Plats: Silver Springs MD USA NOAAs huvudkontor 14.00 lokal tid 20 Juni 2024
På flera platser i det stora rummet som utgjorde det Operations Center room som man använde sig av för att monitorera vädret runt omkring på jordklotet hade man nu på två av de största skärmarna lägeskartor över den påverkan som man kände till, samt det som modeller och simuleringar hade visat kunde ske på norra delen av jordklotet som nu hade fått den största smällen. Det såg inte alls bra ut för Kanada, Norden samt de norra delarna av Ryssland samt Alaska och vissa delar av de norra staterna i USA. Många symboler indikerade fullständiga strömavbrott samt kommunikationsbortfall. Över stora delar av Norden var det helt svart med symboler för ström och kommunikationslänkar med överkryssade blixtar på.
Vidare beräknade man att ca 50% av alla satelliter som fanns i omloppsbana runt jorden hade slagits ut, trots att de till stora delar skulle vara skärmade och skyddade mot den här typen av energier. Som tur var var ingen av de satelliter som användes för att monitorera solen påverkade eller utslagna. En av dom som hade precis riktat in sig igen efter ha gått i skyddsläge precis innan solstormen träffade jorden.
Den kunde nu börja sända data igen till NOAAS center. Det som den började sända såg inte bra ut.
Fiktion: Stormen
Re: Fiktion: Stormen
Murphy orkar inte bry sig om den som är väl förberedd, det finns lättare offer...
Re: Fiktion: Stormen
Mariehamn, Västra hamnen, Ålands hav. 21.00 20 Juni 2024
De hade lagt till och kollat så att allt var som det skulle med båten. Eftersom man instinktivt kände att något var fel hade familjen bestämt att man inte fick gå någonstans utan att vara minst en vuxen med.
Runt omkring i hamnen rådde en form av konstig undergångsstämning. Det märkliga *Norrskenet mitt på ljusa dagen gjorde det inte bättre.
När Kerstin hade frågat första bästa person som var vid bryggan om vad som hade hänt var det ingen som visste något förutom att allt som hade med el att göra hade slutat fungera. Inga mobiltelefoner eller Internet fungerade. Inte heller verkade det vara någon Radio eller TV-sändning som fungerade, eller så var det bara att alla radio och tv-apparater slutat fungera?
Ute på gatorna var det som om människor skyndade fram för att, ta sig hem? Det stod övergivna bilar och andra fordon med huvarna öppna som om man undersökt vad som hänt men givit upp. Endast några få verkligen gamla bilar puttrade fram på gatorna och här och var kunde man se folk med cyklar som tog sig fram på de trafiktomma gatorna.
Kerstin funderade lite och tänkte sen att eftersom Åland inte har något försvar så borde närmaste myndighet eller organisation som skulle kunna veta mera eller ha kontakt utanför Åland vara den lokala Sjöräddningen? Från ett möte tidigare i sin karriär visste hon att Ålands Sjöräddningssällskap låg ute i ändan av hamnen på Fiskehamnsvägen. Hon kom överens med Lars om att ta med Anna och cykla dit på deras medhavda hopfällbara cyklar som var vanliga på lite större båtar.
När de cyklade dit kunde de se en äldre bogserbåt som var ute i farleden och gjorde sitt bästa för att rädda de båtar och fartyg som drev fritt. Den svarta röken indikerade att det inte var någon modern motor i bogserbåten. Kerstin observerade och la det på minnet.
De hade lagt till och kollat så att allt var som det skulle med båten. Eftersom man instinktivt kände att något var fel hade familjen bestämt att man inte fick gå någonstans utan att vara minst en vuxen med.
Runt omkring i hamnen rådde en form av konstig undergångsstämning. Det märkliga *Norrskenet mitt på ljusa dagen gjorde det inte bättre.
När Kerstin hade frågat första bästa person som var vid bryggan om vad som hade hänt var det ingen som visste något förutom att allt som hade med el att göra hade slutat fungera. Inga mobiltelefoner eller Internet fungerade. Inte heller verkade det vara någon Radio eller TV-sändning som fungerade, eller så var det bara att alla radio och tv-apparater slutat fungera?
