https://www.dn.se/varlden/sverige-ar-ny ... imatmalen/
"BRYSSEL. När världens länder samlas vid förhandlingsborden på toppmötet COP28 i Dubai är det EU som kommit längst i klimatpolitiken. Och Sverige har ett stort beting för att minska Europas utsläpp.
Vad gör egentligen Bryssel för klimatet? Och vad innebär det för svenskarna?
EU positionerar sig i världen som ledare för klimatomställningen. Till 2050 ska länderna inte släppa ut mer växthusgaser i atmosfären än vad de kan fånga in. Detta ”nettonollmål” är ingen luftig strategi, utan satt på pränt i en bindande lag.
– EU går före med ett av världens mest ambitiösa och långsiktiga klimatmål och med lagligt bindande etappmål på vägen. Vi tar steg i klimatomställningen innan andra länder tar jämförbara steg, säger Mathias Fridahl, som forskar på klimatpolitik vid Linköpings universitet.
Konkret betyder det bland annat att fordon som drivs med fossila bränslen ska fasas ut, med ett försäljningsstopp för sådana bilar redan 2035, och att laddstolpar kommer att ploppa upp runt om i Europa. Från 2025 ska laddningsstationer installeras var sjätte mil längs huvudvägarna.
Ett annat exempel är att företag som verkar inom flyget och sjöfarten måste gå över till bränslen som har lägre koldioxidutsläpp.
Exakt hur svenska hushåll påverkas kommer att bli tydligare vart eftersom dessa EU-lagar förs in i svensk, nationell lagstiftning.
Vägen mot nollutsläpp går via ett delmål: att minska EU:s utsläpp till 2030 med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer. Omställningspolitiken har med EU-jargong döpts till Fit for 55. Tre EU-lagar täcker tillsammans utsläppen:
● EU:s handel med utsläppsrätter gäller tung industri samt el- och värmeproduktion. Företagen betalar för att få släppa ut koldioxid och för varje år minskar antalet rätter på marknaden.
● I den så kallade ansvarsförordningen bestäms hur mycket varje EU-land ska minska de utsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln, bland annat transporter och jordbruk. Ländernas beting utgår från bnp: Sverige, som räknas som ett rikt land, ska minska utsläppen med 50 procent, fattigare Bulgarien med 10 procent.
● EU-lagen om döpts till Lulucf innehåller bindande mål för koldioxidutsläpp och kolinlagring i skog och mark. Också här fördelas ansvaret mellan EU-länderna.
Sverige har fått ett stort beting.
Företrädare för svensk skogsindustri har kritiserat Lulucf. De pekar på att svenska företag drabbas när mer svensk skog inte får brukas aktivt, utan måste bevaras för kolinlagring för att kompensera andra EU-länders utsläpp.
EU har på senare år klubbat mängder av andra klimatlagar, som ska bidra till utsläppsmålet. Det handlar om miljö, transporter och energi. Det är stort och smått, generellt och detaljerat.
Hur påverkas vi i Sverige av EU:s klimatomställning?
– Hela industrin styrs mot nya lösningar på klimatfrågan. Som vanlig person kommer man i kontakt med detta hela tiden, men jag tror inte att man märker det, säger Mathias Fridahl.
I vardagen tror han att människor upptäcker omställningen inom transportsektorn först.
En del EU-lagar på klimatområdet får kritik för att vara futtiga eller alltför detaljerade. Hit hör EU:s förbud mot vissa engångsplaster, som märks när snabbmatskedjor byter till papperssugrör. Eller ett förslag om nya bilskrotningsregler, som kan innebära att veteranbilar tvingas tas ur bruk.
Mindre synligt är de prissignaler som den nya klimatpolitiken skapar på EU:s gemensamma marknad.
– Om det kostar väldigt mycket att värma upp hus med direktverkande el, så blir till exempel fjärrvärme som eldas med biobränslen mer konkurrenskraftig. Då fasas den in och blir mer attraktiv för konsumenter. Men den kedjan är så komplicerad och påverkas även av svenska styrmedel och globala bränslepriser, att det är svårt att se kopplingen till EU, säger Mathias Fridahl.
