https://www.svt.se/nyheter/inrikes/uran ... ska-gruvor
"Uranpriset stiger till rekordnivåer – kan öppna för svenska gruvor
PUBLICERAD IGÅR 20:34
Priset på uran har det senaste året stigit till rekordnivåer. Nu vill regeringen tillåta uranbrytning i Sverige igen och högre priser kan göra det lönsamt menar experter.
– Möjligheterna är större nu än tidigare, säger gruvexperten Olof Martinsson.
Det senaste året har uranpriset fördubblats. Det kan göra utvinning i Sverige lönsam tror experter, särskilt om uranet bryts tillsammans med andra metaller.
– Det är klart att det förändrar situationen ganska dramatiskt för att få uranbrytning lönsam i Sverige, säger Olof Martinsson, malmgeolog på Luleå universitet.
Även den svenska gruvbranschen ser nu att nya dörrar öppnas för uran.
– Ja, det blir betydligt intressantare att titta på svenska fyndigheter. I synnerhet när regeringen nu signalerar att man ska lyfta uranförbudet, säger Katarina Nilsson, expert på Svemin."
förr eller senare kommer all brytbar uran brytas
blir troligen förr
höga elpriser
Re: höga elpriser
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
den här tråden är spretig
borde egentligen delas upp i flera olika
ex
elpriser i elmområde 1.2.3.4
el och politik
störningar i elproduktion
elpriser för kolla v läget frammåt, ex elskling
är det någon som bryr sig om tråden eller ska jag bara spamma vidare med allt och inget som har med el att göra?
borde egentligen delas upp i flera olika
ex
elpriser i elmområde 1.2.3.4
el och politik
störningar i elproduktion
elpriser för kolla v läget frammåt, ex elskling
är det någon som bryr sig om tråden eller ska jag bara spamma vidare med allt och inget som har med el att göra?
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
finland har problem med kärnkraften sedan några dagar tillbaka
kvittar hur man tycker och tänker om kärnkraft, men dom har sina tekniska problem som alla andra energislag
och man måste ha överkapacitet där med
ex
har man bara ett kärnkraftverk och det inte funkar = - 100%har man två och ett inte funkar = -50%
tio och ett inte funkar = -10%
tåls att funderas på överlag det där med att överkapacitet får kosta en del pengar om allternativet med blackout är värre
kvittar hur man tycker och tänker om kärnkraft, men dom har sina tekniska problem som alla andra energislag
och man måste ha överkapacitet där med
ex
har man bara ett kärnkraftverk och det inte funkar = - 100%har man två och ett inte funkar = -50%
tio och ett inte funkar = -10%
tåls att funderas på överlag det där med att överkapacitet får kosta en del pengar om allternativet med blackout är värre
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
och i morgon dagtid går elpriserna ner mot nollan
finland har fortfarande bekymmer med kärnkraften , började 2 mars
finland har fortfarande bekymmer med kärnkraften , började 2 mars
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
https://www.dn.se/sverige/sverige-far-e ... shallning/
"Sverige är långt från att göra sin del av arbetet när EU-länderna ska minska energianvändningen till 2030. Det konstaterar kommissionen i en ny genomgång.
Om regeringen inte lämnar in en godkänd plan före juli hotar repressalier.
Under Sveriges ordförandeskap våren 2023 enades EU-länderna om att minska den totala energianvändningen inom unionen med 19 procent till 2030 jämfört med 2022. Det är en uppdatering av det så kallade energieffektiviseringsdirektivet och ingår i klimatpaketet Fit for 55.
Men drygt hälften av medlemsländerna har lämnat in planer för energieffektivisering som ligger under den ambitionsnivå som EU-kommissionen har pekat ut – och Sverige är det land som avviker allra mest. Det konstaterar kommissionen i en färsk genomgång och slår fast att direktivets möjlighet till skarpa åtgärder därmed kan komma att aktiveras.
EU-kommissionens riktvärde är att Sveriges totala slutanvändning av energi år 2030 inte ska överstiga 296 TWh (miljarder kilowattimmar). Det motsvarar en minskning på knappt 17 procent jämfört den totala slutliga energianvändningen 2022, som var 355 TWh, och är alltså ett något mindre beting än EU-länderna ska klara av i genomsnitt.