Ute på gatorna var det som om människor skyndade fram för att, ta sig hem? Det stod övergivna bilar och andra fordon med huvarna öppna som om man undersökt vad som hänt men givit upp. Endast några få verkligen gamla bilar puttrade fram på gatorna och här och var kunde man se folk med cyklar som tog sig fram på de trafiktomma gatorna.
Kerstin funderade lite och tänkte sen att eftersom Åland inte har något försvar så borde närmaste myndighet eller organisation som skulle kunna veta mera eller ha kontakt utanför Åland vara den lokala Sjöräddningen? Från ett möte tidigare i sin karriär visste hon att Ålands Sjöräddningssällskap låg ute i ändan av hamnen på Fiskehamnsvägen. Hon kom överens med Lars om att ta med Anna och cykla dit på deras medhavda hopfällbara cyklar som var vanliga på lite större båtar.
När de cyklade dit kunde de se en äldre bogserbåt som var ute i farleden och gjorde sitt bästa för att rädda de båtar och fartyg som drev fritt. Den svarta röken indikerade att det inte var någon modern motor i bogserbåten. Kerstin observerade och la det på minnet.
Murphy orkar inte bry sig om den som är väl förberedd, det finns lättare offer...
Re: Fiktion: Stormen
Okänd plats i Sverige. 21.30 20 Juni 2024
Hela kvällen hade ComCon4411 arbetat med att sätta upp en tillfällig kortvågsradio för att kunna ta in signaler från hela världen för att få information om det var som han misstänkte. Han var noga med att ännu inte hämta och sätta upp sin primära anläggning i och med att han inte hade kunnat verifiera att "eventet" var helt över. Sannolikheten för att det skulle komma en till energistöt av samma eller större typ var extremt låg, men Murphy bodde i detaljerna, så han tog det säkra för det osäkra.
21.35 kunde han ta emot den första signalen från en sändare i Australien. Det var ingen tvekan om saken längre.
Något som nu kallades för June-eventet hade inträffat 06-20-2024 12.08 EST som en G4(.5)/X15 enligt NOAA.
Hela norra halva av jordklotet hade träffats med stor eller svår påverkan på kommunikation och elproduktion i de norra delarna av Europa, Ryssland, Kanada och norra delarna av USA och Alaska.
NOAA hade gått ut med en varning om att man kunde se effekterna i minst 48 timmar till.
ComCon4411 stängde ner anläggningen och drog ut alla kablar och satte tillbaks radion i de skydd han plockat fram den ifrån.
Han funderade lite samtidigt som han tände gasköket för att koka lite nudlar. Han öppnade en Monster från den 24-pack han hade i skafferiet och sörplade lite på den.
Solen skulle strax gå ner. Kanske bäst att förbereda sig för natten. Ingen vet vad som kan hända i en nersläckt stad på natten utan el eller belysning. Han gick fram till sitt vapenskåp som var dold inne bakom en garderob och öppna dörren med nyckeln.
- "Tur att man valde nyckel och inte kodlås" tänkte han med ett leende.
Solen började gå ner i väst och på himmelen spelade ett Norrsken som man inte brukade kunna se vid den här tiden på året eller breddgrad.
Hela kvällen hade ComCon4411 arbetat med att sätta upp en tillfällig kortvågsradio för att kunna ta in signaler från hela världen för att få information om det var som han misstänkte. Han var noga med att ännu inte hämta och sätta upp sin primära anläggning i och med att han inte hade kunnat verifiera att "eventet" var helt över. Sannolikheten för att det skulle komma en till energistöt av samma eller större typ var extremt låg, men Murphy bodde i detaljerna, så han tog det säkra för det osäkra.
21.35 kunde han ta emot den första signalen från en sändare i Australien. Det var ingen tvekan om saken längre.
Något som nu kallades för June-eventet hade inträffat 06-20-2024 12.08 EST som en G4(.5)/X15 enligt NOAA.
Hela norra halva av jordklotet hade träffats med stor eller svår påverkan på kommunikation och elproduktion i de norra delarna av Europa, Ryssland, Kanada och norra delarna av USA och Alaska.
