självförsörjning

[bastard]

bara en liten fundering på det hela

i en i preppermässigt bra värld skulle man vara självförsörjande på allt man behöver ha
int fan funkar det
men
vilka saker kan man vara självförsörjande på?
och vilka som inte går att göra själv

mat
det är inte helt orimligt att vara självförsörjande på livsmedel
odla gtöntsaker, potatis, spannmål frukt
kanske lite höns och någon gris, get eller ko
kan vara en del jobb med att hålla en livsduglig stam av djur
jakt och fiske kan verkligen hjälpa upp det hela

energi
ved som uppvärmning och matlagning kan göras relativt smidigt
om man har mark nog , dyrt idag
numer så solpaneler kan ge en hel del energi, tyvärr tvärt emot årstiderna där det behövs som mest
men ihop med ved kan det funka

resten är svårare

sjukvård är något som man inte klarar själv, även om boken hjärnkirurgi för dummies brukar finnas från dödsbon
verkar inte funka i praktiken..

vad säger ni som är rimligt med att kunna ordna själv, att vara självförsörjande?

[bastard]

inga synpunkter eller hur ni själva ser på det?

[rödluvan]

Jag odlar grönsaker, frukt, rotsaker, mm samt så klart bär från skogen.
Spannmål kan man slå ihop med odling till djurfoder, man får använda olika siktar och blåsa det rent.
Kött går fint, 'ven om detta nog var litet mer lyx förr tror jag.
Dock är det svårt att vara helt självförsörjande på precis all mat tycker jag, jag får fortfarande köpa rätt mycket mat.
Det är svårt att lära sig att inte använda socker, till stor del är detta en vanesak, men konservering och annat får man delvis tänka om hur man skall göra mot alla julrecept och sådant man är inlärd på... Man vill ju heller inte ha mat som är så salt att den knappt går att äta till vardags heller, jag tror inte att man gjorde så förr annat än till armén och flottan, salt var dyrt så detta sparade man nog på i det längsta, man använde nog andra metoder än de vi tänker oss, men det som finnes nedtecknad är ju ofta papper från försvaret eftersom man sällan bokförde sådan ute på vanliga gårdar.
Man kan till viss del använda havsvatten men det innehåller inte så koncentrerat salt i norra Östersjön.

Vatten, ja
Ved, ja.

[EN brun böna]

För att hålla djur utan att få inavelsbesvär så finns det vissa riktlinjer beskrivna i litteratur om lantraser, där bla håkan hallander varit med och skrivit.
Men vissa djur kan klaras på egen gård tex lantrashöns med stor variation i färg och form tex islandshöns.
För andra djurslag är det bra om man går ihop några gårdar på nära håll. Man behöver inte bilda täta grupper/sekter/kollektiv för att ha samarbete.
Man har själv hondjur och håller den linjen ren utan att byta med övriga gårdar, sedan har man ett handjur på varje gård som sedan flyttas med ett års mellanrum till nästa gård i listan. På detta sätt kan man hålla tillräckligt stort avstånd mellan man får tillbaka sin avels tjur/galt/bock/bagge/kanin för att undvika inavelsdepression. Det är även viktigt att när nya avelshannar tas ut att det djuret väls från sas grundgården, alla håller koll på sina djur och tar ny hane eftersom den förra åldras eller blir sjuk. Byter man med någon annan gård så faller hondjurslimjerna samman och inaveln blir större.
Med kaniner och ev får och get kan man hålla tillräckligt med djur att ev klara rotationen själv men med nöt eller gris blir det mer ohållbart

[rödluvan]

Här hade man ofta tjurar man kunde hyra när man behövde förnya (hos mig finns det en särskild kätte för den som var i ett eget rum, det var tydligen här den fanns en gång i tiden), så att man slapp hålla med egen tjur om man hade en liten besättning med mjölkdjur.

[maskros]

Jag tänker att man åtminstone behöver skilja på två fall. Det är enklare att preppa för ekonomisk nedgång än TEOTWAWKI och för mig ställer det helt olika krav. Jag är också en vän av paretoprincipen (80/20) och 3-regeln vilka styr mycket av det jag gör avseende prepping.

