Vad marken bär. Människor?

[bokmalen]

Det som kan vara intressant är ju hur mycket mark behöver man odla för att klara sig.

Kollar man statistik (LÄNK) kan man hitta att: I början av 1900-talet var skördarna av höstvete ungefär 2 000 kg per hektar medan hektarskörden de senaste 20 åren mestadels varit över 6 000 kg per hektar.

i ett SHTF scenario med trolig brist på bränsle, kostgödning och liknande, inklusive bortglömd kunskap om odling, tillvaratagande av skörd o.s.v så skulle i alla fall jag räkna med att vi inte kommer att komma upp i ens den produktivitet som var vid 1900-talets början, utan kanske hälften.

Så, pratar vi om Sverige som land kan vara självförsörjande på odling, ja självklart kan vi det. Pratar vi hur mycket land du behöver odla upp själv efter SHTF, räkna på att du kanske får ut 1 ton säd per hektar.

Jag skulle prioritera potatisodling i ett SHTF scenario av ett antal skäl:
1. en sättpotatis = en planta. För säd är det ungefär 4 sädeskorn ger 1 planta. Resten äts upp av fåglar, ruttnar eller gror inte av annat skäl.
2. Riktigt bra "utdelning", de som idag odlar "ekologiskt" d.v.s utan bekämpningsmedel och liknande och med lite större radavstånd kommer upp i 1.3 - 1.5 kilo per kvadratmeter, trots en del bladmögel och liknande. Vilket då skulle motsvara en 13 ton/hektar.
3. Lätt att räkna på 1.5 kilo skulle hålla min familj igång för en dag, så odlar jag upp 400 kvadrat borde jag täcka årsbehovet samt få till utsäde.
4. Ingen efterbehandling, tröskning, torkning o.s.v. behövs, plocka, lägg i lådor och ställ i jordkällaren.

Sedan skulle jag naturligtvis försöka odla så många grödor som möjligt, ifall det kommer någon irländs potatispest eller liknande. Men fokus skulle defenitivt vara potatis.

[EN brun böna]

Det är lättare att odla på mindre yta och få bra skörd för att man har bättre koll och också lättare att hålla näringsvärdet i jorden på bättre nivå, Och du behöver ca 60 kg vete/år för att ha till matris, brödbak samt ev pasta mm i köket. Av övriga spannmål räcker hälften.

Och innan potatisen kom till sverige så åt man rovor och kålrot som är minst lika lättodlade och ger liknande skördar, låter man dessutom några av knölarna få gå upp i frö har man matolja och ev lite bränsle till oljelampor mm.
Att bara lita på potatisen skulle inte jag göra titta bara på historien och ordspråket att inte lägga alla ägg i samma korg.

Jag odlade rovor i fjol och fick så bra skörd att både jag och grisarna blev nöjda. Grisarna fick den råa och hela så hade de lite att jobba med och jag bakade dem som potatisar-jättegott eller skar ner dem i grytor mm

[Charlie**]

Väldigt intressant tråd. Har man skog så finns möjligheter till frigång för djuren att söka föda på förutom själva betesmarken. Innan skogsbruket slog igenom på 1800 -talet så var det myrmarkerna som var de mest attraktiva markerna, då myrslåttern kompletterade ängsslåttern.