Tankar kring elektricitet. (bonnalösningar)

[rödluvan]

1. Vad används den till?

I mitt fall huvudsakligen till belysning samt till uppvärmning av diverse saker vintertid.
Kategori ett men underkategori två kan vi säga.
Kategori ett får här vara belysning Kategori två uppvärmning.

Uppvärmning:
* Hus och hem.
* Fodon och maskiner.
Fordon och maskiner: Här talar vi främst om rätt primitiva och okänsliga grejer såsom resistanser som styrs av enkla överhettnings skydd och liknande, tex bimetall/glasstav/dyl. thermostater. Konstrution, som regel någon typ av metallslinga som agerar resistor.

Denna kan drivas med i princip vad som som orkar värma upp resistorn till användbar temperatur.
(Vi kan så klart också montera en extern motorvärmare som driv av andra energikällor, tex gas, olja, ved, kol, etc Vanligast idag är gas då det är lättast att hålla på med, nackdel att det är förhållandevis dyrt och inte kan framställas enkelt på plats. Ved och kol kräver ständig passning men det räcker med ett par timmars eldning även en kall vintermorgon om det gäller maskiner ute i skogen, lantbruksmaskiner och annat, men det är kanske svårare att tillämpa på en personbil där man har ett mer pressat tidsschema hemifrån).

I teorin kunde en liten generator använda denna typ av värmare som barlastresistor direkt tror jag då ingenting här är kritiskt i egentlig mening.
Svaghet är att det krävs en relativt stark generator, en lös bilgenerator på ett cykelhjul i en bäck är otillräcklig.

Uppvärmning av byggnad kan ske på motsvarande vis med en serie värmepatroner i en ackumulatortank, varpå önskat antal värmeslingor aktiveras i takt med vad generatorn kan leverera i korrelation mot tex vattentillgång.
Problem är att detta kräver en stor vattenmängd eller motsvarande för att fungera, nu börjar vi också tala om en generator stor som en personbilsmotor som skall dras runt med skaplig hastighet...

(Sommar och vår tänker jag mig så klart solpaneler för varmvatten, det behöver inte vara så avancerat, räcker långt med kopparrör monterade på svärtade aluminiumvingar under en glasskiva och stenull på baksidan när man bygger in det hela och man riktar dem mot solens bana så att man får ut maximalt ur dem även om det är en estetiskt sett fulare montering än den klassiska takmonteringen så vinner man rätt många procent på detta samt kan förlänga säsongen flera veckor per år.)
Cirkulationspumpar för värmesystem kan drivas med en lågvoltspump och en mindre solcell tex då detta inte behöver dra särskilt mycket ström om man tänker till litet.

Belysning, detta går jag bara in på kortfattat dådet redan avhandlats så många gånger här, men just nu håller jag på en grej av en gammal traktorgenerator, jag har även rotat fram en gammal kiselsolcell, detta tror jag kommer att räcka långt, idag kastas oerhörda mängder riktigt bra batterier i allsköns elektronikskrot, allt från gamla E-cigaretter till laptopbatterier, batteripack till elsparkcyklar och all annan skit, dessa brukar vara relativt lätta att ta isär, de mer vanliga större cellerna ger strax under 3 volt, men det är enkelt att kolla då man ändå behöver kolla dem för att kunna sortera bort förstörda celler efter att man mjukladdad och provat dem ett par cykler. (resten av sparkcyklarna kan man dumpa i kanalen, återvinningskontainern eller något litet diskret när man klippt batteripacket ).

Batterier går inte att löda (eller ja går gör det säkert om man är väldigt försiktig) men det går ganska lätt att göra en hållare åt dem, en del mindre typer har dessutom färdigpåsvetsade kablar eller nickelbleck man kan använda.

Billiga laddenheter finns från kina, men de flesta packar kommer med färdiga man kan återanvända för samma typ av batteri och kombination.

Det är viktigt att cellerna inte kortsluts mot varandra. Låt krympplasten vara kvar, den går ofta att snygga till med värme om man är försiktig och inte grillar sönder batteriet. Punktera inte cellerna.

[rödluvan]

Kategori 3, 4

Kategori 3 ville jag egentligen sätta direkt efter de andra, men vi har ytterligare en "mellan kategori" som jag sätter vid underkategori två enligt ovan och om vi börjar med den så är det batteriladdning.

Denna kan vi grovt indela i typer av vanligt förekommande laddare, dels de moderna switchade som faktiskt ofta tål en större variation på primärspänningen. Dels de äldre som brukar bygga på linjär analog teknologi, men dessa används normalt bara till enklare typer av system där sekundärspänning inte är lika kritiskt (tex gamla öppna blyackumulatorer för fordon och maskiner, mm, dessa klarar sig fint med en gammal analog, linjär laddare om man sköter dem som man skall med temperatur, laddtider, underhållsladdning vid långtidslagring, mm).

Nyare typer av ackumulatorer (tex slutna ackumulatorer för fordon och maskiner) kräver dock ofta mer exakta laddare, men här kan vi till viss del idag luta oss tillbaka på ovanstående stycke, att dessa till viss del kommer att kunna självkompensera för olika primärspänning vi matar in om de är riktigt gjorda.

Kategori 3/4.

Sådant som inte är det, tex datorer, mm.

Här får vi troligen använda en riktig omformare med en ackumulator bank som kan kompensera.
(jag har några idéer i skallen om hur man skulle kunna bygga egna ackumulator system men jag är inte helt klar med det ännu)
Söker man färdigt så kommer det nytt hela tiden idag med bättre typer av celler än de äldre systemen.

Så det är inte svårt att bygga ett sådant system utifrån färdiga moduler idag.
De nya klarar till och med att driva en bågsvets ganska länge.
(man kan också svetsa med en direktdriven generator man modifierar litet, den kan drivas av vad som som kan leverera tillräckligt med kraft till detta)..