NOAA hade gått ut med en varning om att man kunde se effekterna i minst 48 timmar till.
ComCon4411 stängde ner anläggningen och drog ut alla kablar och satte tillbaks radion i de skydd han plockat fram den ifrån.
Han funderade lite samtidigt som han tände gasköket för att koka lite nudlar. Han öppnade en Monster från den 24-pack han hade i skafferiet och sörplade lite på den.
Solen skulle strax gå ner. Kanske bäst att förbereda sig för natten. Ingen vet vad som kan hända i en nersläckt stad på natten utan el eller belysning. Han gick fram till sitt vapenskåp som var dold inne bakom en garderob och öppna dörren med nyckeln.
- "Tur att man valde nyckel och inte kodlås" tänkte han med ett leende.
Solen började gå ner i väst och på himmelen spelade ett Norrsken som man inte brukade kunna se vid den här tiden på året eller breddgrad.
Murphy orkar inte bry sig om den som är väl förberedd, det finns lättare offer...
Re: Fiktion: Stormen
Plats: Silver Springs MD USA NOAAs huvudkontor 19.00 lokal tid 20 Juni 2024
Teknikerna hade fått igång de system som hade slutat fungera och även etablerat samband med några av de stationer och satelliter som de hade som primära mätpunkter. De hade även fått kontakt igen med flertalet och av de länder vars påverkan var störst. Norra Europa med framför allt Norge, Finland och Sverige hade fått en ordentlig smäll, men även Kanada och delstaten Alaska hade svåra problem.
Ryssland hade man inte hört något från, men de brukade inte heller visa upp några problem eller svagheter, så man utgick från att även de var svårt drabbade.
Det som var oroande var att NORAD hade fått indikationer på att delar att Rysslands strategiska robotstyrkor hade visat tecken på aktivitet över hela Ryssland.
- " De tror väl inte att vi ligger bakom detta?" sa den Överste som var sambandsofficer i NOAAs ledningscentral när Chefen för NOAAs ledningscentral tagit emot blixtmeddelandet från NORAD.
- " Inte vet jag, det är ju ditt område Ben." sa han och tittade på Översten.
- " Skulle bara fattas att de knäppisarna börjat ett krig också" sa Översten.
Kriget i Ukraina var inte slut och det såg ut som Ryssarna hade börjat testa nya saker under början av sommaren, kanske för att hitta något nytt "Supervapen" för att avgöra kriget?
En av Teknikern lyfte upp sin arm i luften och sa:
- " Sir" Det ser ut att bli som vi trodde, fast värre."
Chefen för NOAAs ledningscentral klev fram för att titta på den data som hade börjat samla sig på skärmen. Den bild som var precis bredvid som visade solens yta med de svarta fläckar som var så tydliga, var nu enorma.
- " Ouch! Den här kommer nog kräva mycket solkräm!" sa han och sträckte sig efter den blå luren som gick direkt till Presidentens sekreterare.
Strax svarade någon i andra ändan.
- " Sir, Mark Goodwin från NOAA, vi har en stor en på gång. Den största hittills. Jag föreslår åtgärder för X40 omedelbart. Ja, inga förbehåll. Tack Mr President". han tittade upp och såg sig runt om i rummet. Alla tittade på honom.
Han sa:
- " Jupp, det här är den stora! Alla ner i bunkern nu! Vidta åtgärder för X40 och skicka ut info till alla berörda. Framåt!"
En febril aktivitet utbröt i rummet. Tio minuter senare var rummet tomt och endast de skärmar med uppdaterad information om vädret och solfläckarnas aktivitet lyste upp rummet.
Teknikerna hade fått igång de system som hade slutat fungera och även etablerat samband med några av de stationer och satelliter som de hade som primära mätpunkter. De hade även fått kontakt igen med flertalet och av de länder vars påverkan var störst. Norra Europa med framför allt Norge, Finland och Sverige hade fått en ordentlig smäll, men även Kanada och delstaten Alaska hade svåra problem.
Ryssland hade man inte hört något från, men de brukade inte heller visa upp några problem eller svagheter, så man utgick från att även de var svårt drabbade.