Men Sveriges regering har i stället föreslagit att landets slutanvändning av energi ska landa på 350 TWh år 2030 – en minskning på endast 1,4 procent jämfört med 2022.
Förutom Sverige får Slovakien, Malta och Kroatien kraftigast bakläxa av kommissionen. Estland, Lettland och Italien behöver endast göra mindre korrigeringar. Finland – som näst efter Sverige har den högsta energikonsumtionen per capita i EU – är ett av de länder som har lämnat in en plan för energieffektivisering som stämmer överens med EU-kommissionens riktlinje.
Fakta.Energieffektiviseringsdirektivet
• Energieffektiviseringsdirektivet (EED) har funnits sedan 2002 och skärpts vid olika tillfällen som en del av EU:s klimatarbete.
• Våren 2023 enades medlemsländerna om en ny skärpning av EED som innebär att unionens slutliga energianvändning av alla slag ska vara högst cirka 8 850 TWh år 2030. Det motsvarar en minskning på ungefär 20 procent jämfört med 2022.
• Målet är att främja en effektivare energianvändning inom sektorer som transport, industri och byggnader och på så vis bidra till en mer hållbar och klimatvänlig ekonomi inom EU.
Källa: EU-kommissionen, Energimyndigheten
Veronica Eade är enhetschef på Energimyndigheten och har arbetat med det underlag som regeringen lutat sig emot när förslaget till EU-kommissionen formulerades.
– Det handlar verkligen inte om att Sverige vill komma undan, utan att det ska vara realistiskt genomförbart. Det är 27 medlemsstater som ska göra det här tillsammans, och våra scenarier för Sverige visar en ökande kurva för energianvändning på grund av nyetableringar inom industrin, grön omställning och elektrifiering av transporter och industri, säger hon.
Men sker inte sådana satsningar även i andra EU-länder? Om Sverige kräver ett mindre beting blir väl effekten att andra länder måste dra ett tyngre lass?
– Absolut, så blir det. Om det är så att vi håller fast vid att vårt bidrag ska vara som vi rapporterade från början, då behöver det här gapet fyllas av andra länder, säger Veronica Eade.
I och med att Sverige under lång tid haft mycket låga elpriser jämfört med de flesta andra EU-länder har energieffektivisering inte varit ett högprioriterat område. Det påpekar Louise Ödlund, som är professor i energisystem vid Linköpings universitet.
– Det finns en mycket stor potential att använda energin på ett smartare sätt i Sverige, med bibehållen standard. Det fick vi en glimt av när elpriserna sköt i höjden. Nu gäller det att fortsätta det arbetet. Man måste täta allt som läcker för att kunna fylla på med ny energi på ett kostnadseffektivt sätt, säger Louise Ödlund.
Senast den sista juni måste alla EU-länder som fått bakläxa av kommissionen skicka in uppdaterade planer för sin energianvändning, som en del i de nationella klimat- och energiplanerna (NECP). De länder som inte följer kommissionens uppmaning att justera planerna i enlighet med riktlinjerna kan bli föremål för repressalier.
Kan Sverige klara kommissionens beting?
– Ja, om vi blir tvingade till det så kan vi göra det. Men det kommer att kosta, säger Veronica Eade på Energimyndigheten.
DN har sökt energi- och näringsminister Ebba Busch.
Fakta.EU-kommissionens sammanställning
EU-kommissionen har summerat medlemsländernas föreslagna bidrag till unionens energieffektivisering och konstaterat att följande 15 länder har för låg ambitionsnivå jämfört med de riktvärden som kommissionen har tagit fram. Avvikelsen från kommissionens riktvärden anges inom parentes i listan nedan.
Estland (1,35 %)
Italien (1,63 %)
Rumänien (1,95 %)
Slovenien (2,17 %)
Lettland (2,47 %)
Österrike (2,91 %)
Belgien (3,77 %)
Grekland (4,88 %)
Spanien (7,37 %)
Ungern (10,62 %)
Luxemburg (11,42 %)
Kroatien (11,65 %)
Malta (16,95 %)
Slovakien (19,55 %)
Sverige (19,96 %)
Källa: EU-kommissionen"
"Sverige är långt från att göra sin del av arbetet när EU-länderna ska minska energianvändningen till 2030. Det konstaterar kommissionen i en ny genomgång.
