https://omni.se/ryssland-stoppar-export ... r/a/Ll81g4
"Ryssland stoppar export av bensin i ett halvår
All rysk bensinexport stoppas från och med i morgon för att undvika bensinbrist i landet och ”upprätthålla stabilitet” på marknaden. Det uppger regeringen i ett uttalande, enligt AFP.
Al Jazeera skriver att förbudet kan vara ett försök att kontrollera bränslepriserna inför presidentvalet den 15 mars.
Den ryska bränsleexporten går framför allt till Asien efter att EU minskat sin import från Ryssland kraftigt sedan invasionen i Ukraina i februari 2022 och lagt sanktioner på råolja och oljeprodukter, enligt en rapport från den ekonomiska tankesmedjan Bruegel.
Ryssland är världens näst största oljeexportör, enligt Reuters. Stoppet ska pågå fram till den 31 augusti."
värt en notis
nyhetsnotiser om olja, bensin, diesel och naturgas
Re: nyhetsnotiser om olja, bensin, diesel och naturgas
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: nyhetsnotiser om olja, bensin, diesel och naturgas
https://marcusoscarsson.se/bilagare-ris ... per-liter/
"Bilägare riskerar kalldusch – “kan öka till 40 kronor per liter”
2024 03 14
Bensin- och dieselpriserna kan stå inför skyhöga ökningar i framtiden.
Den varningen kommer nu från fordonsbranschen samt konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige.
Anledningen är en ny EU-avgift i form av ett nytt men hittills relativt okänt utsläppshandelssystem för vägtransporter, byggnader och mindre industrier som träder i kraft 2027.
"Blir en kalldusch"
Handelssystemet kallas ETS-2 och innehåller, till skillnad från det befintliga systemet EU ETS, ett eget utsläppstak och egna utsläppsrätter.
Inledningsvis bedömer Naturvårdsverket att priset på drivmedel kan komma att höjas med en krona per liter mellan 2027-2029.
Men fram till och med 2040 menar M Sverige att priserna kan skruvas åt ytterligare – med syftet att minska bilanvändandet och i förlängningen utsläppen.
– Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.
– När ETS-2 införs bör nationella styrmedel ses över så att inte bränslekostnaderna skenar.
“40 kronor per liter”
Flera aktörer oroas av kraftiga följdeffekter av ETS-2.
Inte minst eftersom systemet är på väg att införas kort efter att reduktionsplikten minskat och drivmedelspriserna efter en längre tids höjning gått ner igen.
– Nu ser vi att ETS-2 ser ut att bli ett ännu större hot mot rimliga bränslepriser som gör att svenska folket har råd att köra bil och upprätthålla en vettig levnadsstandard, säger Bränsleupprorets talesperson Peder Blohm Bokehielm till motormagasinet Carup.
– Vi har haft möten med företrädare inom bränslebranschen som tror att bränslepriset kan öka till uppemot 40 kronor per liter.
Beslutet redan fattat
Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.
Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.
Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.
– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger:
– EU-reglerna för ETS 2 är beslutade och den svenska lagen och förordningen planeras att träda i kraft i november 2024. Med införandet av ETS 2 kommer omkring 80 procent av EU:s växthusgasutsläpp att regleras av de båda utsläppshandelssystemen."
"Bilägare riskerar kalldusch – “kan öka till 40 kronor per liter”
2024 03 14
Bensin- och dieselpriserna kan stå inför skyhöga ökningar i framtiden.
Den varningen kommer nu från fordonsbranschen samt konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige.
Anledningen är en ny EU-avgift i form av ett nytt men hittills relativt okänt utsläppshandelssystem för vägtransporter, byggnader och mindre industrier som träder i kraft 2027.
"Blir en kalldusch"
Handelssystemet kallas ETS-2 och innehåller, till skillnad från det befintliga systemet EU ETS, ett eget utsläppstak och egna utsläppsrätter.
Inledningsvis bedömer Naturvårdsverket att priset på drivmedel kan komma att höjas med en krona per liter mellan 2027-2029.
Men fram till och med 2040 menar M Sverige att priserna kan skruvas åt ytterligare – med syftet att minska bilanvändandet och i förlängningen utsläppen.
– Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.
– När ETS-2 införs bör nationella styrmedel ses över så att inte bränslekostnaderna skenar.
“40 kronor per liter”
Flera aktörer oroas av kraftiga följdeffekter av ETS-2.
Inte minst eftersom systemet är på väg att införas kort efter att reduktionsplikten minskat och drivmedelspriserna efter en längre tids höjning gått ner igen.
