https://omni.se/vattenfall-hojer-avgift ... r/a/BWgdww
"Vattenfall höjer avgifter för elnät för en miljon kunder
Vattenfall höjer elnätsavgifterna med i snitt 12 procent för en miljon kunder i Sverige. Det meddelar det statliga kraftbolaget i samband med sitt bokslut, skriver DI.
Höjningen av elnätsavgiften gäller från den 1 januari i år, både för företag och privata kunder anslutna till Vattenfalls lokalnät.
Bolagets intäkter minskade med 7 procent till 73,3 miljarder kronor under det fjärde kvartalet, jämfört med motsvarande period året före.
– Jag är ändå nöjd att vi tagit Vattenfall stabilt och finansiellt igenom den här turbulensen som har varit de senaste åren, säger Vattenfalls vd Anna Borg till TT."
för dom som kan, kan läget för att gå offgrid börja te sig rimligt
höga elpriser
Re: höga elpriser
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
https://omni.se/ny-analys-blasvader-ar- ... n/a/eJ9XLQ
"Ny analys: Blåsväder är elkundernas bästa vän
Temperatur och vind styr elpriset, och av de två har vinden störst påverkan. Det visar en ny analys från Energiforsk, skriver TT.
Vindkraft står i snitt för 20 procent av den svenska elproduktionen och den fortsätter att öka.
– Då blir priset ännu mer volatilt, säger Rickard Sandberg, som är ansvarig för mätningarna vid centret för dataanalys på Handelshögskolan i Stockholm.
För varje meter per sekund som vinden ökar faller priset med i genomsnitt 11 öre per kilowattimme. Om temperaturen ändras en grad ändras elpriset i snitt 4 öre. Rickard Sandberg är förvånad över att skillnaden är så stor.
Störst prispåverkan har vinden i elprisområde 3 där en meter per sekund ger 15 öre på priset. För norrlänningarna är påverkan mindre, 6–7 öre."
"Ny analys: Blåsväder är elkundernas bästa vän
Temperatur och vind styr elpriset, och av de två har vinden störst påverkan. Det visar en ny analys från Energiforsk, skriver TT.
Vindkraft står i snitt för 20 procent av den svenska elproduktionen och den fortsätter att öka.
– Då blir priset ännu mer volatilt, säger Rickard Sandberg, som är ansvarig för mätningarna vid centret för dataanalys på Handelshögskolan i Stockholm.
För varje meter per sekund som vinden ökar faller priset med i genomsnitt 11 öre per kilowattimme. Om temperaturen ändras en grad ändras elpriset i snitt 4 öre. Rickard Sandberg är förvånad över att skillnaden är så stor.
Störst prispåverkan har vinden i elprisområde 3 där en meter per sekund ger 15 öre på priset. För norrlänningarna är påverkan mindre, 6–7 öre."
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
https://www.nyteknik.se/energi/stora-pr ... en/4233737
"Moss Landing Energy Storage Facility i Kalifornien världens största batteripark just nu, med en kapacitet på 750 MW och 3 GWh. LG Energy Solution
Forskare: ”Efter 2030 är det svårt att se elnätsproblem som inte kan lösas med batterier”."
låst, men stora batteribanker kanske kommer lösa delar av vindkraftsbekymrerna
"Moss Landing Energy Storage Facility i Kalifornien världens största batteripark just nu, med en kapacitet på 750 MW och 3 GWh. LG Energy Solution
Forskare: ”Efter 2030 är det svårt att se elnätsproblem som inte kan lösas med batterier”."
låst, men stora batteribanker kanske kommer lösa delar av vindkraftsbekymrerna
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
https://www.dn.se/ekonomi/vindkraften-g ... befintlig/
"Vindkraftsbolagen har drabbats av en ekonomisk härdsmälta. Totalt gjorde branschen en förlust på 4,3 miljarder kronor under 2022.