Om regeringen inte lämnar in en godkänd plan före juli hotar repressalier.
Under Sveriges ordförandeskap våren 2023 enades EU-länderna om att minska den totala energianvändningen inom unionen med 19 procent till 2030 jämfört med 2022. Det är en uppdatering av det så kallade energieffektiviseringsdirektivet och ingår i klimatpaketet Fit for 55.
Men drygt hälften av medlemsländerna har lämnat in planer för energieffektivisering som ligger under den ambitionsnivå som EU-kommissionen har pekat ut – och Sverige är det land som avviker allra mest. Det konstaterar kommissionen i en färsk genomgång och slår fast att direktivets möjlighet till skarpa åtgärder därmed kan komma att aktiveras.
EU-kommissionens riktvärde är att Sveriges totala slutanvändning av energi år 2030 inte ska överstiga 296 TWh (miljarder kilowattimmar). Det motsvarar en minskning på knappt 17 procent jämfört den totala slutliga energianvändningen 2022, som var 355 TWh, och är alltså ett något mindre beting än EU-länderna ska klara av i genomsnitt.
Men Sveriges regering har i stället föreslagit att landets slutanvändning av energi ska landa på 350 TWh år 2030 – en minskning på endast 1,4 procent jämfört med 2022.
Förutom Sverige får Slovakien, Malta och Kroatien kraftigast bakläxa av kommissionen. Estland, Lettland och Italien behöver endast göra mindre korrigeringar. Finland – som näst efter Sverige har den högsta energikonsumtionen per capita i EU – är ett av de länder som har lämnat in en plan för energieffektivisering som stämmer överens med EU-kommissionens riktlinje.
Fakta.Energieffektiviseringsdirektivet
• Energieffektiviseringsdirektivet (EED) har funnits sedan 2002 och skärpts vid olika tillfällen som en del av EU:s klimatarbete.
• Våren 2023 enades medlemsländerna om en ny skärpning av EED som innebär att unionens slutliga energianvändning av alla slag ska vara högst cirka 8 850 TWh år 2030. Det motsvarar en minskning på ungefär 20 procent jämfört med 2022.
• Målet är att främja en effektivare energianvändning inom sektorer som transport, industri och byggnader och på så vis bidra till en mer hållbar och klimatvänlig ekonomi inom EU.
Källa: EU-kommissionen, Energimyndigheten
Veronica Eade är enhetschef på Energimyndigheten och har arbetat med det underlag som regeringen lutat sig emot när förslaget till EU-kommissionen formulerades.
– Det handlar verkligen inte om att Sverige vill komma undan, utan att det ska vara realistiskt genomförbart. Det är 27 medlemsstater som ska göra det här tillsammans, och våra scenarier för Sverige visar en ökande kurva för energianvändning på grund av nyetableringar inom industrin, grön omställning och elektrifiering av transporter och industri, säger hon.
Men sker inte sådana satsningar även i andra EU-länder? Om Sverige kräver ett mindre beting blir väl effekten att andra länder måste dra ett tyngre lass?
– Absolut, så blir det. Om det är så att vi håller fast vid att vårt bidrag ska vara som vi rapporterade från början, då behöver det här gapet fyllas av andra länder, säger Veronica Eade.
I och med att Sverige under lång tid haft mycket låga elpriser jämfört med de flesta andra EU-länder har energieffektivisering inte varit ett högprioriterat område. Det påpekar Louise Ödlund, som är professor i energisystem vid Linköpings universitet.
– Det finns en mycket stor potential att använda energin på ett smartare sätt i Sverige, med bibehållen standard. Det fick vi en glimt av när elpriserna sköt i höjden. Nu gäller det att fortsätta det arbetet. Man måste täta allt som läcker för att kunna fylla på med ny energi på ett kostnadseffektivt sätt, säger Louise Ödlund.
