preppad.se

börjar den här tråden med en av mina favoritknivar

en gammal kolståls morakniv, den som sålt i samma form i hundra år eller mer

det här är brukskniv, en allroundkniv som inte ändrats sig genom århundraden
den jag har är liten 80mm bladlängd och ungefär lika långt skaft

bladet i kolstål är relativt tunnt och stålet i just denna kniven är så bra att jag kan raka mig med den om jag vässar den rätt

den blir relativt lätt vass, men lika fort slö

formen är allround, funkar till det mesta, bra att tälja med, stycka vilt, snickarkniv, och i stort sett det man gör med en kniv so man skär med

nackdelen är
halt grepp, ingen skydd för bladet, hur många som fått skärsår i händerna vid ovarsam hantering går nog inte att räkna, eller ungeför alla som annvänt den här sortens kniv

bladet är relativt tåligt, men inte som laminatbladen
och kolstålet rostar om den ser vatten om man inte fettat in den lite
det finns en liten genomgående tånge och nit i skaftet så den går sällan sönderi skaftet, en kan böja sig
det är inte en kniv för att bryta och bända med

skidan som är till dom är enkel från pressad papp till plast, inget som håller fast den, så många knivar har rostat upp efter dom blivit tappade

jag säger såhär, det här är den kniven du ska ha på dig för dagligt bruk om du är runt gården eller liknande och gör allehanda småsaker
lär dig hantera den och du har en kniv som klarar det en skärande kniv ska kunna


och som avsluting, disskusioner i den här tråden
https://preppad.se/viewtopic.php?f=25&t=509
den som vill göra nästa inlägg i fredagskniven säger till där, först som säger till får nästa chans

Min tur alltså.

Det brukar sägas att den bästa överlevnadskniven är den du har på dig. Således väljer jag att ha på mig den bästa kniven jag kan inom lagens råmärken varje dag. Efter mycket om och men har jag landat i den klassiska schweiziska armékniven.


Jag bar i nästan tio år; sedan dess att jag fyllde 18, runt på en "standard"-storlek SAK i röd plast med kniv, sax, pryl, osv. Denna hade min far använt på jobbet i tio år innan mig. I våras bestämde jag för att one-uppa mig själv och köpte den som nu figurerar på bild. Och jag är mycket nöjd.

Det är en lite större modell kallad Forester Wood, och har större låsbart knivblad, bra såg, korkskruv, jävligt vass syl, större spårskruvmejsel/kapsylöppnare (låsbar) samt mindre spårskruvmejsel/burköppnare. Jag ville ha en kniv som är skogsduglig samtidigt som den funkar i staden under knivlagen. Även om bladlängden kanske tänjer lite på vad som är socialt acceptabelt så har de tre poliser som jag känner tyckt att den är OK, i alla fall i Norrbotten och den kultur vi har här.

Fördelar:

BRA knivblad, kan tälja fingernaglar med lätthet rakt ur boxen. Använder den lika ofta i skogen som min "vanliga" skogskniv, men man kan vara lite mindre rädd om denna. Hög kvalitet på verktygen, strålande kvalitet på stålet. Träskaftet ger väsentligt bättre grepp än plast vid kalla och blöta dagar, men kräver en dutt olja emellanåt. Trevlig utformning och ligger bra i handen.

Nackdelar:

Saknar sax och saknar tång. Man lär sig snart att klara sig utan dessa, men å så skönt det vore att ha ibland. Dyr.

Överlag är den en bra EDC-are i såväl skog som stad. Väldigt kapabel för vad den är. Mycket bekvämare än en Leatherman med dess vassa kanter. Känns även pålitligare än en Leatherman, på något vänster. LM har lite typiskt amerikanskt verktygstänk med rå utformning och grovhuggen design. Mina handflator är som skosulor men blir ledsna efter bara en kvart med en LM. En SAK kan jag sitta och tälja med en hel dag.

tar en klassiker
fällkniven f1

en sådan kniv som har disskuterats fram och tillbaka många gånger
den ganska allound, men har en del saker som är i god kvalitet
bra stål, bra slipning, genomgående kraftig tånge, ganska tjockt blad

form och storlek som en brukskniv, och kan annvändas som en
handtaget i termoplast som funkar bra

den är inte den kniv jag vill ha för arbeten, den är lite för klumpig för det
att tälja går, men inte lika trevligt som en liten kolstålsmora

funkar för jakt, om det inte är dom minsta djuren

en robust kniv, en som jag kommer ha som förstaval om jag enbart ska ha en kniv med mig

brasklapp, det finns gott om kinakopior, som inte är bra, så att köpa en är svårt om man inte köper nytt från erkänd handlare, eller kan se skillnaden mellan kopia och original

Kommer inte hinna skriva ett inlägg imorgon så jag tullar på en dag och gör det ikväll.

