Det om samhällets normer och påbud, det som ju talar emot vedeldning praktiskt sett är att man ska ha tid för det. Har man kontoret hemma är det väl inte så besvärligt att slänga in en vedklabb då och då men är det 8-16 som gäller för familjen så är det väl nog värre att hinna elda på morgonen så man kan stänga spjället innan man far hemifrån. Historiskt var det ju den äldre generationen (då flera generationer bodde i samma hushåll) som hade eldning som sin syssla medan de övriga sysslade med annat. Den stora fördelen kontra 1700-tal eller 1900-tal före olja och annat tog över är ju att dagens hus är milsvida bättre isolerade än det gamla bondesamhällets stugor. Och gamla gårdar kan isoleras såvida inte K-märkning eller sånt sätter käppar i hjulen.
Själv gillar jag ackumulerande eldstäder, för någon BOL som står kallställd kan sådana innebära problem om det inte finns även braskamin så man får upp värmen då man kommer utmärglad fram (massiva eldstäder som står kallt kan behöva varsam eldning med små mängder ved så de torkar upp och inte spricker). Men för ordinarie bostad är det suveränt med eldstad som avger värme längre tid, blir jämnare värme. Jag hittar inte länken nu men en finsk studie från 2014(?) som handlade om vedeldning som komplement till eluppvärmning i modernt passivhus kontra gammal (1980-tals) hus med endera kamin eller ackumulerande spis kom fram till att ackumulerande eldstad var effektivast. Inte väl i sig för en braskamin ger ju nog minst lika bra värme då den är igång som en ackumulerande men här vägde man väl in hur mycket tid som man kan avsätta på att elda per dygn eller något sånt.
Då jag för några år sedan funderade på att skaffa en tredje eldstad* till boningshuset som är lite på hundra år gammalt så blev valet en finländsk rörspis med plåtskal som här benämnd plåtugn, enligt skribenten här är plåtugnar en svensk vidareutveckling på kakelugnar. Hade själv tagit en täljstenseldstad men frun hade åsikter om hur den får se ut. Till sist en bild av en husruin som jag såg vid ett kundbesök ute på landsbygden för flera år sedan (hade brunnit ner året innan jag var där, lär ha stått tomt före det i fyrtio år). Detta hus var på knappa 80 m2 och var försett med öppen spis, bakugn i anslutning till denna, rörspis/plåtugn och till sist en vedspis. Förr byggde man ju inte hus med större rum än att de kunde värmas av en eldstad (med den tidens halvdåliga isolering). Värme är liv vintertid
*) grovt räknat borde jag få sammanlagt nånting kring 90-120 kWh värme ur de tre eldstäderna om de eldas maximalt, bör sålunda klara mig att upprätthålla hyfsad temperatur om inte elektricitet finns tillgänglig (luft till luft värmepump är annars den enda värmekällan normalt). Har dock instruerat frun att är jag inte hemma och det blir en lång kris så ska resten av huset kallställas och så får familjen förskansa sig i det rum där plåtugnen finns, har inte ved att elda en hel vinter i alla tre eldstäder.
hittade rapporten som jag nämnde, den är från 2014 om eldstadens andel av årsbehovet av värme för ett småhus (Eldstäders värmealstring och nyttograd under olika användningsområden). Tyvärr enbart på finska.
Det man alltså tittat på är beräkningar om envånings kontra tvåvånings småhus samt hus isolerat enligt gammal standard kontra grundrenoverat hus som är välisolerat. Som studie applicerade man även beräkningarna på ett passivhus enligt 2013 års kriterier. Tre typer av eldstäder gicks igenom, snabba (braskamin), långsamma (ackumulerande, typ kakelugn/rörspis) och extremt långsamma (stora massiva ugnar eller täljstensspisar). Man beräknade med två sorts bränslemängder, 9kg ved och 18 kg ved. Man satte tre olika gränsvärden för när det antogs att man inte skulle ha eldat i eldstäderna för då det redan hade varit tillräckligt varm och dessa temperaturgafflar sattes till 21,5C, 22C och 25C. Man har räknat med behov av värme under september-april.
