https://omni.se/miljominister-varnar-fo ... j/a/lw9eko
"EU-toppar varnar för ett haveri inför årets klimattoppmöte COP29 i Azerbajdzjan. Det skriver TT.
Irlands miljöminister Eamon Ryan känner sig orolig, säger han på väg in till ett ministermöte i Luxemburg där EU-ländernas miljöministrar ska enas om en gemensam linje.
– Geopolitiskt och multilateralt samarbete är inte direkt månadens grej just nu. Så det finns risk för att vi inte når någon uppgörelse, säger han.
EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra betonar att länder som ”klarar av att betala” borde kliva fram och ta ansvar. Han uppges syfta på oljeländerna.
Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari (L) säger att hon är övertygad om att EU-länderna kommer landa på ”en bra plats” inför toppmötet."
notis tråden om politik och klimat
Re: notis tråden om politik och klimat
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: notis tråden om politik och klimat
då ska vi se
cop29
tycker det inte var längesedan cop28
denna gången i än värre omgivning
av cop28 så ser jag inget praktiskt värde av det
lär inte se något efter cop29
vi lär kicka burken frammåt ett år till
tills det blir för sent att göra något
cop29
tycker det inte var längesedan cop28
denna gången i än värre omgivning
av cop28 så ser jag inget praktiskt värde av det
lär inte se något efter cop29
vi lär kicka burken frammåt ett år till
tills det blir för sent att göra något
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: notis tråden om politik och klimat
https://omni.se/ljusglimt-i-rapporten-u ... s/a/3MP5pX
"Beskedet är dystert: Världen går mot 3,1 graders uppvärmning det här århundradet med nuvarande utsläppstakt, konstaterar FN:s miljöorgan Unep i en färsk rapport.
Samtidigt kan det vara sista gången utsläppen höjs, rapporterar TT. Om EU:s utsläppsminskning fortsätter, och och om utvecklingen av fossilfria energikällor i Kina och Indien överstiger efterfrågan, kan 2024 bli början på en nedgång.
– Men man behöver se en topp och sedan en fortsatt nedgång under flera år innan man kan säga: okej, det var en topp, säger Anne Olhoff, forskningschef för rapporten."
"Beskedet är dystert: Världen går mot 3,1 graders uppvärmning det här århundradet med nuvarande utsläppstakt, konstaterar FN:s miljöorgan Unep i en färsk rapport.
Samtidigt kan det vara sista gången utsläppen höjs, rapporterar TT. Om EU:s utsläppsminskning fortsätter, och och om utvecklingen av fossilfria energikällor i Kina och Indien överstiger efterfrågan, kan 2024 bli början på en nedgång.
– Men man behöver se en topp och sedan en fortsatt nedgång under flera år innan man kan säga: okej, det var en topp, säger Anne Olhoff, forskningschef för rapporten."
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: notis tråden om politik och klimat
https://omni.se/fn-rapport-varlden-gar- ... g/a/MndP3m
"Världen går mot 3,1 graders uppvärmning innan århundradets slut. Det varnar FN:s miljöprogram Unep för i en ny rapport enligt Reuters.
– Vi balanserar på avgrundens rand, säger FN:s generalsekreterare António Guterres i ett tal.
Målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader ser alltså enligt rapporten ut att misslyckas. Även om samtliga redan beslutade klimatåtgärder genomförs missas målet, och temperaturökningen ser då ut att landa på mellan 2,6 och 2,8 grader.
Om det långsiktiga åtagandet om nettonollutsläpp nås kan uppvärmningen begränsas till 1,9 grader, men det ses som ett mycket osannolikt scenario."
då ska vi se
1.5 grader är kört
3 grader är troligt innan århundradets slut
nu vid ca 1.4 grader uppvärming är det redan en del som verkar ha påverkan från detta
jag undrar hur det blir 2100 ?
"Världen går mot 3,1 graders uppvärmning innan århundradets slut. Det varnar FN:s miljöprogram Unep för i en ny rapport enligt Reuters.
– Vi balanserar på avgrundens rand, säger FN:s generalsekreterare António Guterres i ett tal.
Målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader ser alltså enligt rapporten ut att misslyckas. Även om samtliga redan beslutade klimatåtgärder genomförs missas målet, och temperaturökningen ser då ut att landa på mellan 2,6 och 2,8 grader.
Om det långsiktiga åtagandet om nettonollutsläpp nås kan uppvärmningen begränsas till 1,9 grader, men det ses som ett mycket osannolikt scenario."
då ska vi se
1.5 grader är kört
3 grader är troligt innan århundradets slut
nu vid ca 1.4 grader uppvärming är det redan en del som verkar ha påverkan från detta
jag undrar hur det blir 2100 ?
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: notis tråden om politik och klimat
https://omni.se/analyser-en-vackarklock ... n/a/3MP5n0
"FN:s miljöprogram Uneps färska rapport visar att världen just nu går mot 3,1 graders uppvärmning till år 2100, något som skulle få ”katastrofala” följder. BBC:s klimatkorrespondent Matt McGrath understryker att det inte är helt kört, i alla fall inte ännu.
Även om världens länder uppfyller målen som hittills är satta kommer 1,5-gradersmålet passeras med råge. Men rapporten kommer bara några veckor innan årets klimattoppmöte COP29 drar igång.
”Så den här rapporten måste ses som en del av påtryckningarna för högre ambitioner från världens ledare”, skriver McGrath.
SVT:s klimatreporter Carl Elfström är också inne på att rapporten ska ses som en väckarklocka. Men att några nya ambitiösa mål ska sättas på COP29 tror han inte på.
– Mötet i Baku ska handla om pengar, inte om nya klimatmål. Sådana ska inte sättas förrän vid nästa års möte, säger han."
trevligt med "att det inte är helt kört, i alla fall inte ännu"
personligen ser jag inget hopp om att länderna på jordklotet kommer lyckas med minskning av fossilbränslen i någon större utsträckning
att minska co2 haltern i luften
kanske minska ökningstakten
tja, naturen tar hand om det och om några hundra miljoner år kansker det kommer smarta livsformer igen på klotet
"FN:s miljöprogram Uneps färska rapport visar att världen just nu går mot 3,1 graders uppvärmning till år 2100, något som skulle få ”katastrofala” följder. BBC:s klimatkorrespondent Matt McGrath understryker att det inte är helt kört, i alla fall inte ännu.
Även om världens länder uppfyller målen som hittills är satta kommer 1,5-gradersmålet passeras med råge. Men rapporten kommer bara några veckor innan årets klimattoppmöte COP29 drar igång.
”Så den här rapporten måste ses som en del av påtryckningarna för högre ambitioner från världens ledare”, skriver McGrath.
SVT:s klimatreporter Carl Elfström är också inne på att rapporten ska ses som en väckarklocka. Men att några nya ambitiösa mål ska sättas på COP29 tror han inte på.
– Mötet i Baku ska handla om pengar, inte om nya klimatmål. Sådana ska inte sättas förrän vid nästa års möte, säger han."
trevligt med "att det inte är helt kört, i alla fall inte ännu"
personligen ser jag inget hopp om att länderna på jordklotet kommer lyckas med minskning av fossilbränslen i någon större utsträckning
att minska co2 haltern i luften
kanske minska ökningstakten
tja, naturen tar hand om det och om några hundra miljoner år kansker det kommer smarta livsformer igen på klotet
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: notis tråden om politik och klimat
Se till att ha en kompis som har åkermark som är hyfsat dränerad och med diken i ordning. Viktigt att att det varken blir för torrt eller för blött. Rejäla diken med halvdan avvattning kanske är det optimala? Själv "rensar" jag dikena till djupare än original (vilket man egentligen inte får) så täckdikena avvattnar när det blir MYCKET vatten men det bllir vatten stående när regnet är över. Hoppas det hjälper.
Collapse now, and avoid the rush!