– Nu ser vi att ETS-2 ser ut att bli ett ännu större hot mot rimliga bränslepriser som gör att svenska folket har råd att köra bil och upprätthålla en vettig levnadsstandard, säger Bränsleupprorets talesperson Peder Blohm Bokehielm till motormagasinet Carup.
– Vi har haft möten med företrädare inom bränslebranschen som tror att bränslepriset kan öka till uppemot 40 kronor per liter.
Beslutet redan fattat
Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.
Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.
Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.
– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger:
– EU-reglerna för ETS 2 är beslutade och den svenska lagen och förordningen planeras att träda i kraft i november 2024. Med införandet av ETS 2 kommer omkring 80 procent av EU:s växthusgasutsläpp att regleras av de båda utsläppshandelssystemen."
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: nyhetsnotiser om olja, bensin, diesel och naturgas
https://www.atl.nu/australiens-raps-dri ... mstallning
"Stora flockar med får och boskap på gulnande gräsmarker. Det är en vanligt förekommande bild av Australiens jordbruk.
En annan är att landet på kort tid blivit världens näst största exportnation av rapsfrö.
Men en annan bild som är på väg att bli allt vanligare är fält av rapsfrö då landet på kort tid har blivit världens näst största exportnation av den grödan.
Denna stora expansion har skett under det senaste årtiondet och australiskt rapsfrö matar i synnerhet den europeiska biodieselindustrin med råvara.
Albin Gunnarson, rapsexpert på Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO) avhandlade Australien som rapsnation när han gästade Mellansvenska Odlingskonferensen i Örebro i januari.
Under hösten var han och delar av SFO:s kansli på studiebesök i en del av det enorma landets rapsbälte i syd, där det finns intressanta skillnader i både förutsättningar och odlingstänk jämfört med Europa.
Mycket kan kännas upp och ned. ”Down under” är rapsen en vintergröda – man sår vårraps under den australiensiska vintern, och omloppstiden är bara 110 dagar.
Genmodifierad raps får odlas i flera delstater, drygt en tredjedel av rapsen som skördas är numera GMO. Men det är tack vare nya rapshybrider och andra herbicidsystem som odlingen på senare år har kunnat ta fart på allvar.
När rapspriset var som högst 2022 toppade Australien rapsodlingen som då landade på drygt åtta miljoner ton i skörd på export.
Nu odlas det ungefär tre och ett halvt miljoner hektar i landet, men hektarskördarna är låga, de har legat stabilt på cirka 1,5 ton per hektar i snitt.
Men det som har skett är att raps kan odlas på allt fler områden i Australien – och lantbrukarna har tagit chansen. Precis som här i Sverige har till exempel Clearfield-raps banat väg för att odla grödan på marker där ogrästrycket är högre. En annan bidragande orsak till ökningen är att 88 procent av all raps i Australien i dag är någon form av hybridsort.
Paletten med växtskyddsmedel att använda är också bredare än i EU. Men för att minska risken för resistens är det ofta ärter, linser och bönor som är förfrukt till raps. Inte bara för att samla mer kväve i marken, vilket är en annan utmaning för lantbrukarna, utan också för att undvika användning av samma preparat för ofta.
Det dubbla avbrottet i herbicidsystemet är en intressant skillnad i odlartänk jämfört med hur läget är i Europa och inte minst Sverige, tycker Albin Gunnarson:
– Vi tänker växtföljd, att man ska avbryta en spannmålstung växtföljd med en oljeväxt eller ärtor. Men i Australien tänker man herbicidrotation för att minska risken för resistens.
Raps kan förädlas till mycket men har tre stadiga ben att stå på. Det används i foder och för humankonsumtion samt för att ersätta den svarta fossila oljan på olika sätt. Och sedan ett par års tid är det biodieseln, och därmed det fossila oljepriset, som är det tunga motorn i vad som driver rapspriset.
Marknaden har varit skakig, men priset kan vara på väg att öka något. Enligt BM Agri ser USA ut att ha köpt stora kvantiteter rapsprodukter i Kanada på senare tid, i första hand olja till transportsektorn, som pressat upp priserna något i Nordamerika. Den effekten kan spilla över på Europa.
Glupande aptit i EU
Från Australien går sju av tio exportbåtar med raps till Europas biodieselindustri. Det är en näring med glupande aptit på råvara eftersom kraven på förnybar inblandning i fossil diesel ökar i EU.
– Australien påverkar rapspriset här hemma på marginalen, konstaterade Albin Gunnarson.
Det är långt till toppnoteringen på raps på 10 kronor kilot som gällde under en del av april 2022. Då hade världens rapsetta Kanada lidit av skoningslös torka och sedan invaderade Ryssland Ukraina i stor skala vilket skapade panikstämning på marknaderna.
