på från fällda träd om man frågar om man inte har egen skog. I Samisk matlagning har barkbröd funnits även i normal matlagning som ett gott komplement om man gillar den sötaktiga smaken av detta barkmjöl, fast man hade nog mer rågmjöl i icke kristids varianten tror jag. Vete går inte att odla lägst upp i norr, men en del rågsorter går det att komma runt med då fröet kan övervintra i jorden.
Tror det var den silverfärgade salixbuskarna man använde i så fall, då de inte är beska, rödvide smakar riktigt beskt, men får och getter verkar gilla det bäst av någon obskyr anledning (fast getter gillar väl nästan bara underliga saker...

), det är dock annars tekniskt sett ätligt...
De grå är dock goda tycker jag.
Syrgräs, är det ängs och bergsyra som avses?
Vet en del gammelfolk brukade odla dessa när jag var barn men idag verkar de helt bortglömda.
Riktigt god är den iaf i sallad eller bara som de är om man gillar smaken.
Man hittar dem ofta ute på gamla leråkrar, det går ganska lätt att flytta plantan om man vill.
Den är dock bara ettårig.
Bergsyra blir litet mindre och har pilformade blad, den är inte lika vanlig.