Re: notis tråden om politik och klimat
för min del tror jag att jag inte kommer leva länge nog för att dom allvarligare delarna kommer påverka mig
ser pensionsålder inom en tioårsperiod
för er yngre skulle jag nog fundera både två och tre gånger på vilka saker jag hadde förberett mig inför
ser pensionsålder inom en tioårsperiod
för er yngre skulle jag nog fundera både två och tre gånger på vilka saker jag hadde förberett mig inför
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: notis tråden om politik och klimat
https://omni.se/analyser-tunga-klimatla ... t/a/0VWzMB
"Klimatlarmen haglar just nu, noterar TV4:s klimatreporter Anneli Megner Arn. Forskare och organisationer varnar för att koldioxidhalterna stiger, fler arter riskerar utrotning och allt större områden blir obeboeliga.
Att de många klimatrapporterna kommer just nu beror delvis på att organisationer vill få upp intresset för frågorna inför FN:s stundande klimattoppmöte i Azerbajdzjan och öka press på länderna att agera, enligt Anneli Megner Arn. Men det står också klart att konsekvenserna av klimatförändringarna blir allt mer påtagliga.
”Roulettespelet om planetens hälsa sker med allt högre insatser”, skriver hon.
The Economist har tagit en närmare titt på klimatåtgärdernas effekter och konstaterar att inflytelserika internationella institutioner så som Världsbanken ofta ger rekommendationer på hur länder kan förbättra klimat- och miljöarbetet utan analysera vilka effekter åtgärderna har på koldioxidutsläppen.
”Den framgångsrika politiken delar vissa likheter. Beskattning är generellt sett effektiv”, skriver The Economist."
"Klimatlarmen haglar just nu, noterar TV4:s klimatreporter Anneli Megner Arn. Forskare och organisationer varnar för att koldioxidhalterna stiger, fler arter riskerar utrotning och allt större områden blir obeboeliga.
Att de många klimatrapporterna kommer just nu beror delvis på att organisationer vill få upp intresset för frågorna inför FN:s stundande klimattoppmöte i Azerbajdzjan och öka press på länderna att agera, enligt Anneli Megner Arn. Men det står också klart att konsekvenserna av klimatförändringarna blir allt mer påtagliga.
”Roulettespelet om planetens hälsa sker med allt högre insatser”, skriver hon.
The Economist har tagit en närmare titt på klimatåtgärdernas effekter och konstaterar att inflytelserika internationella institutioner så som Världsbanken ofta ger rekommendationer på hur länder kan förbättra klimat- och miljöarbetet utan analysera vilka effekter åtgärderna har på koldioxidutsläppen.
”Den framgångsrika politiken delar vissa likheter. Beskattning är generellt sett effektiv”, skriver The Economist."
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: notis tråden om politik och klimat
https://www.dn.se/sverige/pourmokhtari- ... iljomotet/
"CALI. Efter COP16 ska de omsorgsfulla formuleringarna om en frisk och livskraftig natur bli verklighet på hemmaplan. DN fångade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari en stund mellan två möten för att fråga hur hon ser på Sveriges förutsättningar.
– Vi har en väldigt tuff situation.
När DN får tag på Pourmokhtari är hon påtagligt jetlaggad men också glad. Länderna har precis enats om ett kraftfullt sätt att bedöma vilka områden i världshaven som rymmer extra skyddsvärda livsmiljöer. Arbetet påbörjades redan för åtta år sedan och tog ett stort steg framåt under det förra miljömötet i Montreal, vilket DN rapporterade om. Nu är de i mål.
– Det har varit en av våra prioriteringar för de marina förhandlingarna, säger Romina Pourmokhtari.
Hur förhandlingarna om detaljerna i Kunming–Montreal-ramverket kommer att sluta i övrigt är i skrivande stund för tidigt att säga. Men en sak är säker, på hemmaplan måste alla länder hålla ett högt tempo för att nå de överenskomna målen till 2030.
Bland annat handlar det om att skydda 30 procent av landytan och 30 procent av haven. Dessutom ska länderna återställa 30 procent av skadade ekosystem.
Vad innebär det för Sveriges del?
– Det är och kommer vara ett tufft arbete med avvägningar mellan stora intressen. Vi vet att vi kommer att behöva förändra oss för att skydda vår natur bättre.
