Återigen detta ämne med eftersläntrare....

[maskros]

Jag tror det beror lite på vad för landsort man är på, hur folk där haft det genom åren och vad de pysslar med. Storbonden i södra Sverige som kör 400 hk traktor med banddrift och/eller har ett hönseri med 5.000 höns som kräver ständig el för ventilation är inte så välförberedd kanske. Mångbrukaren i en liten by norr om Dalälven, som kört timmer med häst, odlat sin egen potatis, slaktat sina egna grisar och vet var älg och björn brukar hålla till är nog i ett bättre läge och möjligen en bättre granne.

Precis som det finns olika stadsbor finns det olika lantisar. Jag teamar hellre upp med en tokig biodynamiker som vill så i månljus än en industribonde.

[rödluvan]

Detta är väl som med allt annat, man måste träna och omsätta kunskaper i praktiken för att kunna se att saker och ting fungerar som det skall, samma sak om det plötsligt börjar att välla in folk hos mig, jag skulle försöka att fördela dem efter vad man klarar av, även om gammelfarmor kanske inte kan köra timmer så kan hon säkert passa de andras barn, farfar kan tälja spån och binda fiskenät (kan han det inte kan jag lära upp honom på några kvällar), osv. Det viktiga är att man tar det lugnt och inte drabbas av panik så att tankarna låser sig och alla börjar fara runt som yra höns överallt utan någon riktig plan eller mening, det är som när man plockar bär, springer man runt och plockar på måfå får man på sin höjd botten täckt, plockar man systematiskt av varje gren på busken blir hinken fort full.

[BarbaryanKvlt]

Maskros så är det säker delvis. Nu har jag bott på rätt många ställen däribland Norrlands inland, Västmanland, Skåne och Västernorrland förutom där jag bor nu. Har även bott i några av storstäderna och på flera platser utomlands. Off grid och on. Hade jag inte tänkt med kuken hade jag absolut inte varit kvar där jag är. Har bra förutsättningar för mig själv men inge vettigt folk runtom. Har aldrig varit omgiven av fler eftersläntrare än nu. Men det kanske dyker upp något guldkorn tillslut. Funderat på om man skulle låta folk låna en liten plätt att odla på. Tänker det borde ju finnas några med det inne i samhället med det intresset men inte möjligheten. Skulle ju iaf höja beredskapen för någon och kanske knyta någon kontakt. Om nu frun går med på detta. Hon är ganska grinig. Problemet jag ser med det är ju risken att eftersläntrare får veta och fler som skulle kunna knacka på dörren vid kris.

[maskros]

Maskros så är det säker delvis. Nu har jag bott på rätt många ställen däribland Norrlands inland, Västmanland, Skåne och Västernorrland förutom där jag bor nu.

Då frågar jag om du upplevt någon skillnad?

Det andra du skriver om, det har även jag funderat på. Jag har mer mark än jag själv orkar med egentligen men det är svårt att hitta folk som är vettiga och som man funkar personkemimässig med.

[rödluvan]

Om det skiter sig på nationell skala så lär ju staten lägga restriktioner på i princip allt som anses vara resurser av värde för nationen, från grisen du slaktar på hösten, ditt rågfält, till dina fordon, djur såsom kossor och hästar, ved, osv.
Det är naivt att tro att så inte skulle bli fallet även i modern tid om man på högre nivå anser att hela städer potentiellt riskerar att svälta eller frysa ihjäl.

[maskros]

Om det skiter sig på nationell skala så lär ju staten lägga restriktioner på i princip allt som anses vara resurser av värde för nationen, från grisen du slaktar på hösten, ditt rågfält, till dina fordon, djur såsom kossor och hästar, ved, osv.
Det är naivt att tro att så inte skulle bli fallet även i modern tid om man på högre nivå anser att hela städer potentiellt riskerar att svälta eller frysa ihjäl.

Absolut är det så. Som primärproducent är det lätt hänt att det blir lite svinn.

[Ursus]

Jag hade gett eftersläntrare samma svar som jag ger alla som säger "jag kommer till dig vid kris":

Javisst, kom bara, har fixat sovplats åt dig i frysboxen.

Det brukar resultera i osäkra leenden och lite halvhjärtat skratt, som man bäst möter med stenansikte. Vidare diskussion upphör direkt, och ämnet förs aldrig på tal igen.

[Baddaren]

Jag har samma problem, det verkar som att många tror att bara för att man är en Prepper, så har man obegränsat med resurser. Själv har jag inte något problem att neka hjälp till vänner och släktingar som dyker upp när dom behöver hjälp, deras barn har jag däremot svårare att låta bli att hjälpa.

[bastard]

[quote=Ursus post_id=31126 time=1647680762 user_id=87

Javisst, kom bara, har fixat sovplats åt dig i frysboxen.

[/quote]

[somvanligt]

Har man gård kan man förhoppningsvis sätta folk i arbete mot mat, annars är det surt helt enkelt. Familj kan man inte gärna neka så man måste försöka få dom på andra tankar än att vara parasiter. D v s utstå glåp och få dom att göra något. Utbölingar och vänner kan man neka, men inte sin familj. Såvida inte man avskyr varandra inom familjen. Blod är också tjockare än vatten när man måste välja vem man ska lita på.

Det är väldigt provocerande när någon säger ”då kommer jag hem till dig” och skrattar men det ligger i vårat intresse att de hjälper sig själva, eller plantera åtminstone tanken, så för att de ska lyssna bör svaret bli i stil med: ”Men hur ska det gå när hela min släkt och alla mina vänner kommer hem till mig? För de säger ju också så. Jag har ju bara så min familj klarar dig ett litet tag. Hur skulle det fungera tänkte du?”
Så säger man även om man tänker att ”dig kommer jag stoppa med vapen i hand”, för det är inte rätt budskap om man vill få till en förändring. Folk tycker att de är roliga när de säger ”då kommer jag till dig”, men om man tar dom på allvar och frågar hur de tänker då så kommer de tvingas att antingen fortsätta vara idioter och känna det själva eller ta reson.
Så ge inte upp.