preppad.se

https://www.atl.nu/nu-ska-de-ta-skogen-av-oss

"Mina föräldrars livsverk i jämtländska Konäs ska offras för att det finns spår av en tretåig hackspett i deras skog, vilket lett till ett omfattande avverkningsförbud från Skogsstyrelsen.

Mina föräldrars hårt inarbetade kapital ska brinna inne, vilket ställer till stora problem i generationsväxlingen på den kombinerade skogs- och jordbruksgården. Kanske värmer förbudet en stund. Men om gården läggs ner och inga kor längre betar där om somrarna försvinner ängsblommorna. Och om humlor och bin inte längre kan hämta nektar där ute på ängarna eftersom de växt igen - är det fortfarande varmt då?

Vad är det för samhällen som offrar på altaret?

Ett samhälle där respekten för andra människors livsverk brister.

Mina föräldrar har ägnat ett helt yrkesliv åt att bygga upp sin gård. De har ständigt mättat mun efter matsäck. Aldrig lyxkonsumerat. Jobbat vilosöndag och julafton. I 42 år. Nu ska min familj, som med vördnad och respekt för naturen och vad den kan ge oss och er offras i den proportionslösa miljöpolitikens tid.

Vi satt där tillsammans, vi tre systrar, mamma och pappa. Journalisten frågade: vad händer om ni får avslag på er överklagan?

När då min pappa med blöta ögon efter en stunds tystnad svarade: Det kan inte jag leva med.

Då förstod jag att jag måste göra allt som står i min makt för att ge dem den upprättelse de förtjänar. Rättvisa ska skipas. Ni ska förstå vad som händer med en människa som lever i ett samhälle där ett livsverk lättvindigt kan offras på altaret.

Genom historien har det förts tusen strider. Från digerdöd och svält. Från Fattigsveriges soldattorp, jon och bakstugusittare. Genom vattenregleringar och gruvbrytningens kolmilor. Baggböleriets 1800-tal, kampen för allas lika rösträtt. Älvdämningar. Hårt pressade livsmedelspriser. I ett land med ett av världens strängaste djurskyddsregler. Ut ur lågkonjunkturer.

Nu ska de ta skogen av oss.

De kan inte jag gå med på. Vår skog är vårt kapital.

Precis när stigen hem till byarna börjar bli upptrampade igen då ska skogen förvandlas till en kolsänka och brukanderätten till det som vi trodde var vårt tas ifrån oss. Vad hände med hela Sverige ska leva? Vad kommer hända med svensk skogsindustri? Vad ska hända med Norrlands jordbruk?

Vi har en lång väg att gå, vi som vill se en förändring av politiken.

Frågorna är många och vi måste lära av historiens alla ouppklarade affärer som decennier senare gett bitter eftersmak, människors minnen av oförätter kan sträcka sig tusen år tillbaka. Vi måste nu göra våra röster hörda innan politiken är huggen i sten.

Jag föreslår:

1. Skogsbruk med tillhörande jordbruk måste undantas från art- och habitatdirektiv.

När Nationalmuseum i Stockholm vill fylla på vår gemensamma svenska kulturskatt går de inte hem till folk och plockar ner värdefull konst från väggarna. Nationalmuseum fylls upp med köpt eller donerad konst. Principer som borde gälla skogen också.

Därför föreslår jag:

2. Det måste utvecklas ett värdigt ersättningssystem. Ett värdigt ersättningssystem är inte en engångssumma.

Jag närmar mig nu slutet. Då har jag inte ens nämnt att jag starkt ifrågasätter den tretåiga hackspettens status som nära hotad mot bakgrund av den lavinartade ökningen av avverkningsförbud och förelägganden bara senaste året. Jag har heller inte tagit upp de många rödlistade arter som är beroende av ett levande lantbruk, pappas värnande om älgstammen eller mammas intensivvårdade av kor och kalvar.

Jag vill avsluta med att berätta att:

Förra helgen blev fyra personer vittne till ett mirakel i Konäs, byn där mina föräldrar bor. En fågel som inte kan förväxlas med någon annan. Den trivs i fuktig åkermark och är klassad som nationellt utdöd, en härfågel.

Låt oss ta detta med oss: att mirakel kan ske, för vi kan inte nog understryka vikten av att få avverka vår skog – allt annat är en stor katastrof som kommer ge eko långt in i framtiden. Inte bara monetärt, utan också för härfågeln som trivs i det ekosystem som finns där mular betar.

Debattartikeln är en något förkortad och omarbetat version av det tal Lia Hyttsten höll på ett möte arrangerat av Norra Skog på Torsta Naturbruksskola.

Lia Hyttsten,

dotter till jord- och skogsbrukarna Kurt Hyttsten och Halldis Westolm"

har ni inte läst det så gör det, tänk efter åt vilket håll samhället är på väg

Sorgligt att läsa och väcker många bittra tankar.

Det är så bedrövligt att små privatpersoner ska få ta denna smäll då det är statens egna skogsbolag som stått för det största habitat försvinnandet genom tiderna....

WoodsmansLife skrev: 10 nov 2023 15:34 Det är så bedrövligt att små privatpersoner ska få ta denna smäll då det är statens egna skogsbolag som stått för det största habitat försvinnandet genom tiderna....