Det som var oroande var att NORAD hade fått indikationer på att delar att Rysslands strategiska robotstyrkor hade visat tecken på aktivitet över hela Ryssland.
- " De tror väl inte att vi ligger bakom detta?" sa den Överste som var sambandsofficer i NOAAs ledningscentral när Chefen för NOAAs ledningscentral tagit emot blixtmeddelandet från NORAD.
- " Inte vet jag, det är ju ditt område Ben." sa han och tittade på Översten.
- " Skulle bara fattas att de knäppisarna börjat ett krig också" sa Översten.
Kriget i Ukraina var inte slut och det såg ut som Ryssarna hade börjat testa nya saker under början av sommaren, kanske för att hitta något nytt "Supervapen" för att avgöra kriget?
En av Teknikern lyfte upp sin arm i luften och sa:
- " Sir" Det ser ut att bli som vi trodde, fast värre."
Chefen för NOAAs ledningscentral klev fram för att titta på den data som hade börjat samla sig på skärmen. Den bild som var precis bredvid som visade solens yta med de svarta fläckar som var så tydliga, var nu enorma.
- " Ouch! Den här kommer nog kräva mycket solkräm!" sa han och sträckte sig efter den blå luren som gick direkt till Presidentens sekreterare.
Strax svarade någon i andra ändan.
- " Sir, Mark Goodwin från NOAA, vi har en stor en på gång. Den största hittills. Jag föreslår åtgärder för X40 omedelbart. Ja, inga förbehåll. Tack Mr President". han tittade upp och såg sig runt om i rummet. Alla tittade på honom.
Han sa:
- " Jupp, det här är den stora! Alla ner i bunkern nu! Vidta åtgärder för X40 och skicka ut info till alla berörda. Framåt!"
En febril aktivitet utbröt i rummet. Tio minuter senare var rummet tomt och endast de skärmar med uppdaterad information om vädret och solfläckarnas aktivitet lyste upp rummet.
Murphy orkar inte bry sig om den som är väl förberedd, det finns lättare offer...
-
norrlandforeever
- Inlägg: 13
- Blev medlem: 18 maj 2019 21:25
Re: Fiktion: Stormen
Hell yaa. 
Bring it on
MERA !!!!
Bring it onMERA !!!!
-
Parabellum
- Inlägg: 3250
- Blev medlem: 23 apr 2019 21:16
Re: Fiktion: Stormen
Nice Tank, kör på!!! 
Du kan lura hela folket ibland, och en del av folket hela tiden, men du kan aldrig lura hela folket hela tiden
COVID-19 överlevande, trots att inga sprutor tagits
Den enda som behövs för att det onda ska triumfera är att goda män inte gör någonting.
COVID-19 överlevande, trots att inga sprutor tagits
Den enda som behövs för att det onda ska triumfera är att goda män inte gör någonting.
Re: Fiktion: Stormen
Hej alla,
Har haft lite annat att göra. Fortsättningen kommer under slutet av veckan om allt fungerar som det skall
//Tank
Har haft lite annat att göra. Fortsättningen kommer under slutet av veckan om allt fungerar som det skall
//Tank
Murphy orkar inte bry sig om den som är väl förberedd, det finns lättare offer...
Re: Fiktion: Stormen
Mariehamn, Västra hamnen. 21.30 20 Juni 2024
Kerstin och Anna hade nu kommit fram till Ålands Sjöräddningssällskap.
Det var mörkt i byggnaden förutom ett av fönsterna på översta våningen.
Kerstin sa att Anna fick stanna och vakta cyklarna medans hon gick in genom dörren till fastigheten.
Det var mörkt inne i byggnaden och ett svagt mummel hördes från ovanvåningen.
Kerstin ropade:
- " Hallå! Är det någon här?".
Uppe från ovanvåningen kunde hon höra något som lät som en stol som flyttades på.
- " Ja, vi är här upp." Hörde hon på den där typiskt Finlandssvenskan som var signumet för Åland.
Hon tittade ut för att se så att allt verkade ok med Anna innan och tog ett par snabba steg upp för den branta trappan upp till övervåningen.