– Ett av skälen till att det inte har gått särskilt snabbt är just det här med olika intressen och de intresseavvägningar som måste göras kring biologisk mångfald, där det ofta är enklare att ta den andra vägen, säger Romina Pourmokhtari.
I den senaste höstbudgeten skriver regeringen att utvecklingen är negativ för miljömålen ”levande skogar” och ”ett rikt växt- och djurliv”. Målen bedöms inte kunna uppnås med nuvarande eller planerade styrmedel. Samtidigt har regeringen minskat anslagen för bland annat skydd av värdefull natur med ungefär en tredjedel, drygt en halv miljard kronor.
Hur skulle du säga att regeringen har prioriterat arbetet med biologisk mångfald i Sverige?
– Vi har börjat med de lågt hängande frukterna, och jag hoppas kunna klättra högre på det här trädet. Men än så länge har vi tagit vidare ett väldigt omfattande arbete med havsmiljöpropositionen, där vi tar rejäla kliv för att förbättra vår marina biologiska mångfald.
Romina Pourmokhtari lyfter fram att 30 procent av Sveriges havsområden ska skyddas till 2030 enligt havsmiljöpropositionen. Dessutom finns ett mål mot övergödning.
– Det är något vi har saknat. När man sätter upp etappmål mot övergödning startas en process där alla börjar arbeta för att nå målet.
Enligt Naturvårdsverket är de två viktigaste orsakerna till till förlusten av biologisk mångfald i Sverige igenväxning av öppen mark och skogsavverkning. 75 procent av Sveriges rödlistade arter finns i odlings- och skogslandskapet. Hur ska det ändras?
– Vi vill använda skogen till väldigt många saker. Här blir det en typisk situation där intressekonflikter uppstår. Detsamma gäller jordbruket. Det är väldigt enkelt att säga att nu ska vi skydda miljön, i stället för att ha ett skogsbruk eller en livsmedelsproduktion.
Men enligt ramverket handlar det inte om antingen eller, utan om att övergå till hållbara produktionsmetoder.
– Exakt. Och det är mer tidskrävande och komplext. Det jag menar är att om man säger att jordbruket är ett hot mot vår biologiska mångfald, hur vill man då åtgärda det? Är det genom metoder som gör att jordbruket lägger ner, då är inte problemet löst. Då har man bara flyttat på problemet.
Har du några idéer om hur det kan lösas – vad gör regeringen för att jordbruket och skogsbruket ska kunna ställas om i enlighet med ramverket?
– Den här regeringen vill göra väldigt mycket för att påbörja den omställningen. Vi följer noggrant vad som händer i många andra länder. I Sverige har vi valt att starta ett initiativ som heter kväveklivet, där man kan söka pengar från staten för en omställning av sin verksamhet.
Fakta.Kunming–Montreal-ramverket
Ramverket klubbades på COP15 i Montreal, Kanada 2022. Det mötet skulle egentligen ägt rum i Kunming i Kina men fick på grund av covidpandemin delat värdskap. Därav namnet.
Ramverket gäller för perioden fram till 2030.
Det består av fyra huvudmål och 23 åtgärdsmål.
De fyra huvudmålen är :
A) Bevarandemålet. Återställning och skydd av jordens ekosystem, hejda och vända förlust av biologisk mångfald, stoppa utrotning av arter som sker på grund av människans verksamhet.
B) Hållbart nyttjande. När vi använder oss av naturen och den biologiska mångfalden ska vi göra det på ett hållbart sätt.
C) Rättvisefrågor. Tillgång till det som på FN-språk kallas genetiska resurser (organismer) och hur länder ska ersättas när deras genetiska resurser utnyttjas vid exempelvis tillverkning av läkemedel.
D) Resurser och finansiering. Att länderna måste ta fram de resurser och den finansiering som krävs för skydd och bevarande av biologisk mångfald, och att fattigare länder måste få stöd med finansiering, kapacitetsbyggande, tekniskt och vetenskapligt samarbete och tillgång till nödvändig teknologi.