Senast den sista juni måste alla EU-länder som fått bakläxa av kommissionen skicka in uppdaterade planer för sin energianvändning, som en del i de nationella klimat- och energiplanerna (NECP). De länder som inte följer kommissionens uppmaning att justera planerna i enlighet med riktlinjerna kan bli föremål för repressalier.
Kan Sverige klara kommissionens beting?
– Ja, om vi blir tvingade till det så kan vi göra det. Men det kommer att kosta, säger Veronica Eade på Energimyndigheten.
DN har sökt energi- och näringsminister Ebba Busch.
Fakta.EU-kommissionens sammanställning
EU-kommissionen har summerat medlemsländernas föreslagna bidrag till unionens energieffektivisering och konstaterat att följande 15 länder har för låg ambitionsnivå jämfört med de riktvärden som kommissionen har tagit fram. Avvikelsen från kommissionens riktvärden anges inom parentes i listan nedan.
Estland (1,35 %)
Italien (1,63 %)
Rumänien (1,95 %)
Slovenien (2,17 %)
Lettland (2,47 %)
Österrike (2,91 %)
Belgien (3,77 %)
Grekland (4,88 %)
Spanien (7,37 %)
Ungern (10,62 %)
Luxemburg (11,42 %)
Kroatien (11,65 %)
Malta (16,95 %)
Slovakien (19,55 %)
Sverige (19,96 %)
Källa: EU-kommissionen"
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
https://www.nyteknik.se/energi/regering ... 35/4245517
"År 2045 ska Sverige kunna producera dubbelt så mycket el som i dag, vilket innebär en elproduktion på 300 TWh. Kraftigt utbyggd kärnkraft är ett huvudspår.
TT
PUBLICERAD 19 MAR 2024 KL 10.54 UPPDATERAD 19 MAR 2024 KL 13.37Del på Facebook Del på Twitter Del på e-post
Regeringen presenterari dag, tisdag, en proposition som pekar ut inriktningen för den framtida energipolitiken.
– Sverige behöver ett robust elsystem med konkurrenskraftiga elpriser nu och i framtiden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
Klart är att elbehovet i Sverige väntas öka kraftigt. För att klara klimatmålen och den gröna omställningen behöver både industrin och transportsystem elektrifieras.
Ett av de övergripande målen i planen är att Sverige ska ha en elproduktion med tillhörande elnät på plats 2045 som ska kunna leverera ungefär dubbelt så mycket el – 300 TWh (terawattimmar) – som i dag.
Regeringen föreslår också regionala kontrollstationer med femårsintervall med start 2030. Förslaget är ett resultat av krav från energibranschen och oppositionen.
Utbyggd kärnkraft
För att klara energibehovet måste alla fossilfria kraftslag byggas ut, men på lite längre sikt vill regeringen satsa stort på kärnkraft.
Enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) krävs en kraftfull utbyggnad av kärnkraft motsvarande tio nya storskaliga reaktorer.
En utbyggnad om minst 2 500 MW i kärnkraft ska kunna finnas på plats senast 2035, enligt regeringen. I dag har Sverige sex kärnkraftsreaktorer som tillsammans har nära 7 000 MW i installerad effekt.
Det behövs inte bara mer energiproduktion, utan energin ska också finnas på den plats där den behövs och vid den tidpunkt det behövs.
– Det kan tyckas självklart, men det har inte varit det, säger Busch.
Elnätsföretagen varnar för att miljardnotan för att bygga ut elnät och produktion kommer att läggas på elkunderna.
– Vi kommer att behöva hjälpas åt, säger Ebba Busch.
Hon pekar i stället på att den förra regeringens politik var dyr. Med Buschs beskrivning bestod den av att satsa på väderberoende kraftproduktion som kompenserades med en massiv utbyggnad av elnäten.
– Det där lägger vi om nu och säger att väderberoende kraftproduktion är välkommen, men basen behöver vara baskraft som vatten- och kärnkraft, säger Busch."
så ett nytt stort kärnkraftverk med två reaktorer i dom storlekar vi har idag på 10 år ,
tja, jag tror på det när jag ser det
"År 2045 ska Sverige kunna producera dubbelt så mycket el som i dag, vilket innebär en elproduktion på 300 TWh. Kraftigt utbyggd kärnkraft är ett huvudspår.