Casström modell 10. I stor kärlek kallad "Cassie" av undertecknad.


Bestämde mig en dag för att jag ville ha en arketypisk bushcraftkniv. Så skaffade jag en.

Fördelar? Kolstål, scandi, nittiogradersrygg, allt gott som "man ska ha" nuförtiden. Masurhandtag är vackert som en soluppgång över ett lätt snöpudrad vinterskog, skaftet och ergonomin är snudd på lika skönt att greppa som ett par fasta kvinnolår i full färd med att slingras runt dina höfter. En av få customtillverkare som verkligen har lyckats med allt. Vass som helvetet själv rakt ur förpackningen. Ingen äcklig sekundäregg som måste slipas bort. REJÄL slida av tjockt läder.

Nackdelen är priset. Det är ganska häftigt i vissa människors budgetar, och av förståeliga skäl. Inte en kniv för den som är "casual" eller har andra prioriteter som börsen måste öppnas för.

En ruskigt bra skärare. En av få saker som jag helt klart skulle ta med mig om jag bara fick välja ett begränsat antal verktyg.

Mycket mer än så finns inte att säga. Smutsig på bilden efter tälj och auermetallsgnistrande.

en liten fuling

dom här finns av många sorter men är relativt lika, tog ikeas eftersom dom är lätta att köpa
men jag har nog tiotalet i ungefär den här sorten

den minsta lilla kökskniven helt i metall

det här är en kniv som jag gillar som brukskniv för dubbla saker, både som matkniv och till jakt/slakt

för mig ligger den bra i handen och dom är hygieniska då dom är lätta att hålla rena
tål kokande vatten

för mat kan man ha den både som kniv vid tallriken och som kniv vid matlagning, den är inte så stor men den funkar

för slakt så är den bra att komma åt med, och i jakten så är den bra för småvilt

brukar ha två knivar i jaktryggan, en åt morakniv till och en sådan här

Ok, liite sen, tar ett ryck vid tillfälle.

Vill presentera en hemgjord rackare. Skarp som attan, plockas bara fram vid flåning av fällt vilt eller till att skåra korven vid brasan. Annars har jag fulare knivar.
Slidan handsydd som synes, inte vacker men gör vad den ska. Min tidigaste kniv som fortfarande är i bruk

tar en liten udda igen

skalp ellen

mycket sköna saker för en hel del uppgifter

dom moderna med utbytbara blad finns i några olika storlekar och runt 100 olika sorters blad, många roliga former som sällan annvänds

jag annvänder dom ganska ofta, både till småpill, ta bort förhårdnader i hälarna, (försiktigt för dom inte vet vad dom gör )
och allt som behöver en sylvass kniv

man kan spara bladen och slipa dom igen, men man får sällan samma skärpa som nya blad

en sak, köp bra saker, dom billigaste är så usla att dom knappt funkar, dom lite dyrare som ex swansonen är super

tar en kniv som jag annvänder relativt mycket

finns många som gör ungefär samma, men denna är från biltem
annvänder mattknivsblad, och det finns en del olika sorter att välja mellan
snabbt byte av blad, och fällkniv

passar hyggligt i handen även om den är lite väl fyrkantig
annvänder sådanna här dels till byggkniv, dels som allround fällkniv där jag inte bryr mig om bladet

sedan har jag denna med mattkroksblad i som buköppnare
inte helt perfekt kniv då den behöver rengöras ordentligt och det finns en del skrymslen i den, men själva delen med buköppnandet är som att ha blixtlås på djuren

bladen tål att diskuteras, finns som sagt en del olika former, den vanligaste är ju rakt blad och näst vanligast mattkrok

kom ihåg att bladen går att slipa , några har jag slipat till specialformer för vissa saker, en del slipar man bara till för att ha som grovkniv där man vet att man slöar spetsen fort

Dags att väcka liv i den här trevliga tråden..

Presenterar en Marttiiini Explorer.
Min svärmorfar fick den när han jobbade i järnhandeln för många många år sedan. Mot slutet av hans levnad hittade de den och undrade om det var oförskämt att ge mig nåt så gammalt och slitet.. Synd bara att slidan torkat en del och blivit spröd

Eftersom saknaden pga att inte kunna resa i österled till Finland där vi hare en BOL som inte kan nås för närvarande... plockade jag fram en kniv i gömmorna för att skära upp rosmarinen till lördagens GT....

En replika av en finsk Puukkopistin fick äran att skörda det gröna i drinken... kniven köpte jag i ett svagt ögonblick av folkhemsromantik över våran östra rikshalva....

Förresten vad heter "blodsskåran" på finska, har slagit upp "Kevennysura" men känns som att det finns ett mustigare och enklare uttryck för det?