De 23 åtgärdsmålen anger gränser, regler och specificeringar för hur de fyra huvudmålen ska uppnås.
Handlingsplanen som de 196 länderna har enats om är omvälvande och kommer att påverka alla sektorer av samhället. Det finns skrivningar om att begränsa överkonsumtion som skadar naturen, halvera skadlig användning av bekämpningsmedel, se över subventioner till exempelvis ohållbara metoder inom fiske, jordbruk och skogsbruk.
Exempel på konkreta förslag är att 30 procent av jordens landyta och 30 procent av världens hav ska skyddas och att utvecklade länder ska stötta utvecklingsländers arbete för biologisk mångfald med 20 miljarder dollar per år till 2025 och 30 miljarder dollar årligen år 2030."
värt att kopiera hit
det är inte många år kvar till 2030, 5 strax
min personliga gissning är att det inte kommer vara något land som kommer klara detta
utan det blir utredning på utredning, kicka burken lite längre fram om och om igen
och dom som kommer råka mest illa ut är dom som kommer få sina marker belagda med restriktioner
och skattebetalarna, läs privatpersonerna, inte företagen
ett getöga på detta med...
"CALI. Efter COP16 ska de omsorgsfulla formuleringarna om en frisk och livskraftig natur bli verklighet på hemmaplan. DN fångade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari en stund mellan två möten för att fråga hur hon ser på Sveriges förutsättningar.
– Vi har en väldigt tuff situation.
När DN får tag på Pourmokhtari är hon påtagligt jetlaggad men också glad. Länderna har precis enats om ett kraftfullt sätt att bedöma vilka områden i världshaven som rymmer extra skyddsvärda livsmiljöer. Arbetet påbörjades redan för åtta år sedan och tog ett stort steg framåt under det förra miljömötet i Montreal, vilket DN rapporterade om. Nu är de i mål.
– Det har varit en av våra prioriteringar för de marina förhandlingarna, säger Romina Pourmokhtari.
Hur förhandlingarna om detaljerna i Kunming–Montreal-ramverket kommer att sluta i övrigt är i skrivande stund för tidigt att säga. Men en sak är säker, på hemmaplan måste alla länder hålla ett högt tempo för att nå de överenskomna målen till 2030.
Bland annat handlar det om att skydda 30 procent av landytan och 30 procent av haven. Dessutom ska länderna återställa 30 procent av skadade ekosystem.
Vad innebär det för Sveriges del?
– Det är och kommer vara ett tufft arbete med avvägningar mellan stora intressen. Vi vet att vi kommer att behöva förändra oss för att skydda vår natur bättre.
– Ett av skälen till att det inte har gått särskilt snabbt är just det här med olika intressen och de intresseavvägningar som måste göras kring biologisk mångfald, där det ofta är enklare att ta den andra vägen, säger Romina Pourmokhtari.
I den senaste höstbudgeten skriver regeringen att utvecklingen är negativ för miljömålen ”levande skogar” och ”ett rikt växt- och djurliv”. Målen bedöms inte kunna uppnås med nuvarande eller planerade styrmedel. Samtidigt har regeringen minskat anslagen för bland annat skydd av värdefull natur med ungefär en tredjedel, drygt en halv miljard kronor.
Hur skulle du säga att regeringen har prioriterat arbetet med biologisk mångfald i Sverige?
– Vi har börjat med de lågt hängande frukterna, och jag hoppas kunna klättra högre på det här trädet. Men än så länge har vi tagit vidare ett väldigt omfattande arbete med havsmiljöpropositionen, där vi tar rejäla kliv för att förbättra vår marina biologiska mångfald.
Romina Pourmokhtari lyfter fram att 30 procent av Sveriges havsområden ska skyddas till 2030 enligt havsmiljöpropositionen. Dessutom finns ett mål mot övergödning.
– Det är något vi har saknat. När man sätter upp etappmål mot övergödning startas en process där alla börjar arbeta för att nå målet.
Enligt Naturvårdsverket är de två viktigaste orsakerna till till förlusten av biologisk mångfald i Sverige igenväxning av öppen mark och skogsavverkning. 75 procent av Sveriges rödlistade arter finns i odlings- och skogslandskapet. Hur ska det ändras?