För läget kass ekonomi tycker jag det är viktigast att odla dyra grejer som tomater, paprika, sallad och kryddor så man slipper köpa dem. Även om Sverige är extremt importberoende för mat (kring 50%) så är vi inte så importberoende för kalorier. För min del är det därför ingen större mening att odla potatis när ekonomin är problemet. Självförsörjningsgraden räknat i kalorier är inte viktig här så jag fäster inget avseende vid det. För kött och ägg, några höns, möjligen kaniner för mer kött men jag är lat så jag har hellre kontakt med nån lantbrukare jag kan köpa direkt av. Spannmål är ett skit att hålla på med, det får nån annan göra så köper jag av dem.

TEOTWAWKI blir något helt annat, då kommer jag att sikta på kaloriproduktion och prioritera potatis, morötter och lök kanske tomater för konservering. De grejerna kan man bli självförsörjande på utan jätteproblem. Tappa björksav för C-vitamin är inte fel och lätt att göra. Givet att det inte blir missväxt känner jag stor tilltro till de delarna. Protein är knepigare. Måste få tag i avelsmaterial av höns, kaniner och gris. Självförsörjning omöjligt, köttraskor ihop med andra. Har möjlighet att fiska och det är inte så många som fiskar där, ens när TSHTF. I det här läget blir spannmål intressant men det kräver energi som måste komma från hästar eller oxar och genast låser man in sig i en stigande spiral av krav och behov. Spannmål är verkligt tungt, i synnerhet där jag har BOL där vete i praktiken är uteslutet.

För min egen del ser jag inte värme som något stort problem, åtminstone så länge jag får tag i bensin till motorsågarna. Visst blir det tungt att forsla ut den ved man behöver men det kan göras manuellt i värsta fall. ½ kubik om dagen under två vintermånader ger allt jag behöver. Men om jag inte får tag i bensin då? Vet faktiskt inte. Så länge solanläggningen funkar kan jag kapa och klyva men när den lägger ned blir det tungt. Handsåga och yxklyva lockar inte men får gå.

Så jag tänker att mat och värme går att fixa.
Som bastard skriver, resten är svårare. Sjukvård, kläder, skor, vatten till hushållet, djuren och tvätt?

För min del tror jag att man behöver satsa på att hjäpas åt och kanske att vara lite vassare än andra på några speciella saker och sen byta sig till det man behöver. I praktiken räknar jag inte med att vara helt självförsörjande på någon hel sektor men att kunna byta till mig saker. T.ex. har jag nog bättre förutsättningar att fixa tomater och ved än en del andra, då får jag byta med det. Att klara sig själv i Sverige året om är uteslutet.

Mer min syn på saken än svar på frågan. Jag skulle ändå säga att man inte ska räkna med att vara självförsörjande på någon sektor men kan man klara 80/20 och med lite extra ansträngning fixa grejer så man kan byta till sig de sista 20%en så är det nog rätt okej ändå. Vad gäller vilt tror jag det kommer att vara bortskjutet efter ett år i större delen av landet.

Förutom att få mat, värme, tak över huvudet och sjukvård (som jag inte vet hur det ska fixas) så är det massor och massor av småsaker jag tror blir svåra 5-10 år efter TEOTWAWKI. Bara en så löjlig sak som att tvätta kläder. Hur då? Med vad? Med vilket tvättmedel? Lampor, varifrån? Fotogen/gasol/el för belysning, varifrån? 1700-talsliv FTW men hur kul är det?

[rödluvan]

Man kan ju också ha arbetsutbyte till exempel med någon som redan odlar spannmål, just nu odlar jag mest potatis för att ha tillgång till sorter som inte längre finns att köpa, eller som är svåra att få tag på så att man har en genbank, men detta skulle jag göra oavsett då jag är intresserad av egenskaperna en del gamla sorter hade, såsom tex bättre tålighet mot vinterkyla, sedan smakar de också bättre än de som är hårt framdrivna tycker jag.

[mango]

Är LÅÅÅNGT ifrån självförsörjande på någonting, men känslan när man serverar egenskjutet vilt med sås på grädde och kärnat smör, med egen potatis och grönsaker och egna kryddor -svårslaget.
Salt är då det enda man måste köpa.

[entropi]

Det borde gå att röta eget avlopp för att ta hand om metangasen. Borde kunna driva en spisplatta för matlagning när solen inte skiner.
Det lär inte bli tillräckliga mängder för att driva en generator, men kanske om man har boskap?