Störst problem finns i norra Sverige, där krisen i ”Markbygden Ett” även hotar rennäringen i området.
Renarna samlas snabbt runt de svarta krubborna när de hör tvåtaktsljudet från Martin Lundgrens snöskoter på en höjd i Markbygden, några mil väster om Piteå. De vet precis vad som väntar när fodersäck efter fodersäck töms från de fullastade kälkarna.
Egentligen ska de 4 000 renarna inom Östra Kikkejaure sameby klara sig på marklav och annan föda som finns i naturen, men renskötseln som har funnits på de här markerna i generationer har tvingats stå tillbaka för landets största vindkraftpark – Markbygden.
När den invigdes av dåvarande näringsminister Maud Olofsson skålades det i champagne och en tidskapsel murades in i ett betongfundament. Det talades om en revolution.
– Den gröna omställningen börjar här, utbrast näringsministern.
15 år senare har ekonomin havererat i Markbygden Ett, det största bolaget i parken med 179 av hittills cirka 500 färdigställda vindkraftverk
Bolaget har försatts i rekonstruktion med miljardskulder, experter varnar för fler parker med lönsamhetsproblem och rennäringen saknar fortfarande besked om det blir någon årlig kompensation för intrånget som i vanliga fall betalas ut i slutet av mars.
– Utan ersättning kan vi inte köpa in foder, och då kan vi inte bedriva någon renskötsel. Det är på den nivån nu, säger Martin Lundgren.
Under 2022 skakades vindkraften av en rad oförutsedda händelser som fick stor påverkan på lönsamheten, framför allt kopplat till att energipriserna sköt i höjden efter Ukrainakriget och att det under hösten blåste ovanligt lite.
Plötsligt ville vindkraftsbolag omförhandla sina PPA-avtal (power purchase agreement), som under lång tid varit en vedertagen modell för att säkra priset och ge en trygghet för investerare, elproducenter och köpare av elen.
Markbygden Ett vill inte ställa upp på någon intervju, men i domstolshandlingar framgår det att bolaget inte kunde dra sig ur sitt 19 år långa avtal med det norska industriföretaget Hydro Energi. Samtidigt misslyckades det med att leverera den utlovade mängden el per timme som enligt överenskommelsen skulle säljas till ett fast pris, bland annat på grund av tekniska problem som orsakade ett årligt produktionsbortfall på runt tio procent.
Bolaget tvingades därför täcka upp leveranserna genom att köpa in el på marknaden till ett betydligt högre pris än man fick betalt för den egenproducerade elen.
En perfekt storm – men inget unikt exempel, enligt Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han har skapat en databas över ekonomin i vindkraftsbolag som tillkommit sedan 2010. Och slutsatsen är tydlig:
– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet.
Sedan 2017 har vindkraftsbolagen totalt sett gjort en förlust på 13,4 miljarder kronor. Länen Blekinge, Halland, Skåne och Jönköping har lyckats bäst, medan de nordligaste länen har gått i motsatt riktning.
Flera experter som DN intervjuat förklarar att en vindkraftspark ofta dras med högre kostnader i uppbyggnadsskedet och att lönsamheten kommer senare, men Christian Sandström har inte kunnat se något sådant samband.
– Bolagen som grundades för 13 år sedan har inte haft bättre vinstmarginal under de senaste åren än vad relativt nybildade bolag har.
Du har tidigare varit kritisk till flera av satsningarna i den gröna industrin. Hur ska vi veta att du inte är färgad av de åsikterna i dina slutsatser om vindkraften?
– Eftersom det här inte är åsikter utan offentliga uppgifter i årsredovisningar från vindkraftsbolag. Vem som helst kan kontrollera det.
Ekonomin i vindkraften
Geografiskt finns vissa skillnader, framför allt mellan nordligaste och sydligaste Sverige. Bolagen i Norrbottens län, där Markbygden ligger, gjorde förluster på totalt 1,8 miljarder kronor under 2022.