TT
PUBLICERAD 19 MAR 2024 KL 10.54 UPPDATERAD 19 MAR 2024 KL 13.37Del på Facebook Del på Twitter Del på e-post
Regeringen presenterari dag, tisdag, en proposition som pekar ut inriktningen för den framtida energipolitiken.
– Sverige behöver ett robust elsystem med konkurrenskraftiga elpriser nu och i framtiden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
Klart är att elbehovet i Sverige väntas öka kraftigt. För att klara klimatmålen och den gröna omställningen behöver både industrin och transportsystem elektrifieras.
Ett av de övergripande målen i planen är att Sverige ska ha en elproduktion med tillhörande elnät på plats 2045 som ska kunna leverera ungefär dubbelt så mycket el – 300 TWh (terawattimmar) – som i dag.
Regeringen föreslår också regionala kontrollstationer med femårsintervall med start 2030. Förslaget är ett resultat av krav från energibranschen och oppositionen.
Utbyggd kärnkraft
För att klara energibehovet måste alla fossilfria kraftslag byggas ut, men på lite längre sikt vill regeringen satsa stort på kärnkraft.
Enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) krävs en kraftfull utbyggnad av kärnkraft motsvarande tio nya storskaliga reaktorer.
En utbyggnad om minst 2 500 MW i kärnkraft ska kunna finnas på plats senast 2035, enligt regeringen. I dag har Sverige sex kärnkraftsreaktorer som tillsammans har nära 7 000 MW i installerad effekt.
Det behövs inte bara mer energiproduktion, utan energin ska också finnas på den plats där den behövs och vid den tidpunkt det behövs.
– Det kan tyckas självklart, men det har inte varit det, säger Busch.
Elnätsföretagen varnar för att miljardnotan för att bygga ut elnät och produktion kommer att läggas på elkunderna.
– Vi kommer att behöva hjälpas åt, säger Ebba Busch.
Hon pekar i stället på att den förra regeringens politik var dyr. Med Buschs beskrivning bestod den av att satsa på väderberoende kraftproduktion som kompenserades med en massiv utbyggnad av elnäten.
– Det där lägger vi om nu och säger att väderberoende kraftproduktion är välkommen, men basen behöver vara baskraft som vatten- och kärnkraft, säger Busch."
så ett nytt stort kärnkraftverk med två reaktorer i dom storlekar vi har idag på 10 år ,
tja, jag tror på det när jag ser det
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
morgondagen blir lite dyrare
med nästan 2 kronor på kvällen under en timma
börjar bli så att kvällarna kommer bli dyrtiden
fördel för som som har solel och batterier som kan nyttjas kvällstid
med nästan 2 kronor på kvällen under en timma
börjar bli så att kvällarna kommer bli dyrtiden
fördel för som som har solel och batterier som kan nyttjas kvällstid
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
https://www.dn.se/ekonomi/elnatsbolagen ... -avgifter/
"När regeringen kräver dubbelt så mycket el år 2045 menar elnätsbolag att kostnaderna landar hos elnätskunderna.
Samtidigt är en ny lag på gång för att minska elnätsbolagens övervinster.
Elnätsavgifterna har det senaste decenniet höjts kraftigt och hamnat i Eons, Ellevios och Vattenfalls fickor.
Regeringen vill ha dubbelt så mycket el år 2045. Det framkom i deras nya energiproposition i veckan. Men vem ska betala? Det är kortfattat kritiken, från bland annat elnätbolaget Ellevios samhällschef, Henrik Bergström. Han skrev i ett pressmeddelande:
– Utan en ny finansieringslösning riskerar kostnaderna för alla tillkommande planer för elsystemet hamna på elnätskundernas räkningar. Det är orimligt.
Just elnätavgifternas höjningar är en het potatis.
De tre stora aktörerna Eon, Ellevio och Vattenfall har de senaste tio åren höjt avgifterna på elnäten dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisökningen i samhället. Det visade en DN-granskning förra vintern. De stora elnätsbolagens vinstmarginaler har legat på upp mot 40 procent där upp mot 75 procent skickats till ägarna i stället för att bygga nät.