Jag har en liten anekdot om det med privatpersoner med värdefull skog. Det handlar om en gubbe som hade skött en skogsplätt ned mot sjön efter eget huvud. Den blev vacker och även attraktiv för olika djur, bland annat - förstås - ovanliga djur. Länsstyrelsen (som ofta gör ett bra jobb i andra sammanhang enligt mitt förmenade) fick span på plätten, hittade höga naturvärden och la en död hand över den. Han fick totalförbud på att göra några åtgärder.

Nu var det ju så att det var ned mot sjön och lite sankt och speciellt. Då han slutade hålla öppet och sköta marken slyade hela skiten igen och efter dryga tio år var allt förstört och de ovanliga djuren borta.

Hepp, så kan det gå.

maskros skrev: 10 nov 2023 15:55 Jag har en liten anekdot om det med privatpersoner med värdefull skog. Det handlar om en gubbe som hade skött en skogsplätt ned mot sjön efter eget huvud. Den blev vacker och även attraktiv för olika djur, bland annat - förstås - ovanliga djur.

Har en likadan anekdot från min hemby.
En skogsbonde som höll öppet ett område ner mot älven, och gallrade, för det växte fina blommor där som han gillade.
Någon fjollträskare såg dessa blommor som var fridlysta, och lyckades söka så gubben fick brukförbud på området, så fick inte röra något.
På fem år slyade det ihop totalt, och nu finns dessa fridlysta blommor inte längre kvar.

Undrar om det är samma gubbe och samma plätt? Jag känner honom inte själv, en bekanting till en bekanting...

Vi har ju lite mark, mest bete och blandskog som vi sköter efter bästa förmåga. Får även bidrag för att hålla öppet, sk stödrätter och EU-bidrag. Kan ju säga att Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ibland har helt olika syn på skogens bevarande och vad som är skyddsvärt.

Ja visst är det kul när myndighetsönskemål går emot varandra. Så sitter man där med ett stort frågetecken i huvudet.

Apropå sånt här undrar jag vad bastards nyhet https://omni.se/historisk-lag-klar-euro ... s/a/BWLLGv kommer att föra med sig. Har potential att bli bra, eller nästan hur dåligt som helst. Jag tycker mig ha uppfattat en tendens från EU att betrakta skandinavien som EUs Skansen.

Inte för att vara konträr, men jag har en väldigt annorlunda upplevd bild av privata skogsbrukare (och jordbrukare) än den naturromantiska versionen som denne Lia Hyttsten vill framställa med oklara referenser till digerdöd och annat.

Kanske är det en norrbottensgrej, kanske inte, men bara under de tjugo år som jag har idkat jakt har jag sett hur ofantliga ytor av mina jaktmarker har förvandlats från frodig, mäktig naturskog som man aldrig kom hem tomhänt från, till nedmalda öknar som senare blir äckliga, torra tallmonokulturer. En urminnes tjäderspelplats som mest liknade en trollskog av John Bauer är sedan tre år tillbaka ett rent ödeland, och tjädern är inte där längre och kommer aldrig att komma tillbaka. Och det är inte statliga bolag som har stått för detta, utan ytterst privata aktörer där skogen gått i arv.

Det är samma historia på andra marker: De riktigt gamla generationerna hade en större respekt för skogsvärde bortom penningar, men de som nu har fått ta över kapar ned exakt allt till tio centimeter höga stubbar, säljer virket till högstbjudande, och åker utomlands på sprit- och knullresor för pengarna. Kanske att någon Thaifru följer med hem också. Några år senare skall det gnällas över att de odlade tallplantorna äts upp av älgen, och då kommer de med blöta ögon och ber jaktlagen "skjuta några extra". Det senaste är att älgar i norr är rödlistade. Vad fan vill dessa människor egentligen? Bara sitta på en tron av sedlar på bekostnad av allt levande, växt som djur?

Har väldigt mycket emot direktiv som skall göra Sverige till något slags levande museum med stämpeln "se men inte röra", men jag har exakt lika mycket emot alla skövlare som gömmer sig bakom fina ord men bara är bekymrade om den egna kassabalansen. Huruvida Lia Hyttsten är en sådan eller inte kan bara hon svara på (snälla, stäm mig inte för näthat) men den som påstår att staten och aktivister är roten till allt ont i detta ämne bör ta sig en seriös omfunderare.

Ursus skrev: 11 nov 2023 11:03 Har väldigt mycket emot direktiv som skall göra Sverige till något slags levande museum med stämpeln "se men inte röra", men jag har exakt lika mycket emot alla skövlare som gömmer sig bakom fina ord men bara är bekymrade om den egna kassabalansen. Huruvida Lia Hyttsten är en sådan eller inte kan bara hon svara på (snälla, stäm mig inte för näthat) men den som påstår att staten och aktivister är roten till allt ont i detta ämne bör ta sig en seriös omfunderare.

Väl talat!

Absolut att det finns folk som köper, hugger och många gånger sedan säljer. Det jag var ute efter att peka på var när det blir fel åt andra hållet och man från myndighetshåll gör fel. De gånger då det blir fel blir det så väldigt fel, samma gäller förstås när skogsbrukare gör fel - om än inom lagens ramar. Sen, som sagt, gör länsstyrelserna ofta bra jobb. Det är väl som det mesta: 80/20, 80% är bra gjort, man lägger märke till de 20% när det blir tok på ett eller annat sätt från någotdera hållet.