Hur stor gård klarar man att sköta om?

[Daltorpet]

Hur stor gård och hur ser fördelningen ut skog/åker kan man sköta helt manuellt? Dvs inga maskiner what so ever. Nu tänker jag på att man är tre vuxna personer så man har ingen hjälp av grannar. Möjligtvis i undantagsfall tex om samlat ihop ett gäng vänner för att bygga lada eller sådana projekt men skötseln av gården blir hushållet.

Vi har har 4 ha åker och 20 ha skog och det känns tufft att hinna med och då har vi tillgång till traktor/fyrhjuling och motorsågar/röjsågar. Jag tänker bara de sakerna är ju värda många man. Nu jobbar vi förvisso så mycket tid går åt till det samt att vi värnar om intressen. Så om det skulle bli ett wilderäng scenario så skulle vi inte ha tillgång till maskiner men och andra sidan frigöra 165h/ vecka på tre personer bara på jobbet. Dessutom säkert 60h/vecka på tre personer och intressen. Så det skulle ju bli många timmar extra till arbetet på gården. Men vad tror ni tror att ish 200h/vecka skulle kompensera traktor och motorsågar? Det kommer ju mer och mindre att göra under de olika säsongerna.

[reboot]

Du vet nog själv att du behöver en stadig häst till plog, slåtter, ev självbindare (härlig gammal maskin) & timmerkörning.
Gamla maskiner + seldon i gott skick går väl fortfarande att hitta för en spottstyver.
Går sen åt mellan 0,5 till 1 hektar av din åkermark för foder & bete, beroende på om det finns bete i skogen.

[Daltorpet]

Du vet nog själv att du behöver en stadig häst till plog, slåtter, ev självbindare (härlig gammal maskin) & timmerkörning.
Gamla maskiner + seldon i gott skick går väl fortfarande att hitta för en spottstyver.
Går sen åt mellan 0,5 till 1 hektar av din åkermark för foder & bete, beroende på om det finns bete i skogen.

Jo jag misstänker det, hade önskat att det gått med handkraft men det är nog som du säger omöjligt. Aja då blir frugan glad vi har faktiskt en hel del sådan prylar kärror,harvar och till och med en gammal hästdriven tröska som fanns på gården när vi köpte. Kvalitén har jag ingen aning om men något kanske man kan dona upp om inte tidens tand har förstört det.

Skogen är väldigt blandad, alltifrån 80årig granskog till några ha björksly. För tillfället har vi getter och grisar på 2ha av björkslyn för att förhoppningsvis kunna göra åkerplätt av.
Hade nog varit enklare att leja in en maskin och fått det klart med en gång men tänkte att det kunde vara värt att testa. Vi ser det som ett femårsprojekt.

Jag räknar på 1,5ha för en häst dels genom bete och grovfoder. Dock krävs det ju två hästar pga sällskap. Då är åkerlapparna nästan borta så då behövs verkligen utjämning skog/åker.

Det blir en karamell att suga på huruvida det blir häst eller inte.

[reboot]

Härlig gård och blomma du har. Avundsjuk!
Är björkslyn på gammal åkermark skulle jag avgjort låta köra av den med hyrmaskin och odla potatis, morötter & kålrötter växelvis där i nåt år.
Sen kan du ha vall och havre mm på din nuvarande åkermark så den kan vila lite och så du är förberedd för häst/hästar. Man vet aldrig när det bruna träffar fläkten....
Hästskit är väl inte att förakta som gödsel också.......!

[EN brun böna]

1,5 hektar är alldeles för lite för en häst. Räkna på ett hektar för bete, sämre bete så kanske två till tre hektar behövs för att försörja hästen under sommaren. Ska hästen dessutom jobba så krävs kraftfoder sommar som vinter. 2-3 kg som medel. Riktigt hårt arbete kan kräva uppåt 6-7 kg per dag. Sedan ska hästen ha grovfoder. Räkna i alla fall 220 dagar med hö. Minst 5 kg per dag. drygt ett ton per häst. Men vissa hästar äter 10 kg per dag. Då är du uppe i dryga två ton per häst. Riktigt bra åker kan ge 3500 ton hö per år, men kan man inte sköta åkern och så om med två till tre års mellanrum så räkna på 2500-3000 ton per hektar och sjunkande efter hur misskött åkern blir.

2 hästar dubbla allt och lägg till alla övriga djur.

Som mest har jag brukat 30 hektar åker ensam, med arbete utanför hemmet. Ensam mamma med småbarn. Det gick men var hårt. Hade dock traktor till hjälp.

