nyhetsnotiser om olja, bensin, diesel och naturgas

[bastard]

https://omni.se/ryssland-stoppar-export ... r/a/Ll81g4

"Ryssland stoppar export av bensin i ett halvår
All rysk bensinexport stoppas från och med i morgon för att undvika bensinbrist i landet och ”upprätthålla stabilitet” på marknaden. Det uppger regeringen i ett uttalande, enligt AFP.

Al Jazeera skriver att förbudet kan vara ett försök att kontrollera bränslepriserna inför presidentvalet den 15 mars.

Den ryska bränsleexporten går framför allt till Asien efter att EU minskat sin import från Ryssland kraftigt sedan invasionen i Ukraina i februari 2022 och lagt sanktioner på råolja och oljeprodukter, enligt en rapport från den ekonomiska tankesmedjan Bruegel.

Ryssland är världens näst största oljeexportör, enligt Reuters. Stoppet ska pågå fram till den 31 augusti."

värt en notis

[bastard]

https://marcusoscarsson.se/bilagare-ris ... per-liter/

"Bilägare riskerar kalldusch – “kan öka till 40 kronor per liter”

2024 03 14

Bensin- och dieselpriserna kan stå inför skyhöga ökningar i framtiden.

Den varningen kommer nu från fordonsbranschen samt konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige.

Anledningen är en ny EU-avgift i form av ett nytt men hittills relativt okänt utsläppshandelssystem för vägtransporter, byggnader och mindre industrier som träder i kraft 2027.

"Blir en kalldusch"

Handelssystemet kallas ETS-2 och innehåller, till skillnad från det befintliga systemet EU ETS, ett eget utsläppstak och egna utsläppsrätter.

Inledningsvis bedömer Naturvårdsverket att priset på drivmedel kan komma att höjas med en krona per liter mellan 2027-2029.

Men fram till och med 2040 menar M Sverige att priserna kan skruvas åt ytterligare – med syftet att minska bilanvändandet och i förlängningen utsläppen.

– Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.

– När ETS-2 införs bör nationella styrmedel ses över så att inte bränslekostnaderna skenar.

“40 kronor per liter”

Flera aktörer oroas av kraftiga följdeffekter av ETS-2.

Inte minst eftersom systemet är på väg att införas kort efter att reduktionsplikten minskat och drivmedelspriserna efter en längre tids höjning gått ner igen.

– Nu ser vi att ETS-2 ser ut att bli ett ännu större hot mot rimliga bränslepriser som gör att svenska folket har råd att köra bil och upprätthålla en vettig levnadsstandard, säger Bränsleupprorets talesperson Peder Blohm Bokehielm till motormagasinet Carup.

– Vi har haft möten med företrädare inom bränslebranschen som tror att bränslepriset kan öka till uppemot 40 kronor per liter.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger:

– EU-reglerna för ETS 2 är beslutade och den svenska lagen och förordningen planeras att träda i kraft i november 2024. Med införandet av ETS 2 kommer omkring 80 procent av EU:s växthusgasutsläpp att regleras av de båda utsläppshandelssystemen."

[bastard]

https://www.atl.nu/australiens-raps-dri ... mstallning

"Stora flockar med får och boskap på gulnande gräsmarker. Det är en vanligt förekommande bild av Australiens jordbruk.

En annan är att landet på kort tid blivit världens näst största exportnation av rapsfrö.

Men en annan bild som är på väg att bli allt vanligare är fält av rapsfrö då landet på kort tid har blivit världens näst största exportnation av den grödan.

Denna stora expansion har skett under det senaste årtiondet och australiskt rapsfrö matar i synnerhet den europeiska biodieselindustrin med råvara.

Albin Gunnarson, rapsexpert på Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO) avhandlade Australien som rapsnation när han gästade Mellansvenska Odlingskonferensen i Örebro i januari.

Under hösten var han och delar av SFO:s kansli på studiebesök i en del av det enorma landets rapsbälte i syd, där det finns intressanta skillnader i både förutsättningar och odlingstänk jämfört med Europa.

Mycket kan kännas upp och ned. ”Down under” är rapsen en vintergröda – man sår vårraps under den australiensiska vintern, och omloppstiden är bara 110 dagar.

Genmodifierad raps får odlas i flera delstater, drygt en tredjedel av rapsen som skördas är numera GMO. Men det är tack vare nya rapshybrider och andra herbicidsystem som odlingen på senare år har kunnat ta fart på allvar.

När rapspriset var som högst 2022 toppade Australien rapsodlingen som då landade på drygt åtta miljoner ton i skörd på export.