I ett av rummen som vad upplyst av en fotogenlykta som gav ifrån sig ett svagt väsande och en omisskännlig doft satt det två medelålders män i uniform runt ett bord fyllt med radioapparater.
En av dom tittade upp och lyfte på sina glasögon och tittade på Kerstin.
- " Nåh, vad kan jag hjälpa den unga damen med?" Han log i skenet från lampan.
Kerstin log och sa.
- " Vad är det som har hänt? Inget med el verkar fungera. Har det skett något strömavbrott eller liknande?"
Båda männen tittade på Kerstin och den andra sa.
- " Jo jo, nog har allt något sådant skett." sa han med en lugn ton, omisskännlig för en tjänsteman som inte hade bråttom.
- " Men vem är du som frågar, om jag får fråga?" sa han med en nyfiken blick.
- " Jag gissar på polis eller militär från Stockholm med den tonen och blicken." åter igen sa han detta med ett leende.
Kerstin funderade en bråkdel av en sekund innan hon tog fram sitt Militära ID kort och höll fram det.
- "Jag är här på semester med min familj här händelsen inträffade. Vi har en segelbåt vid Västra hamnen så vi kunde med viss svårighet ta oss till kajen."
Den första mannen tittade på hennes ID-kort och sa med lugn stämma.
- " Men bra, vi har inte haft kontakt med Marinen på Finska sidan sedan vi fick faxet." Han pekade på en faxmaskin som stod på ett separat bord en bit bort. Uppe på den på en pärm låg en utskrift.
Kerstin gick fram och tog faxet och höll det så att lampans sken gjorde det läsbart.
- " From NOOA 12.00 Zulu June 20th 2024 to all partners, imminent class X solar burst to hit northern parts of hemisphere with high to very high impact. Recommend to take neccesary actions to protect vital equipment above class 4."
Hon tittade upp på de båda männen med en förvånad min.
De båda tittade lugnt tillbaka på henne och den äldre av dom två sa:
- " Så vad vill Marinen att vi skall göra nu?"
Kerstin och Anna hade nu kommit fram till Ålands Sjöräddningssällskap.
Det var mörkt i byggnaden förutom ett av fönsterna på översta våningen.
Kerstin sa att Anna fick stanna och vakta cyklarna medans hon gick in genom dörren till fastigheten.
Det var mörkt inne i byggnaden och ett svagt mummel hördes från ovanvåningen.
Kerstin ropade:
- " Hallå! Är det någon här?".
Uppe från ovanvåningen kunde hon höra något som lät som en stol som flyttades på.
- " Ja, vi är här upp." Hörde hon på den där typiskt Finlandssvenskan som var signumet för Åland.
Hon tittade ut för att se så att allt verkade ok med Anna innan och tog ett par snabba steg upp för den branta trappan upp till övervåningen.
I ett av rummen som vad upplyst av en fotogenlykta som gav ifrån sig ett svagt väsande och en omisskännlig doft satt det två medelålders män i uniform runt ett bord fyllt med radioapparater.
En av dom tittade upp och lyfte på sina glasögon och tittade på Kerstin.
- " Nåh, vad kan jag hjälpa den unga damen med?" Han log i skenet från lampan.
Kerstin log och sa.
- " Vad är det som har hänt? Inget med el verkar fungera. Har det skett något strömavbrott eller liknande?"
Båda männen tittade på Kerstin och den andra sa.
- " Jo jo, nog har allt något sådant skett." sa han med en lugn ton, omisskännlig för en tjänsteman som inte hade bråttom.
- " Men vem är du som frågar, om jag får fråga?" sa han med en nyfiken blick.
- " Jag gissar på polis eller militär från Stockholm med den tonen och blicken." åter igen sa han detta med ett leende.
Kerstin funderade en bråkdel av en sekund innan hon tog fram sitt Militära ID kort och höll fram det.
- "Jag är här på semester med min familj här händelsen inträffade. Vi har en segelbåt vid Västra hamnen så vi kunde med viss svårighet ta oss till kajen."