Elnäten är monopolmarknader där elkunderna sitter fast i avtal med de bolag som äger det aktuella nätet. Tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) reglerar med intäktstak – men elnätsbolagen har under flera årtionden överklagat och fått rätt i många fall.
Det har bland annat inneburit att elnätsbolagen under 2010-talet tog ut nära 25 miljarder kronor mer av elkunderna än vad Ei fastlog vara skäligt – utan att behöva investera mer i näten. Dessutom kan elnätsbolagen ta ut nära 30 miljarder kronor extra av kunderna fram till 2027, enligt en lag från 2021.
Men nu är det åtstramning på gång.
Det planeras en ny lag, vars andemening är att få ner övervinsterna – alltså möjligheterna att ta ut högre elnätsavgifter från kunderna.
Det kommer att innebära lägre vinster för elnätsbolagen – samtidigt som de alltså måste bygga mycket nya elnät.
De kommer, enligt lagförslaget, få full kostnadstäckning för nätutbyggnad men det extra vinstutrymmet för att täcka finansiering fryser inne. Även återstoden av de 30 extra miljarderna brinner inne.
Johan Bruce är energidirektör på Skogsindustrierna och ansvarig för basindustrins energisamarbete SKGS.
– De kan komma att tjäna mindre pengar helt enkelt - och det svider förstås. Det kan röra sig om intäktsminskningar på upp mot 30 procent.
Den nya lagen baseras på en utredning från i höstas, SOU 2023:64, som ska mynna ut i ett utkast till lag till lagrådet i sommar.
Stefan Yard, elnätsexpert och professor emeritus vid ekonomihögskolan på Lunds universitet, pekar på elnätsbolagen kunnat få så stora övervinster genom att ta ut intäkterna från kunderna. Därmed har de sluppit äska pengar för investeringar från ägarna.
– Bolag i alla andra branscher får lösa finansiering genom nyemissioner, äska om ägartillskott eller ta upp lån. Det ska inte vara kunderna som betalar deras finansiering i förskott. Det blir helt fel.
Han fortsätter:
– Elnätsbolagen får sammanfattningsvis fortsatt full kostnadstäckning för investeringarna, men inga extrapengar för finansiering, säger Stefan Yard.
Johan Bruce på basindustrin energibranschråd tycker att det är bra med regeringens nya lagförslag.
– Den nya lagen gör nog elnätsbolagen nervösa att de ska tappa övervinsterna. Då drar de sina trumfkort - att kunderna får betala.
Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på elnätsbolaget Ellevio AB, anser inte att det kommande lagförslaget ser över själva intäktsmodellerna, utan att belyser Energimarknadsinspektions roll och att Sverige följer EU-rätten.
Han varnar nu alltså för att de kan tvingas höja elnätsavgifter när elnäten kraftigt ska byggas ut.
– Enligt regeringens nya energipolitiska inriktningsproposition ska vi bygga upp nya förmågor som har med totalförsvarsbehov att göra. Det kan vara att ha eldistribution i städer som blir avskurna från övriga elnät och förmåga att starta ett dött nät.
Han fortsätter:
– Då är risken att den kommer på elnätsfakturan. Eftersom det här är nyttor samhället i stort behöver bör staten ta en del av kostnaden istället för bara elnätskunderna.
Johan Bruce säger så här om att det blir kunderna som får betala när näten ska byggas ut framöver.
– Det är ett orimligt resonemang. Ingen annan kommersiell verksamhet gör stora investeringar baserat på kassaflöde. Det kan elnätsbolagen göra idag eftersom de överkompenseras och slipper ta lån för finansiering.
Han fortsätter:
– De äger monopolnät och innehar det som kallas koncession. Den innebär konkret att de har en skyldighet att investera i näten.
Fakta.Regeringens energipolitiska inriktningsproposition
● Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov
om minst 300 TWh år 2045.
● Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd.
Fakta.Det kommande lagförslaget - SOU 2023:44
● Ett betänkande lämnades i november. Remissrunda har hållits och nu beräknas lagrådet få ett utkast till lag i sommar.