Nu odlas det ungefär tre och ett halvt miljoner hektar i landet, men hektarskördarna är låga, de har legat stabilt på cirka 1,5 ton per hektar i snitt.

Men det som har skett är att raps kan odlas på allt fler områden i Australien – och lantbrukarna har tagit chansen. Precis som här i Sverige har till exempel Clearfield-raps banat väg för att odla grödan på marker där ogrästrycket är högre. En annan bidragande orsak till ökningen är att 88 procent av all raps i Australien i dag är någon form av hybridsort.

Paletten med växtskyddsmedel att använda är också bredare än i EU. Men för att minska risken för resistens är det ofta ärter, linser och bönor som är förfrukt till raps. Inte bara för att samla mer kväve i marken, vilket är en annan utmaning för lantbrukarna, utan också för att undvika användning av samma preparat för ofta.

Det dubbla avbrottet i herbicidsystemet är en intressant skillnad i odlartänk jämfört med hur läget är i Europa och inte minst Sverige, tycker Albin Gunnarson:

– Vi tänker växtföljd, att man ska avbryta en spannmålstung växtföljd med en oljeväxt eller ärtor. Men i Australien tänker man herbicidrotation för att minska risken för resistens.

Raps kan förädlas till mycket men har tre stadiga ben att stå på. Det används i foder och för humankonsumtion samt för att ersätta den svarta fossila oljan på olika sätt. Och sedan ett par års tid är det biodieseln, och därmed det fossila oljepriset, som är det tunga motorn i vad som driver rapspriset.

Marknaden har varit skakig, men priset kan vara på väg att öka något. Enligt BM Agri ser USA ut att ha köpt stora kvantiteter rapsprodukter i Kanada på senare tid, i första hand olja till transportsektorn, som pressat upp priserna något i Nordamerika. Den effekten kan spilla över på Europa.

Glupande aptit i EU
Från Australien går sju av tio exportbåtar med raps till Europas biodieselindustri. Det är en näring med glupande aptit på råvara eftersom kraven på förnybar inblandning i fossil diesel ökar i EU.

– Australien påverkar rapspriset här hemma på marginalen, konstaterade Albin Gunnarson.

Det är långt till toppnoteringen på raps på 10 kronor kilot som gällde under en del av april 2022. Då hade världens rapsetta Kanada lidit av skoningslös torka och sedan invaderade Ryssland Ukraina i stor skala vilket skapade panikstämning på marknaderna.

Kanada är helt klart tillbaka på banan och väntas i år producera mellan 18-20 miljoner ton rapsfrö. Europa hade kunnat landa på över 20 miljoner ton, men höstsådden har blivit mindre än väntat på grund av en blöt sensommar och höst på många håll.

I Australien har det istället varit extra torrt på grund av att El Niño som återigen har orsakat en längre torrperiod som påverkat både vete- och rapsskörden. Prognosen är att landet får fram 5,5 miljoner ton rapsfrö under säsongen 2023/2024.

Det är inte lätt att odla raps i ett land som blir allt torrare. Klimatförändringarna diskuteras intensivt inom det australiska jordbruket. Rapssådden börjar numera ofta tidigare på höstarna för att gripa varje chans till mer regn, men det ställer nya krav på odlingen. Fler och fler australier har gått från ett system med mycket plöjning till att minimera jordbearbetningen, både för att bevara fukt och anpassa sig till att gårdarna blir färre och större.

Samtidigt plöjer Australien ner mycket statliga pengar i forskning och sortutveckling för att öka odlingssäkerheten för sin viktiga cash crop.

Rapsplantan utnyttjas faktiskt också mer och mer som bete innan den blommar. Minst 150 000 hektar raps beräknas ha betats av får i södra delstaten New South Wales 2021 och upp till 200 000 hektar nationellt, enligt Australiens forskningsinstitut CSIRO, en siffra som myndigheterna jobbar på att få upp ännu mer.

Rapsen i Australien ger alltså bränsle både åt de egna fåren och till den gröna omställningen – på andra sidan jorden i Europa.

Den som såg den utvecklingen komma i början av 2000-talet var verkligen ingen fårskalle."