– Vi vill använda skogen till väldigt många saker. Här blir det en typisk situation där intressekonflikter uppstår. Detsamma gäller jordbruket. Det är väldigt enkelt att säga att nu ska vi skydda miljön, i stället för att ha ett skogsbruk eller en livsmedelsproduktion.
Men enligt ramverket handlar det inte om antingen eller, utan om att övergå till hållbara produktionsmetoder.
– Exakt. Och det är mer tidskrävande och komplext. Det jag menar är att om man säger att jordbruket är ett hot mot vår biologiska mångfald, hur vill man då åtgärda det? Är det genom metoder som gör att jordbruket lägger ner, då är inte problemet löst. Då har man bara flyttat på problemet.
Har du några idéer om hur det kan lösas – vad gör regeringen för att jordbruket och skogsbruket ska kunna ställas om i enlighet med ramverket?
– Den här regeringen vill göra väldigt mycket för att påbörja den omställningen. Vi följer noggrant vad som händer i många andra länder. I Sverige har vi valt att starta ett initiativ som heter kväveklivet, där man kan söka pengar från staten för en omställning av sin verksamhet.
Fakta.Kunming–Montreal-ramverket
Ramverket klubbades på COP15 i Montreal, Kanada 2022. Det mötet skulle egentligen ägt rum i Kunming i Kina men fick på grund av covidpandemin delat värdskap. Därav namnet.
Ramverket gäller för perioden fram till 2030.
Det består av fyra huvudmål och 23 åtgärdsmål.
De fyra huvudmålen är :
A) Bevarandemålet. Återställning och skydd av jordens ekosystem, hejda och vända förlust av biologisk mångfald, stoppa utrotning av arter som sker på grund av människans verksamhet.
B) Hållbart nyttjande. När vi använder oss av naturen och den biologiska mångfalden ska vi göra det på ett hållbart sätt.
C) Rättvisefrågor. Tillgång till det som på FN-språk kallas genetiska resurser (organismer) och hur länder ska ersättas när deras genetiska resurser utnyttjas vid exempelvis tillverkning av läkemedel.
D) Resurser och finansiering. Att länderna måste ta fram de resurser och den finansiering som krävs för skydd och bevarande av biologisk mångfald, och att fattigare länder måste få stöd med finansiering, kapacitetsbyggande, tekniskt och vetenskapligt samarbete och tillgång till nödvändig teknologi.
De 23 åtgärdsmålen anger gränser, regler och specificeringar för hur de fyra huvudmålen ska uppnås.
Handlingsplanen som de 196 länderna har enats om är omvälvande och kommer att påverka alla sektorer av samhället. Det finns skrivningar om att begränsa överkonsumtion som skadar naturen, halvera skadlig användning av bekämpningsmedel, se över subventioner till exempelvis ohållbara metoder inom fiske, jordbruk och skogsbruk.
Exempel på konkreta förslag är att 30 procent av jordens landyta och 30 procent av världens hav ska skyddas och att utvecklade länder ska stötta utvecklingsländers arbete för biologisk mångfald med 20 miljarder dollar per år till 2025 och 30 miljarder dollar årligen år 2030."
värt att kopiera hit
det är inte många år kvar till 2030, 5 strax
min personliga gissning är att det inte kommer vara något land som kommer klara detta
utan det blir utredning på utredning, kicka burken lite längre fram om och om igen
och dom som kommer råka mest illa ut är dom som kommer få sina marker belagda med restriktioner
och skattebetalarna, läs privatpersonerna, inte företagen
ett getöga på detta med...
kiss, keep it simple stupid
If you listen to fools, the mob rules
If you listen to fools, the mob rules
Re: notis tråden om politik och klimat
Dags att börja titta politiskt på hur man ska hantera de klimatförändringar vi inte lyckas hejda.
https://omni.se/analyser-europa-har-int ... t/a/eMkKOl
https://omni.se/analyser-europa-har-int ... t/a/eMkKOl
Collapse now, and avoid the rush!