Åldern på vindkraftsbolagen har ingen större betydelse för den genomsnittliga vinstmarginalen 2017-2021. Generellt sett har äldre bolag inte bättre vinstmarginal än yngre under den granskade perioden.
Storleken på vindkraftsparkerna har en viss betydelse för vinstmarginalen. Vindkraftsparker med fler än 50 turbiner hade en sämre vinstmarginal än mindre parker.
Slutsatserna är sammanställda av Christian Sandström vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. De baseras på offentliga uppgifter i årsredovisningar från vindkraftsbolag från 2010 till 2022, och omfattar 3 402 av landets totalt cirka 5 200 landbaserade vindkraftverk.
Inte heller talar uppgifterna i databasen för att större vindkraftsparker är mer lönsamma än andra, vilket Markbygden Ett är ett konkret exempel på.
Samtidigt poängterar analyschefen Mia Bodin på Bodecker partners att bolaget innan rekonstruktionen använde ett slags PPA-avtal som till stor del fasats ut under de senaste åren. Elproducenter förbinder sig inte längre att leverera en viss volym i samma utsträckning som tidigare.
Men finns det fler parker än Markbygden som fortfarande sitter fast i dåliga PPA-avtal och riskerar ekonomiska problem?
– Vi kommer nog att få se fler parker med ekonomiska problem, men det är ingen genomgående problematik, säger Mia Bodin.
Har de nya förutsättningarna lett till att bankerna blivit mer försiktiga?
– Ja, med den typen av avtal. Man analyserar risker på ett annat sätt nu, men intresset är fortsatt stort.
Svenska kraftnät konstaterade nyligen i en analys att det finns en stor teknisk potential för landbaserad vindkraft, men att det på senare år skett en ”avtagande trend” när det gäller utbyggnadstakten och antal nya tillstånd för vindparker, och att det därför är ”osäkert i vilken grad utbyggnaden kommer att fortsätta”.
Niclas Boberg, partner och finansiell rådgivare till energisektorn på konsultföretaget EY, bedömer att investeringsviljan generellt sett har påverkats negativt av att investerare och långivare måste ta en större del av marknadsprisrisken. Men han framhåller samtidigt att det är en ökande andel finansiärer som är villiga att ta denna risk.
Vad innebär det i praktiken?
– Det är ett sämre business case för den som vill känna sig helt trygg och säker som investerare. Samtidigt är värderingarna på vindprojekt högre än någonsin på grund av de ökade elpriserna.
På några hundra meters höjd i Markbygden kommer renskötaren Martin Lundgren att ha lyft flera ton med foder till renarna innan arbetsdagen är över. Men han klagar inte, trots att han medger att han inte har haft en ledig dag sedan i oktober.
– Rennäringen är i högsta grad påverkad av klimatförändringarna, så något måste göras. Vi jobbar hårt för att det ska fungera.
Därför är han inte principiellt emot vindkraften även om 30 procent av samebyns vinterbetesmarker ligger inom Markbygdens vindkraftspark. Nu ska samma antal renar få sin föda från en mindre yta, och då måste naturbetet kompletteras med extra foder.
– Vindkraftsparken är så stor att man skulle behöva flyga ovanför den för att förstå.
I samma stund skär ett vitt streck genom den annars klarblå himlen när världens största passagerarflygplan, en Airbus A380 på väg till New York, passerar tio kilometer ovanför de tusentals renarna och hundratals vindkraftverken som blänker från den låga vintersolen.
– Det viktigaste är att vi hittar en lösning som fungerar både för vindkraften och rennäringen. Vi har inget annat alternativ.
Utmaningen är att spelreglerna snabbt kan förändras.
– Jag har lärt mig att man inte kan påverka väder och tillgång till bete, att man får ta det som det kommer. Men det här är något helt annat. Det kan sluta i katastrof.