[bastard]

då kollar vi lite siffror

83 TWh för fordon i sverige 2019
ger 8,300,000,000 liter bränsle
australien maxade 8 miljoner ton raps
hälften blir rapsolja
så 4,000,000,000 kg rapsolja
halva sveriges förbrukning då, som australien kan odla

helt ok, men det är många som kommer behöva ha ersättning för fossila oljor

[xsive]

då kollar vi lite siffror

83 TWh för fordon i sverige 2019
ger 8,300,000,000 liter bränsle
australien maxade 8 miljoner ton raps
hälften blir rapsolja
så 4,000,000,000 kg rapsolja
halva sveriges förbrukning då, som australien kan odla

helt ok, men det är många som kommer behöva ha ersättning för fossila oljor

För att sätta ytan i sitt sammanhang:
Australien producerade 8M ton rapsfrö på 3,5M hektar mark vilket teoretiskt skulle kunna driva hälften av fordonen i Sverige.
Hela Sveriges odlingsbara markyta är ca 3M hektar. Rätt mycket mark krävs för att producera bara bränsle för fordon

https://www.scb.se/hitta-statistik/sver ... i-sverige/

[bastard]

nu är det fler som odlar, men det krävs stora arealer för odling om vi ska ha den energi som används nu från oljeväxter

kommer bli en intressant framtid

[bastard]

https://omni.se/europas-gasmarknad-i-ha ... r/a/0VnWV0

"Europas gasmarknad i händerna på norska Equinor
Norska gas- och oljejätten Equinor har sedan ryska invasionen av Ukraina ”plockat upp kronan” som ryska Gazprom tappat. Det skriver Bloomberg.

Norge genom Equinor står för 30 procent av Europas gas – jämfört med ryska Gazproms andel på 35 procent för drygt två år sedan, skriver nyhetsbyrån. Därmed har bolaget stort inflytande över energipriserna. När Equinor meddelade förra sommaren att man behövde utföra underhåll på en av de stora anläggningarna sköt gaspriset upp med 20 procent inom loppet av några minuter.

Men USA står för en dryg femtedel av marknaden, och inflytandet väntas öka. Importer från Qatar spås också öka.

– Equinor och Norges inflytande över gaspriserna kommer att minska över tid, säger Christopher Kuplett, energianalytiker på Bank of America, till Bloomberg."

värt en notis

[bastard]

https://www.dn.se/sverige/nya-eu-regler ... anikartat/


"De lägre priserna vid pump kan snart vara ett minne blott. Efter att regeringen antagit ett nytt EU-direktiv väntas priserna på diesel och bensin öka kraftigt redan om ett par år. Och Sverige går längre än vad EU kräver.

– Regeringen har beslutat att Sverige ska ligga i framkant, säger miljöminister Romina Pourmokhtari

Vid årsskiftet infriades Tidöpartiernas vallöfte om lägre priser vid pump. Med sänkt reduktionsplikt och lägre skatt dök priset på bensin och diesel över en natt.

Men prisfesten kan visa sig bli kortvarig.

Nyligen fattade regeringen, med SD:s godkännande, beslut om att införa ett nytt EU-direktiv som innebär höjda bränslepriser redan om ett par år, vilket SvD var först att rapportera. Det handlar om EU:s nya system för utsläppshandel, på EU-språk kallat ETS2, som från år 2027 ska göra det dyrare att släppa ut koldioxid.

Alla medlemsländer måste tillämpa det nya systemet. Men regeringen har valt att gå längre än vad EU kräver och gå fram så ”brett och fort som möjligt”. Redan från början ska även bränsle som används inom jordbruket, skogsbruket och fiskenäringen omfattas av den nya utsläppshandeln.

Något som har fått svenska bönder att slå bakut.

– Om den här typen av styrsystem ska fungera så måste det ju finnas en teknisk och praktisk möjlighet att ställa om. Vad gäller bilar så kan man köpa elbil istället för att köra diesel eller bensin. Tyvärr finns ju inte den tekniken på plats vad gäller jordbrukets arbetsmaskiner, säger Palle Borgström, förbundsordförande hos LRF och fortsätter:

– Ett sånt här styrsystem innebär bara en ytterligare pålaga och en straffbeskattning av jordbruket.

Enligt klimatminister Romina Pourmokhtari (L) är det viktigt att alla sektorer är med i omställningen från fossilenergi.

– EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen och vi har valt att ligga i framkant genom att inkludera fler sektorer. Det bidrar till en enhetlighet och kostnadseffektivitet, säger Romina Pourmokhtari.

Det finns en ventil för att hålla tillbaka prisökningstakten om priserna på utsläppsrätter sticker i väg. Men det hindrar inte att diesel och bensin kan bli betydligt dyrare. Syftet är att få konsumenter och företag att välja fossilfria alternativ.

Enligt Magnus Nilsson, som är miljökonsult och medverkade i utredningen om hur Sveriges klimatpolitik ska anpassas till EU:s klimatpaket Fit for 55, kan det handla om rejäla prispåslag på bränsle – uppemot 2 kronor litern vid pump för diesel, lite mindre för bensin.

– Ju dyrare utsläppsrätterna blir, desto mer kommer priserna att stiga, säger han.

För regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna är löftet om låga bränslepriser en profilfråga. Partiets toppkandidat Charlie Weimers går till EU-val på att riva upp EU:s klimatpaketet Fit for 55. Men i Sverige har SD alltså gett grönt ljus åt det nya EU-direktivet.

Varför ni gick med på att införa det mer omfattande än vad EU kräver?

– Det är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna och regeringen i klimathandlingsplanen, säger SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen.

SD säger sig ha fått löften om att hushåll och verksamheter ska kompenseras fullt ut för höjda bränslepriser.

– Det är vi överens om. Därmed tycker jag inte att det ska finnas någon stor oro, säger han och nämner skattesänkningar som ett exempel.

Men i den proposition som regeringen lämnade över till riksdagen för två veckor sedan har ett ”bör” smugit sig in. ”Konsumenter och verksamheter bör fullt ut kompenseras för effekterna på drivmedelspriser som uppstår genom ETS 2”, står det

Och hur det ska gå till är ännu oklart. Den så kallade styrmedelsutredningen har ännu inte tillsatts.

– Ska Sverige klara EU-lagstiftningens krav om utsläppsminskningar till 2030 krävs ytterligare styrmedel, läget är ganska panikartat, säger miljökonsulten Magnus Nilsson.

Enligt Romina Pourmouktari ska utredningen tillsättas senare i år.

Löftet från regeringen är att alla berörda parter ska kompenseras fullt ut. Hur ska det gå till?

– Vi vill se en bred palett av åtgärder, för att de styrmedel vi går fram med inte ska drabba enskilda grupper eller sektorer i samhället på ett orättvist sätt. Det krävs en kombination av styrmedel för att vi ska klara våra ambitiösa klimatmål på ett så effektivt sätt som möjligt, samtidigt som företagens konkurrenskraft och hushållens livsvillkor värnas, säger hon.

Men Magnus Nilsson höjer ett varnade finger kring kompensationen.

– Om kompensationen kopplas till hur mycket drivmedel man köpt, blir hela konceptet knäppt. Då stärks ju inte motiven att minska utsläppen. Det rimliga är att pengarna främst satsas på att underlätta för privatpersoner och företag att komma bort från beroendet av fossila drivmedel, säger han.

Fakta.EU:s nya system för utsläppshandel
● Systemet med den nya utsläppshandeln, kallat ETS2, är en del av EU:s klimatlagstiftning Fit for 55. Det är mer omfattande än det nuvarande systemet för utsläppshandel och inkluderar fossilbränsleanvänding från både vägtrafik, uppvärmning och industriverksamhet.

● Syftet är att få konsumenter och företag att välja fossilfria alternativ.

● Företag behöver köpa utsläppsrätter, som köps och säljs på auktion, för att få fortsätta släppa ut koldioxid, vilket påverkar priserna på bland annat drivmedel. Hur kännbara prisökningarna blir beror på hur priset på utsläppsrätter utvecklas. Ju mindre efterfrågan, desto lägre priser.

● Sverige har valt att gå längre än vad EU kräver och redan från början även inkludera bränsle som används inom jordbruket, skogsbruket och fiskenäringen.

● Från 2027 är det tänkt att handeln med utsläppsrätter ska inledas, men redan från nästa år ska de verksamheter som omfattas rapportera in sina utsläpp.

● Antalet nya utsläppsrätter i systemet kommer minska varje år, i syfte att de berörda sektorerna minskar sina utsläpp med 42 procent till år 2030 jämfört med 2005."

swexit någon?

[Marie]

Klassisk miljöpolitik som ska låta bra med bränslepriser, men slår enbart orättvist och inte gör någon märkvärd skillnad

alla låginkomsttagare får välja bort att skjutsa barnen till fritidsaktiviteter.
alla medelinkomsttagare får välja bort en resa utomlands eller något annat mindre livsviktigt för att behålla körmilen/år.
alla höginkomsttagare behöver inte ens välja bort en middag ute ens medans de fortfarande kan nöjesköra bara för att de är uttråkade.

OM.... om, de verkligen menade att "alla" ska köra mindre för miljöns skull, så skulle bränslet bli inkomstbaserat.. så det svider lika mycket i plånboken per mil oavsett om man har 150tusen i årsinkomst eller 150tusen i månadsinkomst

Jag hatar dessa falska miljöpolitiker... ska de ge sig på bränslet för att få folk att köra mindre, så ska det ta mig fan vara likvärdigt för alla.

[bastard]

https://www.nyteknik.se/energi/nytt-fyn ... er/4268989

"Nytt fynd av vit vätgas med hög renhet: ”Enorma mängder”