I dag betalar industrin omkring 800 kronor för att få släppa ut ett ton koldioxid. För varje år minskar antalet utsläppsrätter på marknaden. Med andra ord: för varje år blir det dyrare för Europas företag att släppa ut koldioxid och relativt billigare att satsa på grönare alternativ.
Om man fortsätter dra in utsläppsrätter i samma takt kommer EU ha nollutsläpp inom handelssystemet redan 2038–2040, enligt Mathias Fridahl.
Utsläppshandeln är flaggskeppet i EU:s klimatpolitik. Systemet är inte unikt; det finns på fler ställen i världen. Men ingenstans är prispressen lika hård som den är i EU.
EU:s prioritet under COP28 är att fossila bränslen fasas ut så snabbt som möjligt de kommande trettio åren. Det framhöll Kurt Vandenberghe, som är chef på EU-kommissionens klimatpolitiska departement, i en paneldiskussion på Lunds universitets EU-dagar nyligen.
– Ett sätt är att införa ett globalt pris på koldioxid. Det kommer vi att framföra i alla förhandlingar och sessioner, sade han.
För att förmå omvärlden att sätta ett pris på koldioxid har EU nyligen, i ”Fit for 55”-paketet, beslutat införa så kallade koldioxidavgifter. Om drygt två år ska kronor och ören från avgifterna börja trilla in.
EU:s stål-, cement- och aluminiumbranscher får i dag gratis utsläppsrätter för att inte slås ut i den globala konkurrensen. Framöver måste de också betala för utsläppen. Samtidigt beläggs deras utomeuropeiska konkurrenter med motsvarande summa i avgift.
– Utan någon prissignal på de här viktiga sektorerna att fasa ut sina utsläpp, finns ingen chans att EU når sina mål, säger Fridahl.
De länder som vill sälja varor på EU:s jättelika marknad, måste antingen själva införa ett pris på koldioxid eller betala till EU.
– Tanken är att de flesta länder då kommer att tycka att det är bättre att de själva får skatteintäkten, som de kan använda till vård, skola, omsorg eller klimatarbete, än att EU får den, säger klimatforskaren.
Men om EU i dag är världsledande i klimatomställningen är frågan om man kommer att hålla samma takt framöver. Redan i vår startar en ny lagstiftningsrunda. Då ska EU först formulera ett utsläppsmål för 2040 och sedan återigen ändra i en myriad olika lagar för att kunna nå målet.
Flera länder har redan i dag svårt med 2030-målet. Däribland Sverige. Regeringen har antytt att man kan behöva köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder för att klara målet.
– Vi är lite oroade över vad som händer i Sverige. Sverige har alltid varit en ledare, men nyligen har vi fått en del signaler om att Sverige börjar tveka, sade EU-kommissionens klimatchef Kurt Vandenberghe under EU-dagarna i Lund.
Fakta.Utsläppsmål 2030
Ett första etappmål, på vägen mot nollutsläpp 2050, är att minska EU:s utsläpp till 2030, med 55 procent jämfört med 1990.
De utsläpp som omfattas av handeln med utsläppsrätter (omkring 40 procent av alla utsläpp i dag) ska minska med 62 procent mellan 2005 och 2030.
Utsläpp från byggnader och vägtransporter ska inlemmas i ett nytt utsläppshandelssystem 2027.
De utsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln, främst transporter och jordbruk, ska minska med 40 procent mellan 2005 och 2030.
Och nettomålet för utsläppsminskningar och koldioxidinlagring i skog och mark är 55 procent.
Lagpaketet ”Fit for 55” presenterades för två år sedan och är i dag i princip antaget. Sammantaget 15 nya lagar inom miljö-, transport- och energipolitiken ska på olika sätt bidra till att nå 2030-målet. Bland de nya lagarna finns koldioxidavgifter, säljförbud för fossilbilar efter 2035 och inrättandet av en ”social klimatfond” för att stötta hushåll och småföretag ekonomiskt under omställningen.
"