Vindkraftsparken i Markbygden
Markbygden Ett AB ägs till 75 procent av China General Nuclear Power Group (CGN), som kontrolleras av den kinesiska staten.
Bolaget har 179 vindkraftverk i Markbygden, en av Europas största landbaserade vindkraftsparker.
CGN är svartlistat i USA, men storägare av svensk vindkraft genom sina sex vindkraftparker.
Under 2022 omsatte de CGN-ägda parkerna 780 miljoner kronor och hade under samma år ett resultat efter finansiella poster på -1,8 miljarder kronor.
I november 2023 försattes Markbygden Ett i rekonstruktion, som kan vara ett alternativ för bolag som har ekonomiska problem men ändå bedöms kunna överleva på sikt. I det här fallet handlar det bland annat om att få ordning på avtal, räntebetalningar och skuldbörda.
Källa: Svensk vindenergi, Umeå tingsrätt och Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping"
"Vindkraftsbolagen har drabbats av en ekonomisk härdsmälta. Totalt gjorde branschen en förlust på 4,3 miljarder kronor under 2022.
Störst problem finns i norra Sverige, där krisen i ”Markbygden Ett” även hotar rennäringen i området.
Renarna samlas snabbt runt de svarta krubborna när de hör tvåtaktsljudet från Martin Lundgrens snöskoter på en höjd i Markbygden, några mil väster om Piteå. De vet precis vad som väntar när fodersäck efter fodersäck töms från de fullastade kälkarna.
Egentligen ska de 4 000 renarna inom Östra Kikkejaure sameby klara sig på marklav och annan föda som finns i naturen, men renskötseln som har funnits på de här markerna i generationer har tvingats stå tillbaka för landets största vindkraftpark – Markbygden.
När den invigdes av dåvarande näringsminister Maud Olofsson skålades det i champagne och en tidskapsel murades in i ett betongfundament. Det talades om en revolution.
– Den gröna omställningen börjar här, utbrast näringsministern.
15 år senare har ekonomin havererat i Markbygden Ett, det största bolaget i parken med 179 av hittills cirka 500 färdigställda vindkraftverk
Bolaget har försatts i rekonstruktion med miljardskulder, experter varnar för fler parker med lönsamhetsproblem och rennäringen saknar fortfarande besked om det blir någon årlig kompensation för intrånget som i vanliga fall betalas ut i slutet av mars.
– Utan ersättning kan vi inte köpa in foder, och då kan vi inte bedriva någon renskötsel. Det är på den nivån nu, säger Martin Lundgren.
Under 2022 skakades vindkraften av en rad oförutsedda händelser som fick stor påverkan på lönsamheten, framför allt kopplat till att energipriserna sköt i höjden efter Ukrainakriget och att det under hösten blåste ovanligt lite.
Plötsligt ville vindkraftsbolag omförhandla sina PPA-avtal (power purchase agreement), som under lång tid varit en vedertagen modell för att säkra priset och ge en trygghet för investerare, elproducenter och köpare av elen.
Markbygden Ett vill inte ställa upp på någon intervju, men i domstolshandlingar framgår det att bolaget inte kunde dra sig ur sitt 19 år långa avtal med det norska industriföretaget Hydro Energi. Samtidigt misslyckades det med att leverera den utlovade mängden el per timme som enligt överenskommelsen skulle säljas till ett fast pris, bland annat på grund av tekniska problem som orsakade ett årligt produktionsbortfall på runt tio procent.
Bolaget tvingades därför täcka upp leveranserna genom att köpa in el på marknaden till ett betydligt högre pris än man fick betalt för den egenproducerade elen.
En perfekt storm – men inget unikt exempel, enligt Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han har skapat en databas över ekonomin i vindkraftsbolag som tillkommit sedan 2010. Och slutsatsen är tydlig:
– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet.
Sedan 2017 har vindkraftsbolagen totalt sett gjort en förlust på 13,4 miljarder kronor. Länen Blekinge, Halland, Skåne och Jönköping har lyckats bäst, medan de nordligaste länen har gått i motsatt riktning.