Kanada är helt klart tillbaka på banan och väntas i år producera mellan 18-20 miljoner ton rapsfrö. Europa hade kunnat landa på över 20 miljoner ton, men höstsådden har blivit mindre än väntat på grund av en blöt sensommar och höst på många håll.
I Australien har det istället varit extra torrt på grund av att El Niño som återigen har orsakat en längre torrperiod som påverkat både vete- och rapsskörden. Prognosen är att landet får fram 5,5 miljoner ton rapsfrö under säsongen 2023/2024.
Det är inte lätt att odla raps i ett land som blir allt torrare. Klimatförändringarna diskuteras intensivt inom det australiska jordbruket. Rapssådden börjar numera ofta tidigare på höstarna för att gripa varje chans till mer regn, men det ställer nya krav på odlingen. Fler och fler australier har gått från ett system med mycket plöjning till att minimera jordbearbetningen, både för att bevara fukt och anpassa sig till att gårdarna blir färre och större.
Samtidigt plöjer Australien ner mycket statliga pengar i forskning och sortutveckling för att öka odlingssäkerheten för sin viktiga cash crop.
Rapsplantan utnyttjas faktiskt också mer och mer som bete innan den blommar. Minst 150 000 hektar raps beräknas ha betats av får i södra delstaten New South Wales 2021 och upp till 200 000 hektar nationellt, enligt Australiens forskningsinstitut CSIRO, en siffra som myndigheterna jobbar på att få upp ännu mer.
Rapsen i Australien ger alltså bränsle både åt de egna fåren och till den gröna omställningen – på andra sidan jorden i Europa.
Den som såg den utvecklingen komma i början av 2000-talet var verkligen ingen fårskalle."
"Stora flockar med får och boskap på gulnande gräsmarker. Det är en vanligt förekommande bild av Australiens jordbruk.
En annan är att landet på kort tid blivit världens näst största exportnation av rapsfrö.
Men en annan bild som är på väg att bli allt vanligare är fält av rapsfrö då landet på kort tid har blivit världens näst största exportnation av den grödan.
Denna stora expansion har skett under det senaste årtiondet och australiskt rapsfrö matar i synnerhet den europeiska biodieselindustrin med råvara.
Albin Gunnarson, rapsexpert på Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO) avhandlade Australien som rapsnation när han gästade Mellansvenska Odlingskonferensen i Örebro i januari.
Under hösten var han och delar av SFO:s kansli på studiebesök i en del av det enorma landets rapsbälte i syd, där det finns intressanta skillnader i både förutsättningar och odlingstänk jämfört med Europa.
Mycket kan kännas upp och ned. ”Down under” är rapsen en vintergröda – man sår vårraps under den australiensiska vintern, och omloppstiden är bara 110 dagar.
Genmodifierad raps får odlas i flera delstater, drygt en tredjedel av rapsen som skördas är numera GMO. Men det är tack vare nya rapshybrider och andra herbicidsystem som odlingen på senare år har kunnat ta fart på allvar.
När rapspriset var som högst 2022 toppade Australien rapsodlingen som då landade på drygt åtta miljoner ton i skörd på export.
Nu odlas det ungefär tre och ett halvt miljoner hektar i landet, men hektarskördarna är låga, de har legat stabilt på cirka 1,5 ton per hektar i snitt.
Men det som har skett är att raps kan odlas på allt fler områden i Australien – och lantbrukarna har tagit chansen. Precis som här i Sverige har till exempel Clearfield-raps banat väg för att odla grödan på marker där ogrästrycket är högre. En annan bidragande orsak till ökningen är att 88 procent av all raps i Australien i dag är någon form av hybridsort.
Paletten med växtskyddsmedel att använda är också bredare än i EU. Men för att minska risken för resistens är det ofta ärter, linser och bönor som är förfrukt till raps. Inte bara för att samla mer kväve i marken, vilket är en annan utmaning för lantbrukarna, utan också för att undvika användning av samma preparat för ofta.
Det dubbla avbrottet i herbicidsystemet är en intressant skillnad i odlartänk jämfört med hur läget är i Europa och inte minst Sverige, tycker Albin Gunnarson:
– Vi tänker växtföljd, att man ska avbryta en spannmålstung växtföljd med en oljeväxt eller ärtor. Men i Australien tänker man herbicidrotation för att minska risken för resistens.
Raps kan förädlas till mycket men har tre stadiga ben att stå på. Det används i foder och för humankonsumtion samt för att ersätta den svarta fossila oljan på olika sätt. Och sedan ett par års tid är det biodieseln, och därmed det fossila oljepriset, som är det tunga motorn i vad som driver rapspriset.
