Avslöjar ovana fjällvandrare en sämre säkerhetsmedvetenhet generellt?

[Charlie**]

Jag såg detta nyhetsreportage på SVT i kväll om ökat intresse för fjällvandring men minskat säkerhetstänk. Jag reagerade på just detta om bristen på säkerhetsmedvetenhet, en övertro på sin egen förmåga och underskattandet av den yttre miljöns och vädrets påverkan. Bristen på just säkerhetsmedvetenheten förklarades med många ovana nybörjare. https://amp.svt.se/nyheter/lokalt/vaste ... llvandrare.
Nu handlar detta om frilufsande i fjällen men jag ser en parallell med den krisprepping som vi diskuterar i detta forum och som också allt mer börjar bli rumsrent och mainstream.
För någon vecka sedan, så diskuterade vi ett YT-klipp:https://www.youtube.com/watch?v=_LRsZ6TUCCA, om nyfrälsta preppers, och som de flesta av oss höjde lite frågande på ögonbrynen om dessa nybörjarpreppers insikter. Amatörism skall inte underskattas, för där osar det utvecklingspotential! men... den teoretiska kunskapen är lättare att ta till sig, men när det kommer till den praktiska utövningen, så blir det genast svårare. För att skapa sig praktiska kunskaper, färdigheter och erfarenheter, så krävs det mycket tid och engagemang för att öva fram detta.

Avslöjar reportaget om ovana fjällvandrare, en generellt minskad säkerhetsmedvetenhet bland gemene man?
Övar vi i detta forum, tillräckligt mycket, för att kunna hantera en riktig kris á la Armageddon/Ragnarök eller är vi bara besservissrar bakom tangentbordet?

Diskutera i grupper och återkom med era reflektioner.

[bastard]

troligen mer bakomtangentbordet

men, en del kommer man klara bättre än fårket
dels har man tänkt i förväg, så man förhoppningsvis vet några saker man kaan göra om det skiter sig
dels har man en del lagrat

[TedBear]

ingen kan förbereda sig fullt ut mot en verklig katastrof, men ställ dig frågan:

kriget kommer. vem klarar sig bättre i strid, soldater med utbildning och övning i bagaget? eller förslappade civila i en hobby-motståndsröresle som aldrig skjutit ett vapen?

svaret är självklart soldater. båda grupper kommer att möta samma stressorer och situationer. men den ena gruppen har så verklighetstroget som möjligt övat för det. den andra har tittat på netflix och druckit vin. det gör skillnad, för en grupp kommer att anpassas snabbare till ny verklighet.

på samma sätt kan inte en nybliven idrottare vinna över eliten. även om båda gör samma lopp för första gången.

[Kråka]

Under dom omständigheterna är vi nog mer besserwissrar bakom tangentbordet.
Det är en enorm skillnad att gå ut 3, 5 eller 10 dagar i skogen och "överleva" när man vet att bekvämligheterna finns där när man är klar kontra att all bastrygghet försvinner på obestämd tid.
Preppandet köper tid då vi inte kommer svälta ihäl efter första veckorna men under de omständigheter du nämner behöver man nog en pluton att för att försvara sina tillgångar. Folk som förlorat allt kommer bli riktigt desperata.

[TedBear]

Under dom omständigheterna är vi nog mer besserwissrar bakom tangentbordet.
Det är en enorm skillnad att gå ut 3, 5 eller 10 dagar i skogen och "överleva" när man vet att bekvämligheterna finns där när man är klar kontra att all bastrygghet försvinner på obestämd tid.
Preppandet köper tid då vi inte kommer svälta ihäl efter första veckorna men under de omständigheter du nämner behöver man nog en pluton att för att försvara sina tillgångar. Folk som förlorat allt kommer bli riktigt desperata.

beror på om din beredskap huvudsakligen är varor eller kunskap. ett lager med mat är ett lätt mål för desperata medborgare. absolut. men när det är uppätet kommer rövarbanden dö ut pga inkompetens. det går inte att trolla fram kunskap vid behov. nån som aldrig har odlat eller jagat kan inte bara magiskt lära sig det. det är bara i fiktionens värld. parasitism är inte hållbart i längden.

[Daltorpet]

Jag övar definitivt inte för ett ragnarök och jag tvivlar starkt på att jag har den mentala styrkan för att överleva ett sådant scenario. Det är inte att förväxla med att jag inte tror att jag är kapabel till att klara mig själv en längre tid men under normala förhållanden. Tex att jag vet att min familj mår bra, jag kan när jag behöver avbryta det jag håller på med för tillgodose mina behov osv.

Jag är säker på att jag skulle brytas ner totalt om jag tex var på en jaktmånad i norra Sverige i säkerhet och min fru och döttrar var i södra Sverige och det släpptes ett kärnvapen i området de befann sig i.

Men annars tycker jag att jag övar mycket, inte egentligen för preppingsyfte utan mer för mina intressen är jakt, friluftsliv och självhushållning. Det blir ju automatiskt på ett sätt. Spec när man är "fattig" och inte har råd med tex en stuga under en månad i Jämtland utan lär satsa på tält och vindskydd eller att man måste komma lösningar till gården för att djuren inte ska frysa eller flr att få vatten tex. Jag tycker också att jag har hyfsad koll på mina begränsningar och är beredd att avstå från något som jag inte tror att jag klarar av.

Med det sagt så tror jag att många här är duktiga på det de gör och att många skulle klara sig bra. Så länge Ragnarök anpassar sig lite och åtminstone försöker samarbeta.

[VaultDweller]

Ovana fjällbesökare som behöver räddning efter skoskav är en sak. Jag är mer fascinerand av alla foppatoffelsvandrare som inte behöver undsättning.

Av alla de dårar som går i shorts och flip flops och sover i tält från Jula är det ändå få som hamnar i trubbel. Kanske att dessa är tuffa på ett annat plan och galant skulle klara sig genom en kris. Om man kan sova en vecka i fjällen på en tunn yogamatta är väl en liten katastrof ingenting.

Detta till skillnad från lyxlirarna som släpar med sig en smärre förmögenhet i ryggsäcken och har snordyra specialkängor och Gore-Tex och allt möjligt, men ändå är rätt miserabla efter några dagar på högfjället.

[maskros]

Övar? Hmmm... Vet inte.

Försöker leva krisen, litegrann i alla fall, i vardagen. Åtminstone när jag är i stugan. Lever med vedeldning och lagar maten på vedspisen, kan i princip hämta vatten i grannens brunn men inte övat det. Är inte den som kastar på mig ryggan och drar till skogs, min gräns går i skogsbrynet, bortom den går jag för att hämta ved, eller möjligen kött. Funkar inte gården så är jag nog rätt körd. Har visserligen en liten gäststuga men ingen mat och inga reservdelar där. Därför är kombinationen SHTF + brand något som med lätthet kan ta livet av mig. Annars känns det rätt bra.

[Marie]

Jag är för bekväm av mig, så jag skulle aldrig fjällvandra i nutid eller framtid.
Jag har gjort det som barn massor gånger... så om SHTF och jag är tvungen, så hoppas jag att det är som att cykla.. att det sitter kvar i ryggmärgen.