Flera experter som DN intervjuat förklarar att en vindkraftspark ofta dras med högre kostnader i uppbyggnadsskedet och att lönsamheten kommer senare, men Christian Sandström har inte kunnat se något sådant samband.
– Bolagen som grundades för 13 år sedan har inte haft bättre vinstmarginal under de senaste åren än vad relativt nybildade bolag har.
Du har tidigare varit kritisk till flera av satsningarna i den gröna industrin. Hur ska vi veta att du inte är färgad av de åsikterna i dina slutsatser om vindkraften?
– Eftersom det här inte är åsikter utan offentliga uppgifter i årsredovisningar från vindkraftsbolag. Vem som helst kan kontrollera det.
Ekonomin i vindkraften
Geografiskt finns vissa skillnader, framför allt mellan nordligaste och sydligaste Sverige. Bolagen i Norrbottens län, där Markbygden ligger, gjorde förluster på totalt 1,8 miljarder kronor under 2022.
Åldern på vindkraftsbolagen har ingen större betydelse för den genomsnittliga vinstmarginalen 2017-2021. Generellt sett har äldre bolag inte bättre vinstmarginal än yngre under den granskade perioden.
Storleken på vindkraftsparkerna har en viss betydelse för vinstmarginalen. Vindkraftsparker med fler än 50 turbiner hade en sämre vinstmarginal än mindre parker.
Slutsatserna är sammanställda av Christian Sandström vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. De baseras på offentliga uppgifter i årsredovisningar från vindkraftsbolag från 2010 till 2022, och omfattar 3 402 av landets totalt cirka 5 200 landbaserade vindkraftverk.
Inte heller talar uppgifterna i databasen för att större vindkraftsparker är mer lönsamma än andra, vilket Markbygden Ett är ett konkret exempel på.
Samtidigt poängterar analyschefen Mia Bodin på Bodecker partners att bolaget innan rekonstruktionen använde ett slags PPA-avtal som till stor del fasats ut under de senaste åren. Elproducenter förbinder sig inte längre att leverera en viss volym i samma utsträckning som tidigare.
Men finns det fler parker än Markbygden som fortfarande sitter fast i dåliga PPA-avtal och riskerar ekonomiska problem?
– Vi kommer nog att få se fler parker med ekonomiska problem, men det är ingen genomgående problematik, säger Mia Bodin.
Har de nya förutsättningarna lett till att bankerna blivit mer försiktiga?
– Ja, med den typen av avtal. Man analyserar risker på ett annat sätt nu, men intresset är fortsatt stort.
Svenska kraftnät konstaterade nyligen i en analys att det finns en stor teknisk potential för landbaserad vindkraft, men att det på senare år skett en ”avtagande trend” när det gäller utbyggnadstakten och antal nya tillstånd för vindparker, och att det därför är ”osäkert i vilken grad utbyggnaden kommer att fortsätta”.
Niclas Boberg, partner och finansiell rådgivare till energisektorn på konsultföretaget EY, bedömer att investeringsviljan generellt sett har påverkats negativt av att investerare och långivare måste ta en större del av marknadsprisrisken. Men han framhåller samtidigt att det är en ökande andel finansiärer som är villiga att ta denna risk.
Vad innebär det i praktiken?
– Det är ett sämre business case för den som vill känna sig helt trygg och säker som investerare. Samtidigt är värderingarna på vindprojekt högre än någonsin på grund av de ökade elpriserna.
På några hundra meters höjd i Markbygden kommer renskötaren Martin Lundgren att ha lyft flera ton med foder till renarna innan arbetsdagen är över. Men han klagar inte, trots att han medger att han inte har haft en ledig dag sedan i oktober.
– Rennäringen är i högsta grad påverkad av klimatförändringarna, så något måste göras. Vi jobbar hårt för att det ska fungera.