Edit, Kompensations spannet ligger grovt inom 100-240V (som standard) och det är av vikt att man här medräknar en ökad strömförbrukning i korrelation till primärt spänningsfall.

[rödluvan]

Tankar kring kategori belysning och kategori batteriladdning:

(exempel på) Tillgängliga energikällor.

* Vattendrag som inte anses vara av betydelse för fasta anläggningar som kräver tillstånd.
(litet luddigt här, men temporära grejer för tillfällig batteriladdning och liknande bör inte vara några problem)

* Vind och solkraft.

Vind tänker jag inte gå in på djupare här då detta som regel bara är relevant som ett komplement till batteriladdning och annat om vi tala små flyttbara anläggningar.

Det går att göra egna även om de (för det mesta) inte blir lika effektiva, tex av gamla bildelar.
Det är viktigt att man bygger en stadig och hållbar bromsmekanism samt en riktig, mekanisk stormspärr annars kommer det nästan garanterat att flyga i bitar vid närmsta höststorm (i allafall vid kusten...) fuskar man med detta så kan lätt människor och djur skadas av kringflygande bråte om det sprängs eller vingar lossnar om detta är för vekt gjort eller man inte har byggt en fungerande stormhake som faktiskt går att låsa också på ett säkert vis när den behövs...

Här finns det mycket att läsa om man är intresserad av att ladda batterier ute till sjöss ombord på en båt utan motor (eller om man, som jag inte vill ha motorn igång i onödan och bränna soppa på att kunna lyssna på sjövädret om man inte måste).
På en båt kan man även vända på vindkraftverket och ta energi från vattnet på en del sådana, man behöver då ofta byta till en annan propeller, detta går naturligtvis bara att göra med verk som är byggda för att tåla detta, inte bara vattnet i sig utan även de ökade krafterna verket utsätts för under vattnet.


Solceller, Solceller använder jag ombord till batteriladdning, de är även ett bra komplement till tex ett litet vindkraftverk som går att fälla upp eller ned efter behov.

Nackdel är att det kan vara svårt att montera solcellen ombord så att den både får hyggligt med sol och inte blir krossad när man springer runt på däck. (På en husvagn, eller fast byggnad slipper man båda dessa då det går lätt att montera solcellerna på en extern ställning om man vill kunna optimera deras placering) Nackdel 2 är väl att det fort blir dyrt om man behöver ersätta en större energimängd med elektricitet från solceller.

En eller två små solceller är för litet att täcka upp hela behovet, men har man bara en ensam lampa i en husvagn kan det kanske gå, på en båt behöver man dock komplettera, en grej jag tänkt testa är "mjuka" solceller som går att vika ihop och hänga direkt på bommen. Den hårda har jag (nu tagit in för vintyern, men annars) just nu monterat över manluckan ned till kajutan, men jag tänkte mig att om det låter sig göras i framtiden flytta den till en riktig båge i aktern, anledningen till att jag inte gjort det ännu beror i mitt fall på skrovets konstruktion då Hon spetsig akter, men på en flat akterspegel är det mycket enklare bara bommen och stickan är fria så brukar detta inte väga så mycket att det inverkar på seglingsegenskaperna hos en normal båt (på gammeldags bulb eller långkölare behöver man knappast bry sig om detta då dessa äldre typer har såpass stor egen massa i alla kritiska delar att det kompenserar mer än väl för i princip alla typer av normalt förekommande påbyggnader om de görs med vanligt förnuft så vindfånget eller vikten från normala paneler skall inte vara något särskilt p5roblem vad jag hört om de monters rätt).

(på en husvagn kan man göra en ställning av trä eller metall som man kan göra fristående (man tar in om man behöver flytta den) om man vill öka ytan, men i allafall såsom jag skulle använda en husvagn så kulle den vara ganska stationär när man behöver denna typ av energikällor, flyttar man runt den ofta kan man ju ofta ladda den från det fasta elnätet eller från dragfordonet och parallellkoppla in fler ackumulatorer om man absolut behöver, glöm inte att rita in och märka upp allt kablage bara så slipper man krypa runt och svära efteråt... På båten försöker jag att hålla det så enkelt och rent som möjligt och har delat in det i grupper, en för ren motorstart, en för lanternor och annat av vikt, en för sådant som kan bortprioriteras såsom kabinbelysning och liknande).

På en båt behöver man ju också färskvatten, men man behöver ju knappast diska i färskvatten (annat än om man vill skölja det lätt på slutet), eller spola skitstolen med detta så jag brukar ta med extra vattensäckar man kan tappa ur manuellt om det krisar med dricksvatten så behöver man inte fundera på det, även om man klarar sig i land så tappar man fort ork och humör om man drabbas av vätskebrist för att man glömt att dricka.
Modern mat är ofta onödigt salt men detta går att kompensera för till sjöss, även i Östersjön så man behöver inte råsalta maten, det är bättre att man blandar till riktig vätskeersättning med litet salt och vid behov eventuellt druvsocker. Det räcker ofta med en liten nypa salt i ett ölglas med vatten för att kompensera för salt man förlorar.

Hurusom så är elektricitet till vatten mest en fråga om lyx och bekvämlighet enligt min uppfattning, det viktiga är att det finns där och att det inte är förorenat av kemikalier eller annat.

Till lanternor och annat som alltid måste fungera av säkerhets skäl medför jag även extra diesel så att man kan driva dem med motorn om det krisar.
Till kartlampa räcker däremot en liten lös LED med batteri eller liknande i ett krisläge, jag försöker att inte överanvända ljus ombord på kvällarna så att det förstör mörkerseendet.