Varför började ni preppa?

[buffster]

Nyfiken på varför ni började med prepping

För mig har det vuxit fram, men började nog för ca 10 år sedan när äldsta dottern var bebis och hade problem med amningen. Vilket innebär att hon åt ersättning istället.
Vi kom upp en morgon och dottern var hungrig, jag öppnade kranen i köket och det kom bara luft. Tydligen vattenläcka i området. Hur ska jag nu kunna blanda till ersättning?
Kom på att det fanns vatten i vattentanken till kaffemaskinen, så jag använde det vattnet till att blanda ersättning. Gick sedan till vår lokala ICA och köpte flaskvatten. Det fanns endast 3 flaskor kvar av icke kolsyrat vatten. Jag köpte två av dem, tänkte att jag lämnar den sista till någon annan.

Sedan dess har vi alltid sett till att ha vatten hemma för nödsituationer. Sen har det bara växt...
Nu har vi mat, vatten och värme för minst 2 veckor hemma i vår lägenhet i stan. Samt 3 BOL som blan B.

Varför började DU preppa?

[xsive]

Stormen Gudrun Januari 2005. Två veckor utan el. Eftersom egen brunn heller inget vatten i kranen. ”Såg det inte komma”
Shit det är ju 19 år sen nu.
Sen kom Stormen Per Januari 2007 med ett par dygn utan el men då hade jag redan skaffat elverk och fotogenvärmare.
På den vägen är det men tog några år innan jag verkligen identifierade det som prepping

[preppernurse]

Jag började med prepping för att jag ville vara förberedd på allt, något man med ålder och erfarenhet inser att det inte är det lättaste. Som 16 åring trillade jag in på detta genom youtube och mitt friluftslivs intresse. Blev helt fascinerad av bug out bags och stora matförråd. Som 16 åring hade jag en byrålåda i pojkrummet med frystorkat för 1 vecka och en BOB ståendes i ett hörn.

Sedan har intresset bara växt och med åren har preppen kommit till användning, bland annat vid strömavbrott, översvämningar, och avbrott i det kommunala dricksvattnet.

[bastard]

började fiska som sjuåring, hjälpte till med ved från samma ålder
fick min första (lilla) motorsåg innan jag fyllde 10
kniv fick jag när jag föddes
yxa fick jag när jag var 5, riktig liten, av min farbror
lagade mat ute i själv innan jag började skolan
jag fick inga leksaksverktyg, jag fick riktiga men små verktyg,vi hadde det ganska dåligt ställt ekonomiskt, och beg verktyg kunde farsan ,hm, låna från jobbet...
många har jag kvar och använder än idag

tältade borta , inte så långt till att börja med, men ändå i lågstadiet och frammåt

vart ett större elavbrott i flera dagar vid tidig tonår
efter det byggde jag växelriktare så man kunde köra cirkulationspumpen för vedeldningen

byggde min första geigermuller detektor ett halvår innan tjernobyl
då hadde jag byggt om min commendor 128 till mät och styrdator, som loggade temperatur och radioaktivitet med larmgränser, jag fick larm och kunde se i diagram att något hadde hänt, jag förstod inte vad, det var inte så stor ökning av radioaktiviteten, kanske 3x gamla bakgrundsstrålningen
men klart synligt

tag jägarexamen i lumpen

vetefan om jag är prepper, men det mesta jag gillar att hålla på med är användbart i forumets inriktning

[buffster]

vetefan om jag är prepper, men det mesta jag gillar att hålla på med är användbart i forumets inriktning

Kan hålla med om detta. Skulle inte heller kalla mig själv "prepper". Gillar bara att ha en plan B (och C)

[Omnivore]

Gammal vanlig hushållsberedskap som man får med sig när man har morföräldrar som föddes i slutet av 1800-talet och genomled två världskrig. Saftar, syltar och gör inläggningar som mormor och mamma gjorde. Köper mycket när det är billigt och lägger undan. Hittar jag bra kött på kort datum så äts det upp genast eller hamnar i frysboxen. Ganska vanliga grejor att göra. Sedan finns tankar på vatten, värme, skalskydd mm ständigt i bakhuvudet.