Därför är han inte principiellt emot vindkraften även om 30 procent av samebyns vinterbetesmarker ligger inom Markbygdens vindkraftspark. Nu ska samma antal renar få sin föda från en mindre yta, och då måste naturbetet kompletteras med extra foder.
– Vindkraftsparken är så stor att man skulle behöva flyga ovanför den för att förstå.
I samma stund skär ett vitt streck genom den annars klarblå himlen när världens största passagerarflygplan, en Airbus A380 på väg till New York, passerar tio kilometer ovanför de tusentals renarna och hundratals vindkraftverken som blänker från den låga vintersolen.
– Det viktigaste är att vi hittar en lösning som fungerar både för vindkraften och rennäringen. Vi har inget annat alternativ.
Utmaningen är att spelreglerna snabbt kan förändras.
– Jag har lärt mig att man inte kan påverka väder och tillgång till bete, att man får ta det som det kommer. Men det här är något helt annat. Det kan sluta i katastrof.
Vindkraftsparken i Markbygden
Markbygden Ett AB ägs till 75 procent av China General Nuclear Power Group (CGN), som kontrolleras av den kinesiska staten.
Bolaget har 179 vindkraftverk i Markbygden, en av Europas största landbaserade vindkraftsparker.
CGN är svartlistat i USA, men storägare av svensk vindkraft genom sina sex vindkraftparker.
Under 2022 omsatte de CGN-ägda parkerna 780 miljoner kronor och hade under samma år ett resultat efter finansiella poster på -1,8 miljarder kronor.
I november 2023 försattes Markbygden Ett i rekonstruktion, som kan vara ett alternativ för bolag som har ekonomiska problem men ändå bedöms kunna överleva på sikt. I det här fallet handlar det bland annat om att få ordning på avtal, räntebetalningar och skuldbörda.
Källa: Svensk vindenergi, Umeå tingsrätt och Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping"
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
@ parabellum
vad var det du sa
och om man kollar i tråden lite tidigare i år så ska framtiden bestå , för sverige 1/3 vattenkraft 1/3 kärnkraft 1/3 vindkraft på ett ungefär
vindkraften är inte lönsam
finns inte mycket vattenkraft man kan bygga ut
kärnkraften har blivit mycket dyrare både per kwh i bränsle och i byggkostnader, och även byggtid
glad energiframtid på er alla
vad var det du sa
och om man kollar i tråden lite tidigare i år så ska framtiden bestå , för sverige 1/3 vattenkraft 1/3 kärnkraft 1/3 vindkraft på ett ungefär
vindkraften är inte lönsam
finns inte mycket vattenkraft man kan bygga ut
kärnkraften har blivit mycket dyrare både per kwh i bränsle och i byggkostnader, och även byggtid
glad energiframtid på er alla
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
Stön. Det står inte på förrän branschen börja yla i högan sky om att de behöver statligt stöd och vi vet alla vilka som får betala den notan. 
What the government wants is control, what the corporate world wants is money, what both of them want is power and what neither of them care about is you.
Re: höga elpriser
Jag står väl på den sidan som i grunden är positiv till vindkraft som en del av energiproduktionen
Varför går vindbolagen dåligt?
Inte så mycket för kostnader eller stillståndstid utan för att elpriserna drar mot noll när det blåser mycket.
Att vindbolagen sen skrivit avtal på att leverera viss mängd och inte klarar det och får då själva köpa upp el till höga priser
är egentligen inte ett vindkraftproblem utan ett elmarknadsproblem.
Den fria elmarknaden och hur priser sätts är ett bekymmer.
Ny kärnkraft kommer inte enligt mig vara en räddning för oss som konsumenter.
Kärnkraften behövs absolut om vi skall öka elektrifieringen. 100%
Kärnkraften kan ha möjlighet till bättre ekonomi eftersom dom kan planera sina leveranser, men ger oss heller inte billigare el
Det ena benet tar inte ut behovet av det andra! Energilagring genom pumkraftverk, batterilagring eller vätgas skulle jämna
ut priser (och höja lägsta prserna när det blåser) och förbättra ekonomin för vindbolagen. (Och höja genomsnittspriset för konsumenten)
Finns inte inom synhåll en lösning som skulle ge oss ett stabilt lågt elpris om vi inte helt ändrar elmarknaden och det tåget har redan gått
Varför går vindbolagen dåligt?
Inte så mycket för kostnader eller stillståndstid utan för att elpriserna drar mot noll när det blåser mycket.
Att vindbolagen sen skrivit avtal på att leverera viss mängd och inte klarar det och får då själva köpa upp el till höga priser
är egentligen inte ett vindkraftproblem utan ett elmarknadsproblem.
Den fria elmarknaden och hur priser sätts är ett bekymmer.
Ny kärnkraft kommer inte enligt mig vara en räddning för oss som konsumenter.
Kärnkraften behövs absolut om vi skall öka elektrifieringen. 100%
Kärnkraften kan ha möjlighet till bättre ekonomi eftersom dom kan planera sina leveranser, men ger oss heller inte billigare el
Det ena benet tar inte ut behovet av det andra! Energilagring genom pumkraftverk, batterilagring eller vätgas skulle jämna
ut priser (och höja lägsta prserna när det blåser) och förbättra ekonomin för vindbolagen. (Och höja genomsnittspriset för konsumenten)
Finns inte inom synhåll en lösning som skulle ge oss ett stabilt lågt elpris om vi inte helt ändrar elmarknaden och det tåget har redan gått
I started out with nothing, and still have most of it left
-
Parabellum
- Inlägg: 3250
- Blev medlem: 23 apr 2019 21:16
Re: höga elpriser
Jo så är det bastard, jag har väl i någon form tänkt rätt.bastard skrev: ↑09 feb 2024 06:53 @ parabellum
vad var det du sa
och om man kollar i tråden lite tidigare i år så ska framtiden bestå , för sverige 1/3 vattenkraft 1/3 kärnkraft 1/3 vindkraft på ett ungefär
vindkraften är inte lönsam
finns inte mycket vattenkraft man kan bygga ut
kärnkraften har blivit mycket dyrare både per kwh i bränsle och i byggkostnader, och även byggtid
glad energiframtid på er alla
Men jag är på inget sätt glad över detta, skall jag vara uppriktig blir jag bara nedstämd.
Det är väldigt mycket pengar vi satsar i dessa projekt och väldigt mycket värdefull tid som kastas bort.
Tid och pengar som kunde lagts i mer värdeskapande projekt.
Jag är själv rätt positiv till tekniken så tiden ingenjörerna lägger ner är värdeskapande tycker jag.
Vi kommer så småningom äga tillräcklig material kunskap för att få tekniken användbar.
För att effektivt lagra energi från dessa vindkraftsindustrier, kanske det kommer byggas mycket stora, tunga roterande energilagrande enheter.
Stora vinster i sådan teknik, när vi kan göra så. Men också farliga saker!
Du kan lura hela folket ibland, och en del av folket hela tiden, men du kan aldrig lura hela folket hela tiden
COVID-19 överlevande, trots att inga sprutor tagits
Den enda som behövs för att det onda ska triumfera är att goda män inte gör någonting.
COVID-19 överlevande, trots att inga sprutor tagits
Den enda som behövs för att det onda ska triumfera är att goda män inte gör någonting.
Re: höga elpriser
https://omni.se/professor-om-vindkraft- ... g/a/l36Rkk
"Professor om vindkraft: Lönsamheten är obefintlig
Vindkraftsbolagen i Sverige har gjort en samlad förlust på 13,4 miljarder kronor sedan 2017, skriver DN.
Professorn Christian Sandström har analyserat sektorns utveckling det senaste decenniet och säger att lönsamhen är i ”princip obefintlig”.