● Betänkandet (2023/64) gör en översyn av både el- och gasnäten som är monopolnät.
● Man har gjort översyn av avgifterna och hur de ska anpassas till EU:s regelverk.
● Tillsynsmyndigheten Ei ska få mer befogenheter.
● Det föreslås att elnätsbolagen tar ut mindre avgifter. Lagen som ger dem 30 miljarder kronor extra fram till 2027 tas bort för att harmonisera med EU."
"När regeringen kräver dubbelt så mycket el år 2045 menar elnätsbolag att kostnaderna landar hos elnätskunderna.
Samtidigt är en ny lag på gång för att minska elnätsbolagens övervinster.
Elnätsavgifterna har det senaste decenniet höjts kraftigt och hamnat i Eons, Ellevios och Vattenfalls fickor.
Regeringen vill ha dubbelt så mycket el år 2045. Det framkom i deras nya energiproposition i veckan. Men vem ska betala? Det är kortfattat kritiken, från bland annat elnätbolaget Ellevios samhällschef, Henrik Bergström. Han skrev i ett pressmeddelande:
– Utan en ny finansieringslösning riskerar kostnaderna för alla tillkommande planer för elsystemet hamna på elnätskundernas räkningar. Det är orimligt.
Just elnätavgifternas höjningar är en het potatis.
De tre stora aktörerna Eon, Ellevio och Vattenfall har de senaste tio åren höjt avgifterna på elnäten dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisökningen i samhället. Det visade en DN-granskning förra vintern. De stora elnätsbolagens vinstmarginaler har legat på upp mot 40 procent där upp mot 75 procent skickats till ägarna i stället för att bygga nät.
Elnäten är monopolmarknader där elkunderna sitter fast i avtal med de bolag som äger det aktuella nätet. Tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) reglerar med intäktstak – men elnätsbolagen har under flera årtionden överklagat och fått rätt i många fall.
Det har bland annat inneburit att elnätsbolagen under 2010-talet tog ut nära 25 miljarder kronor mer av elkunderna än vad Ei fastlog vara skäligt – utan att behöva investera mer i näten. Dessutom kan elnätsbolagen ta ut nära 30 miljarder kronor extra av kunderna fram till 2027, enligt en lag från 2021.
Men nu är det åtstramning på gång.
Det planeras en ny lag, vars andemening är att få ner övervinsterna – alltså möjligheterna att ta ut högre elnätsavgifter från kunderna.
Det kommer att innebära lägre vinster för elnätsbolagen – samtidigt som de alltså måste bygga mycket nya elnät.
De kommer, enligt lagförslaget, få full kostnadstäckning för nätutbyggnad men det extra vinstutrymmet för att täcka finansiering fryser inne. Även återstoden av de 30 extra miljarderna brinner inne.
Johan Bruce är energidirektör på Skogsindustrierna och ansvarig för basindustrins energisamarbete SKGS.
– De kan komma att tjäna mindre pengar helt enkelt - och det svider förstås. Det kan röra sig om intäktsminskningar på upp mot 30 procent.
Den nya lagen baseras på en utredning från i höstas, SOU 2023:64, som ska mynna ut i ett utkast till lag till lagrådet i sommar.
Stefan Yard, elnätsexpert och professor emeritus vid ekonomihögskolan på Lunds universitet, pekar på elnätsbolagen kunnat få så stora övervinster genom att ta ut intäkterna från kunderna. Därmed har de sluppit äska pengar för investeringar från ägarna.
– Bolag i alla andra branscher får lösa finansiering genom nyemissioner, äska om ägartillskott eller ta upp lån. Det ska inte vara kunderna som betalar deras finansiering i förskott. Det blir helt fel.
Han fortsätter:
– Elnätsbolagen får sammanfattningsvis fortsatt full kostnadstäckning för investeringarna, men inga extrapengar för finansiering, säger Stefan Yard.
Johan Bruce på basindustrin energibranschråd tycker att det är bra med regeringens nya lagförslag.
– Den nya lagen gör nog elnätsbolagen nervösa att de ska tappa övervinsterna. Då drar de sina trumfkort - att kunderna får betala.
Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på elnätsbolaget Ellevio AB, anser inte att det kommande lagförslaget ser över själva intäktsmodellerna, utan att belyser Energimarknadsinspektions roll och att Sverige följer EU-rätten.
Han varnar nu alltså för att de kan tvingas höja elnätsavgifter när elnäten kraftigt ska byggas ut.
– Enligt regeringens nya energipolitiska inriktningsproposition ska vi bygga upp nya förmågor som har med totalförsvarsbehov att göra. Det kan vara att ha eldistribution i städer som blir avskurna från övriga elnät och förmåga att starta ett dött nät.
Han fortsätter:
– Då är risken att den kommer på elnätsfakturan. Eftersom det här är nyttor samhället i stort behöver bör staten ta en del av kostnaden istället för bara elnätskunderna.
Johan Bruce säger så här om att det blir kunderna som får betala när näten ska byggas ut framöver.
– Det är ett orimligt resonemang. Ingen annan kommersiell verksamhet gör stora investeringar baserat på kassaflöde. Det kan elnätsbolagen göra idag eftersom de överkompenseras och slipper ta lån för finansiering.
Han fortsätter:
– De äger monopolnät och innehar det som kallas koncession. Den innebär konkret att de har en skyldighet att investera i näten.
Fakta.Regeringens energipolitiska inriktningsproposition
● Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov
om minst 300 TWh år 2045.
● Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd.
Fakta.Det kommande lagförslaget - SOU 2023:44
● Ett betänkande lämnades i november. Remissrunda har hållits och nu beräknas lagrådet få ett utkast till lag i sommar.
● Betänkandet (2023/64) gör en översyn av både el- och gasnäten som är monopolnät.
● Man har gjort översyn av avgifterna och hur de ska anpassas till EU:s regelverk.
● Tillsynsmyndigheten Ei ska få mer befogenheter.
● Det föreslås att elnätsbolagen tar ut mindre avgifter. Lagen som ger dem 30 miljarder kronor extra fram till 2027 tas bort för att harmonisera med EU."
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
Elnätet är bara ett av flera system som är eftersatt i Riket och det är bra om det äntligen blir ordning på det. Nu aktiveras civilplikten och tusentals kallas in. https://tt.omni.se/tusentals-kallas-in- ... g/a/4o69lo
Sedan behöver vägnät och järnväg också fixas men det blir en annan tråd.
När det här drar igång rent konkret har jag ingen susning om men jag ser ökade chanser till jobb för de som vill ha och fetare orderböcker hos underleverantörerna vilka de nu är. Kan vara intressant att fundera på vilka aktier/fonder man skall investera i om man har möjlighet att spara. Allt det här kommer att kosta en helvetes massa pengar och det blir väl vi som får betala som vanligt, via skattsedeln, på annat vis eller både och.Mot slutet av 2028 kan antalet uppgå till ett tusen personer som löpande kommer att kallas in till utbildning, och kallas in i skarpt läge vid höjd beredskap, det vill säga en krigsfara mot Sverige eller i närheten... De här tusentals blivande civilpliktiga kan vara frivilligt sökande, men också bli inkallade för att de besitter värdefull kunskap.... I ett första läge handlar det om att hitta personer som kan rycka in och reparera skadade elledningar eller bemanna vattenkraftsanläggningar. Ett visst geografiskt perspektiv kommer att vägas in.
Sedan behöver vägnät och järnväg också fixas men det blir en annan tråd.
What the government wants is control, what the corporate world wants is money, what both of them want is power and what neither of them care about is you.
Re: höga elpriser
helt klart användarna som får betala
vi har massvis som är eftersatt, vatten och avlopp kommer kosta djävla mycket med att få ordning på
fjärrvärme som installerades efter första energikrisen på sjuttitalet börjar bli sönderrostat nu, det kommer kosta, mycket
vi har massvis som är eftersatt, vatten och avlopp kommer kosta djävla mycket med att få ordning på
fjärrvärme som installerades efter första energikrisen på sjuttitalet börjar bli sönderrostat nu, det kommer kosta, mycket
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå