Någon halvprepper på tuben hade ett uttryck som har hakat sig fast i tankarna:
"The economy and our society collapsed several years ago. We just haven´t realized it yet."
Jag brukar ibland fundera om den mannen inte ligger väldigt nära sanningen? Jag tycker att världen blir allt mer bisarr och obegriplig för varje dag som går, så någonting har definitivt hänt med tillvaron. Kanske är det såhär romarna kände sig i decennierna efter rikets slutgiltiga fall?
En pandemi gick lös som en löpeld för att de besuttna grälade om petitesser. Huruvida reserestriktioner är bra eller inte. Miljoner människor har dött på den vägen. Hur kommer nästa pandemi att arta sig?
Västerländska politiker har varit rövkompisar med en dåre i öst i två decennier; som "helt oväntat" invaderade Ukraina en vacker dag. Sagda politiker kan bara nödstadgat bryta dessa band efter invasionen, och detta mest bara för att visa hur goda de är. Medan pengar fortfarande flödar till skitland bakom scenerna.
Vi har en ekonomi som är så ansträngd att den darrar likt en sträng spänd till bristningens gräns. Inflaterad till max med nollräntelån och värdeökningar på bostäder bortom all sans och reson. Hur kommer människors finanser att se ut om deras å så överbelånade bostäder helt plötsligt blir värda väsentligt mindre än vad de står i skuld till bankerna?
På något underligt sätt lyckas man hålla igång någon semblans av ett fungerande samhälle med bröd, skådespel, och allt märkligare former av konsumtion. Hur länge orkar det hålla på?
För något år sedan dök jag på en hel del pessimistiska skrifter kring detta med EROI; Energy Return on Investment, och hur flertalet imperium har fallit genom historien när andelen utvunnen energi sjunker jämte energiinsats för utvinning. Så det är onekligen intressanta tider att vänta.