Tidningen har pratat med flera andra experter som säger att det dröjer innan vindkraftsparker blir lönsamma på grund av högre kostnader i startfasen. Men Sandström har inte kunnat se något sådant samband:
– Bolagen som grundades för 13 år sedan har inte haft bättre vinstmarginal under de senaste åren än vad relativt nybildade bolag har."
samma sak mer kortfattat
"Professor om vindkraft: Lönsamheten är obefintlig
Vindkraftsbolagen i Sverige har gjort en samlad förlust på 13,4 miljarder kronor sedan 2017, skriver DN.
Professorn Christian Sandström har analyserat sektorns utveckling det senaste decenniet och säger att lönsamhen är i ”princip obefintlig”.
Tidningen har pratat med flera andra experter som säger att det dröjer innan vindkraftsparker blir lönsamma på grund av högre kostnader i startfasen. Men Sandström har inte kunnat se något sådant samband:
– Bolagen som grundades för 13 år sedan har inte haft bättre vinstmarginal under de senaste åren än vad relativt nybildade bolag har."
samma sak mer kortfattat
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: höga elpriser
glömde en sak i min dystropi ovan
energiförbrukningen i sverige antas öka med 2.4 gånger inom något årtionde
vi kan inte bygga ut vattenkraften särskilt mycket
kärnkraften går att bygga ut 2.4 x , kanske i tid , men dyrt, gäller att få tag i kärnbränsle med , ryssara är en del i underleverantörsledet , till hyggligt stor del, och många andra vill ha kärnkraft med
få som bygger kärnkraftsverk med för den delen
vindkraft går att bygga ut, men vem vill göra det om dom inte går med vinst?
dessutom behövs reglerkraft med som är i paritet med vad som behövs för vindkraftsutbyggnaden
och våra politiker tycker en framtidsplan för en nära framtid är 1/3 var av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft
vattenkraft är icke lösbar
kärnkraften behöver börja byggas nu, om dom får tag i någon som kan bygga , i tid
vindkraften så måste det byggas med, utan att stjälpa landets energiförsörjning
den ända gnuttan åt det positiva hållet är
om energibehovet ökar kommer elpriserna bli betydligt dyrare och då kommer vindkraften kanske bli lönsamma
men byggs vindkraften innan behovet kan det blir konkelikursade för dom
dyster är jag med
hur jag än ser på det så finns det ingen rimlig väg in i framtiden
saker måste göras nu, för att ens vara i tid om 15 år
ingen har ens en lösning i tanken för framtiden
energiförbrukningen i sverige antas öka med 2.4 gånger inom något årtionde
vi kan inte bygga ut vattenkraften särskilt mycket
kärnkraften går att bygga ut 2.4 x , kanske i tid , men dyrt, gäller att få tag i kärnbränsle med , ryssara är en del i underleverantörsledet , till hyggligt stor del, och många andra vill ha kärnkraft med
få som bygger kärnkraftsverk med för den delen
vindkraft går att bygga ut, men vem vill göra det om dom inte går med vinst?
dessutom behövs reglerkraft med som är i paritet med vad som behövs för vindkraftsutbyggnaden
och våra politiker tycker en framtidsplan för en nära framtid är 1/3 var av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft
vattenkraft är icke lösbar
kärnkraften behöver börja byggas nu, om dom får tag i någon som kan bygga , i tid
vindkraften så måste det byggas med, utan att stjälpa landets energiförsörjning
den ända gnuttan åt det positiva hållet är
om energibehovet ökar kommer elpriserna bli betydligt dyrare och då kommer vindkraften kanske bli lönsamma
men byggs vindkraften innan behovet kan det blir konkelikursade för dom
dyster är jag med
hur jag än ser på det så finns det ingen rimlig väg in i framtiden
saker måste göras nu, för att ens vara i tid om 15 år
ingen har ens en lösning i tanken för framtiden
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå