tunnbröd?

[rödluvan]

Barkbröd var väl det inre skiktet på tallbark, dvs kambrium skiktet strax under ytterbarken, i allafall norröver så skrapade man loss den i flagor med en kniv, sedan torkade man och malde(? eller skrapade man det bara extra fint?) det och blandade med mjöl enligt ovan, går nog att få tag på från fällda träd om man frågar om man inte har egen skog. I Samisk matlagning har barkbröd funnits även i normal matlagning som ett gott komplement om man gillar den sötaktiga smaken av detta barkmjöl, fast man hade nog mer rågmjöl i icke kristids varianten tror jag. Vete går inte att odla lägst upp i norr, men en del rågsorter går det att komma runt med då fröet kan övervintra i jorden.

Tror det var den silverfärgade salixbuskarna man använde i så fall, då de inte är beska, rödvide smakar riktigt beskt, men får och getter verkar gilla det bäst av någon obskyr anledning (fast getter gillar väl nästan bara underliga saker... ), det är dock annars tekniskt sett ätligt...
De grå är dock goda tycker jag.

Syrgräs, är det ängs och bergsyra som avses?
Vet en del gammelfolk brukade odla dessa när jag var barn men idag verkar de helt bortglömda.
Riktigt god är den iaf i sallad eller bara som de är om man gillar smaken.

Man hittar dem ofta ute på gamla leråkrar, det går ganska lätt att flytta plantan om man vill.
Den är dock bara ettårig.
Bergsyra blir litet mindre och har pilformade blad, den är inte lika vanlig.

[EN brun böna]

Det finns speciella kvarnar till barken för att mala barkmjöl. Väldigt annorlunda och liknar inte någon annan kvarn.

Skogsalm har använts för att få barkmjöl det är innerbarken där med som används. Almmjölet har även något ämne i sig som fungerar lite som jäst så brödet kan jäsa lite

Syran brukar ju användas som alternativ till spenat ibland och samerna har ju en rätt som är baserad på syra. Den går att lagra länge och ibland grävdes den ner för att det skulle finnas mat på rastplatsen nästa gång de kom förbi. Var deras grönsak till renköttet så de fick vitaminer.

För barkmjölet så sägs det att man kan byta ut upp till en tredjedel av det övriga mjölet.
Ärtmjölet likaså men finns även ärtbröd med ännu mera ärtor i men då blir det beskt i smaken.
Nässlor börja med 2-3 dl utbytt och öka tills ni hittar er smak.

[rödluvan]

Intressant detta!
Ah då förrstår jag, nej skogsalm finns ju inte häruppe, det var kanske därför man använde tall för att komma åt sötman tror jag, jag vet inte om detta också har liknande egenskaper pga kolhydrat innehållet, eller om terpenerna tar kol på jästsvamparna?
Björksav går ju att jäsa (dock bör man inte självjäsa den då bakterier lätt tar över i början vilket gör att man kan bli rejält magsjuk av den i stället, men det fungerar med en liten bit vanlig bakjäst om man får ihop såpass mycket, dvs...).
Därför funderade jag om detta kanske också gällde dessa barksorter på liknande vis?
Om så är fallet även med tall"bark", kanske startade man den med gamla degrester eller liknande?

Vide föreställer jag mig att man använde fjällvide annars?