odla flytande energi

[EN brun böna]

För normal matjord/mulljord så ska du kunna ta upp ca 1 dl och göra en boll av men om du sedan släpper den från ca 1 meter så ska den falla sönder tillbaka till ursprungets lösa mull. Blir det större klumpar är jorden inte klar för sådd.
Lerjord är svårare då den klumpar sig oavsett men kan man mäta vattenhalten med en mätare så bör den ligga vid 50% eller under.

Sandjord värms ofta upp tidigare än andra jordar

[bastard]

någon som provat att torrdestilera trä för att få träsprit?

ved kan odlas och kolet man får är ju användbart det med

[EN brun böna]

Den här killen gör mycket kul av destillerat trä https://www.youtube.com/@MrTeslonian

[bastard]

terpentin är en sak som man kan koka fram från barrträn

ärligt talat så känns egen framställning av flytande bränslen inte så rimlig i liten skala
får fundera på detta

[maskros]

Intämmer. För motordrift i alla fall. Lite olja att elda nån lampa med funkar nog men mer än så så blir det nog jobbigt.

[EN brun böna]

Olssons frö har större förpackningar av oljedådra fröer.

Så lagar du Stefans soppa
Stefan Karlssons recept på 1 000 liter egenodlad biodiesel
Ingredienser:
1 ha jordbruksmark
8–10 kg utsäde, Camelina sativa
1 odlingssäsong

Gör så här:
1. Odla Camelina sativa. Växten kräver minimalt med gödsel och är tålig vad gäller odlingsmarkens beskaffenhet och mot torka.
2. Tröska.
3. Kallpressa fröna.
4. Låt oljan sedimentera i omgångar efter pressning.
5. Lagra för eftersedimentering under cirka ett halvår. Skydda mot ljus (Stefan använder enkubikscontainrar i svart plast).

Tillredning:
1 del Camelinaolja blandas med en 1 del vanlig dieselolja.
Tanka och kör.

[bastard]

det vore intressant att prova för att se hur det funkar

[bastard]

https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4ltkrassing

https://www.atl.nu/faltkrassing-kan-bli ... lygbransle

"betydande fröskörd (ca 3.3 ton/ha)"

vart uppe i den låsta artiklen i atl

värt en notis

[bastard]

https://www.expertsvar.se/pressmeddelan ... -norrland/

"Nästan åtta gånger så mycket hälsosam oljesyra i fröoljan – det blev resultatet när forskare från SLU minskade nivåerna av två enzymer i oljeväxten fältkrassing. Det är ett stort framsteg i domesticeringen av den här vilda växten som är rik på frön och tål kalla vintrar. Målet är att den ska bli en ny oljegröda som går att odla i norr.

De oljerika fröna från vild fältkrassing har en oljekvalitet som inte lämpar sig för matlagning, men nu har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet förädlat fram ett plantmaterial med betydligt bätte egenskaper. Genom att minska aktiviteten hos två gener som kodar för två enzymer som påverkar oljans fettsyrasammansättning, har forskarna ökat halten av den hälsosamma oljesyran i fältkrassingfröna från 11 till 84 procent. Samtidigt minskades halten av den ohälsosamma erukasyran, från 20 procent ner till 0,1 procent. Halten linolensyra sjönk från 40 procent till 2,6 procent. Linolensyra är visserligen en nyttig fleromättad fettsyra, men den är instabil vid höga temperaturer.

– Nu fungerar den här oljan bra för livsmedelsändamål, framförallt för fritering, säger Li-Hua Zhu, professor i växtförädling och bioteknik vid SLU, som leder projektet.

Hon förklarar också att vi behöver producera mer växtoljor för att ersätta fossil olja inom kemiindustrin, och till livsmedel, framför allt oljor som är bra för hälsan. I nuläget finns ingen oljegröda som tål vintrarna i norr, men fältkrassingen skulle kunna odlas i hela Sverige.

Just fältkrassingen (Lepidium campestre), har en potential att bli en bra ny gröda i flera avseenden. Den är tvåårig och kan i och med det fungera som fånggröda – den kan ”fånga” växtnäring ur åkermarken under vinterhalvåret då marken annars ligger bar. Dessutom kan den samodlas med till exempel korn eller vete. Fröna innehåller cirka 20 procent olja, men den vilda, oförädlade växtens olja är inte användbar för oss människor.

Emelie Ivarson är doktorand och jobbar i projektet.

– Fältkrassingens frön har en relativt hög oljehalt, men just fettsyrasammansättningen gör att den vilda fältkrassingen inte är användbar som livsmedelsgröda. Därför har vi förändrat oljan, förklarar Emelie Ivarson.

Studien visar att det med hjälp av bioteknik går att anpassa fältkrassingens oljekvalitet till olika användningsområden.

Eftersom fossil olja är en ändlig resurs med negativ miljöpåverkan vore det bra om vi kunde producera mer växtoljor för olika ändamål på våra åkrar.

För att utveckla fältkrassingen till en ekonomiskt lönsam gröda arbetar forskarna också med att höja oljehalten från 20 procent till nivåer kring 30 procent. Höstraps som är den huvudsakliga oljegrödan i Sverige har över 40 procent olja i sina frön, men den är bara härdig i södra Sverige.

Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Plant Cell Reports."

[bastard]

3.3 ton hektar 20% olja ger 660 kg olja hektar