[Marie]

Jag stular några rader från min press, lat som jag är.

Jag är ju ingen Prepper-prepper som tror på den totala undergången.
Men med tanke på vad som händer i omvärlden så har jag börjat fundera lite på omgivningen..... Klimatförändringar, upprustning av Nordkorea, Ryssland, Utöja, attentatet i stockholm och förhöjd hotbild i vårat land osv... Listan kan göras lång. Det känns lixom inte lika tryggt här i vårat lilla hörn nu mer.. Sannolikheten för att vårat land hamnar i krig tror jag än så länge är minimal..
Så jag förbereder mig på en kortvarig till medel samhällskris eller om det är en personlig kris som gör att jag måste göra en "bugin" i 1-4veckor utan att kunna få hjälp utifrån. Största sanolikheten är nog att IT-attacker och liknande slår ut vårat samhälle under en kortare till medel lång tid.. typ någon månad max.

Edit.. ((den utökade kriminaliteten borde vara med på denna listan nu mer.))

Detta från pressen är oförändrat, jag ser samhällsstörningar som största sannolikheten som kan vara upp till en månad innan de lyckats "fixa" till det igen.
Dock har jag lagt preppingen på is av personliga omständigheter, så jag hänger kvar här för att vara lite social.

[FCR2]

Kom in via det militära spåret från och med 15 år.
Man konstaterade att med utbildningen som försvaret gav förr att det är lätt att störa samhället Och vad hindrar onda människor från att göra det?
Man kan inte lita på att infrastrukturen kommer fungera. Är så gammal jag minns snöstormen i skåne - 78/-79. (5år då) Insnöad i 14 dagar.
Många strömavbrott på landet och fruset vatten under de kalla vintrarna på åttiotalet.
Farsan gick ner rejält i vikt när han släpade mjölkkannor med vatten till hästarna och familjen.
Minns någon kampanj i livsmedelsbutiker på åttiotalet, man fick nöja sig med havregrynsgröt vid krig.
Och det var lätt att ta till sig informationen i telefonkatalogen.

[Sallmonk]

Började ordentligt efter Gudrun i 2005 då vi var utan el i nästan 14 dagar, klarade dock mig fint med braskamin och gasol grill. Kunde duscha och fixa vatten hos släktingar i som hade vatten, var kallt nog att ställa mat och sådant ute så det inte blev dåligt. Efter det har det alltid funnits i bakhuvudet att hålla sig beredd.
Har dock alltid varit ute i skogen, tog jägarexamen när jag var 12 och aktivt jagat sen 15. Sysslat med långa vandringar lite överallt de kunskaperna har också hjälpt.

[Tank]

Jag har alltid varit intresserad av ämnet så länge jag kan minnas.
Jag och brorsan satt med ELLOS-katalogen och pekade på allt vi behövde för att överleva ute i skogen utan el och vatten på 70-talet.

Sedan har jag alltid haft ett friluftsintresse att vara ute i skog och mark och "klara sig". Det har alltid legat i bakhuvudet att man skall ha grejor i bilen eller konserver och annan långtidsmat i skafferiet. Sen kan det kanske även hjälpa att släkten är från Finland och minnet av kriget från de äldre inte hade bleknat nämnvärt, samt så klart somrar i vedeldade stugor etc...

Efter lumpen och framförallt de större stormarna som slog ut elen och delar av vägnätet i bland annat Småland (Gudrun) och Ryssens uppvaknande ur den korta eviga freden tillsammans med hus på landet och små barn blev gnistan starkare. Efter några hands-on erfarenheter i snömassorna här i Skåne för kanske 12 år sedan bestämde jag mig för att ta nästa steg och öka beredskapen och prepping till nuvarande nivå.
Tack vara forumets medlemmar och deras djupa kunskaper har jag breddat min kunskap och även funnit vänner för livet.

En(sam) är ingen, två(samhet eller mer) är....

//Tank - sorry för OT