Den första mannen tittade på hennes ID-kort och sa med lugn stämma.
- " Men bra, vi har inte haft kontakt med Marinen på Finska sidan sedan vi fick faxet." Han pekade på en faxmaskin som stod på ett separat bord en bit bort. Uppe på den på en pärm låg en utskrift.
Kerstin gick fram och tog faxet och höll det så att lampans sken gjorde det läsbart.
- " From NOOA 12.00 Zulu June 20th 2024 to all partners, imminent class X solar burst to hit northern parts of hemisphere with high to very high impact. Recommend to take neccesary actions to protect vital equipment above class 4."
Hon tittade upp på de båda männen med en förvånad min.
De båda tittade lugnt tillbaka på henne och den äldre av dom två sa:
- " Så vad vill Marinen att vi skall göra nu?"
Murphy orkar inte bry sig om den som är väl förberedd, det finns lättare offer...
Re: Fiktion: Stormen
Mariehamn, Ålands Sjöräddningssällskap. 21.45 20 Juni 2024
Kerstin funderade snabbt. Vad visste hon om NOAA och det hon precis läst? Någon form av stormvarning? Hon visste så klart vad NOAA var men hon var ingen expert på soleruptioner och dess verkan annat än det hon läst om påverkan som kärnvapen kan han på den utrustning som fanns på de marina enheter hon hade utbildning i.
Hon vände sig till de båda männen och sa.
- " Är allt samband brutet? Finns det inget som fungerar?"
De båda tittade på henne och den yngre sa.
- " Nej, inget verkar fungera. Det var som om allt slutade på samma gång."
- " Vi håller på att se om vi kan få den här gamla kortvågsradion att fungera som inte varit i drift på kanske 20 år."
Hon tittade på dom och kom så på sig själv.
- " Kerstin" och så sträckte hon fram handen.
Den yngre av dom tog handen och sa.
- " Karl, och det där är Johan." Johan tog också i hand och nickade.
- " Nåh, Kerstin, hur gör vi?" sa Karl.
- " Jag är visserligen stationschef här men vi har inte resurser att hantera något sånt här. Poliskonstapeln i Mariehamn var förbi på en cykel och meddelade för kanske en timme sedan att allt var släkt och mörkt i hela staden och bara fordon som var gamla verkade fungera. Kanske före 1970." sa han med en funderande min.
Kerstin tittade på honom och tänkte. Precis som om man smällt en atombomb i atmosfären. Men det fanns inga andra spår efter en sådan. Bara det där Norrskenet mitt på dagen.
Kerstin funderade snabbt. Vad visste hon om NOAA och det hon precis läst? Någon form av stormvarning? Hon visste så klart vad NOAA var men hon var ingen expert på soleruptioner och dess verkan annat än det hon läst om påverkan som kärnvapen kan han på den utrustning som fanns på de marina enheter hon hade utbildning i.
Hon vände sig till de båda männen och sa.
- " Är allt samband brutet? Finns det inget som fungerar?"
De båda tittade på henne och den yngre sa.
- " Nej, inget verkar fungera. Det var som om allt slutade på samma gång."
- " Vi håller på att se om vi kan få den här gamla kortvågsradion att fungera som inte varit i drift på kanske 20 år."
Hon tittade på dom och kom så på sig själv.
- " Kerstin" och så sträckte hon fram handen.
Den yngre av dom tog handen och sa.
- " Karl, och det där är Johan." Johan tog också i hand och nickade.
- " Nåh, Kerstin, hur gör vi?" sa Karl.
- " Jag är visserligen stationschef här men vi har inte resurser att hantera något sånt här. Poliskonstapeln i Mariehamn var förbi på en cykel och meddelade för kanske en timme sedan att allt var släkt och mörkt i hela staden och bara fordon som var gamla verkade fungera. Kanske före 1970." sa han med en funderande min.
Kerstin tittade på honom och tänkte. Precis som om man smällt en atombomb i atmosfären. Men det fanns inga andra spår efter en sådan. Bara det där Norrskenet mitt på dagen.
Murphy orkar inte bry sig om den som är väl förberedd, det finns lättare offer...