Marknaden har varit skakig, men priset kan vara på väg att öka något. Enligt BM Agri ser USA ut att ha köpt stora kvantiteter rapsprodukter i Kanada på senare tid, i första hand olja till transportsektorn, som pressat upp priserna något i Nordamerika. Den effekten kan spilla över på Europa.
Glupande aptit i EU
Från Australien går sju av tio exportbåtar med raps till Europas biodieselindustri. Det är en näring med glupande aptit på råvara eftersom kraven på förnybar inblandning i fossil diesel ökar i EU.
– Australien påverkar rapspriset här hemma på marginalen, konstaterade Albin Gunnarson.
Det är långt till toppnoteringen på raps på 10 kronor kilot som gällde under en del av april 2022. Då hade världens rapsetta Kanada lidit av skoningslös torka och sedan invaderade Ryssland Ukraina i stor skala vilket skapade panikstämning på marknaderna.
Kanada är helt klart tillbaka på banan och väntas i år producera mellan 18-20 miljoner ton rapsfrö. Europa hade kunnat landa på över 20 miljoner ton, men höstsådden har blivit mindre än väntat på grund av en blöt sensommar och höst på många håll.
I Australien har det istället varit extra torrt på grund av att El Niño som återigen har orsakat en längre torrperiod som påverkat både vete- och rapsskörden. Prognosen är att landet får fram 5,5 miljoner ton rapsfrö under säsongen 2023/2024.
Det är inte lätt att odla raps i ett land som blir allt torrare. Klimatförändringarna diskuteras intensivt inom det australiska jordbruket. Rapssådden börjar numera ofta tidigare på höstarna för att gripa varje chans till mer regn, men det ställer nya krav på odlingen. Fler och fler australier har gått från ett system med mycket plöjning till att minimera jordbearbetningen, både för att bevara fukt och anpassa sig till att gårdarna blir färre och större.
Samtidigt plöjer Australien ner mycket statliga pengar i forskning och sortutveckling för att öka odlingssäkerheten för sin viktiga cash crop.
Rapsplantan utnyttjas faktiskt också mer och mer som bete innan den blommar. Minst 150 000 hektar raps beräknas ha betats av får i södra delstaten New South Wales 2021 och upp till 200 000 hektar nationellt, enligt Australiens forskningsinstitut CSIRO, en siffra som myndigheterna jobbar på att få upp ännu mer.
Rapsen i Australien ger alltså bränsle både åt de egna fåren och till den gröna omställningen – på andra sidan jorden i Europa.
Den som såg den utvecklingen komma i början av 2000-talet var verkligen ingen fårskalle."
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: nyhetsnotiser om olja, bensin, diesel och naturgas
då kollar vi lite siffror
83 TWh för fordon i sverige 2019
ger 8,300,000,000 liter bränsle
australien maxade 8 miljoner ton raps
hälften blir rapsolja
så 4,000,000,000 kg rapsolja
halva sveriges förbrukning då, som australien kan odla
helt ok, men det är många som kommer behöva ha ersättning för fossila oljor
83 TWh för fordon i sverige 2019
ger 8,300,000,000 liter bränsle
australien maxade 8 miljoner ton raps
hälften blir rapsolja
så 4,000,000,000 kg rapsolja
halva sveriges förbrukning då, som australien kan odla
helt ok, men det är många som kommer behöva ha ersättning för fossila oljor
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
Re: nyhetsnotiser om olja, bensin, diesel och naturgas
För att sätta ytan i sitt sammanhang:bastard skrev: ↑23 mar 2024 17:01 då kollar vi lite siffror
83 TWh för fordon i sverige 2019
ger 8,300,000,000 liter bränsle
australien maxade 8 miljoner ton raps
hälften blir rapsolja
så 4,000,000,000 kg rapsolja
halva sveriges förbrukning då, som australien kan odla
helt ok, men det är många som kommer behöva ha ersättning för fossila oljor
Australien producerade 8M ton rapsfrö på 3,5M hektar mark vilket teoretiskt skulle kunna driva hälften av fordonen i Sverige.
Hela Sveriges odlingsbara markyta är ca 3M hektar. Rätt mycket mark krävs för att producera bara bränsle för fordon
https://www.scb.se/hitta-statistik/sver ... i-sverige/
I started out with nothing, and still have most of it left
Re: nyhetsnotiser om olja, bensin, diesel och naturgas
nu är det fler som odlar, men det krävs stora arealer för odling om vi ska ha den energi som används nu från oljeväxter
kommer bli en intressant framtid
kommer bli en intressant framtid
kiss, keep it simple stupid
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå
funderar om inte Thanos hadde rätt ändå