[Daltorpet]

1,5 hektar är alldeles för lite för en häst. Räkna på ett hektar för bete, sämre bete så kanske två till tre hektar behövs för att försörja hästen under sommaren. Ska hästen dessutom jobba så krävs kraftfoder sommar som vinter. 2-3 kg som medel. Riktigt hårt arbete kan kräva uppåt 6-7 kg per dag. Sedan ska hästen ha grovfoder. Räkna i alla fall 220 dagar med hö. Minst 5 kg per dag. drygt ett ton per häst. Men vissa hästar äter 10 kg per dag. Då är du uppe i dryga två ton per häst. Riktigt bra åker kan ge 3500 ton hö per år, men kan man inte sköta åkern och så om med två till tre års mellanrum så räkna på 2500-3000 ton per hektar och sjunkande efter hur misskött åkern blir.

2 hästar dubbla allt och lägg till alla övriga djur.

Som mest har jag brukat 30 hektar åker ensam, med arbete utanför hemmet. Ensam mamma med småbarn. Det gick men var hårt. Hade dock traktor till hjälp.

Tackar för info, jag misstänkte det att skulle vara tuffare än jag tänkt. Har du någon erfarenhet av nöt? Tänkte om de är lättare än häst? Alltså mindre energibehov eller att de kan omvandla tex löv och sly? Tänker att en oxe av mindre ras skulle gå att träna att plöja? Jag har ju jämtgetter men de är på tok för små att plöja men de lever gott på slyet i hagen och under vintern räcker det med höet från ett tunnland.

När du brukade 30ha var det för att hålla djur eller var det försäljning till andra med djur?

[Daltorpet]

Härlig gård och blomma du har. Avundsjuk!
Är björkslyn på gammal åkermark skulle jag avgjort låta köra av den med hyrmaskin och odla potatis, morötter & kålrötter växelvis där i nåt år.
Sen kan du ha vall och havre mm på din nuvarande åkermark så den kan vila lite och så du är förberedd för häst/hästar. Man vet aldrig när det bruna träffar fläkten....
Hästskit är väl inte att förakta som gödsel också.......!

Tackar ja det är den, då kanske man gör slag i saken. Potatis, morötter och kålrötter är ju något man dels behöver själv men också vid arealen kanske sälja något.

Nej det är sant och det känns som den där fläkten kommer närmare för vart år.

[maskros]

Galet jobbigt att sköta saker för hand. En häst eller traktor gör jätteskillnad. Testa bara att hålla diken fria från växtlighet med lie, eller att rensa dem när de börjat slamma igen, med spade.

Som lök på laxen blir man äldre, orken avtar och skador läker betydligt långsammare - små som stora. Det man orkar som 35-åring funkar inte när man är 50-60 år och det handlar inte bara om att man blir bekväm utan också om att kroppen inte fixar en del saker. Visst finns det undantag och kanske är du som läser ett av undantagen men de flesta är det inte. Hur gör man då?

För egen del försöker jag fixa så mycket jag kan av stora jobb nu när det finns maskiner och diesel eftersom det är lättare att underhålla än göra nytt.

[EN brun böna]

Tackar för info, jag misstänkte det att skulle vara tuffare än jag tänkt. Har du någon erfarenhet av nöt? Tänkte om de är lättare än häst? Alltså mindre energibehov eller att de kan omvandla tex löv och sly? Tänker att en oxe av mindre ras skulle gå att träna att plöja? Jag har ju jämtgetter men de är på tok för små att plöja men de lever gott på slyet i hagen och under vintern räcker det med höet från ett tunnland.

När du brukade 30ha var det för att hålla djur eller var det försäljning till andra med djur?

När jag köpte gården så var den byggd för drygt 30 nöt. Inte mjölkkor utan tjurar i olika åldrar för slakt. Köpte in 5 tjurkalvar var annan månad och sålde 5 som var ca ett år som grovfodertjur till slakt så det hela tiden rullade. På den tiden fick man fem kronor extra per kilo i slaktpremie om man bodde i norrland.
Då gick det att få 30 000 kronor för ett djur i slakt och dt var mjölkras, det går inte idag. Idag blir det inte många kronor.
Men jag orkade inte i längden utan bytte djuren i ladugården till ett avelspar grisar och sålde småkultingar, sparde några som jag hade i eget hushåll eller sålde svart slaktade. Hade en jersey ko och gjorde smör och ost och sålde. Båda djurslagen betalade sin egen mat på det som gick att sälja. Idag går inte det heller pga alla lagar och regler.
Under åren som var värst hade jag försummat mina barn så de flyttade till mina föräldrar, inte för att de var vanvårdade utan för att de själva ville. Jag var antingen borta på jobb så jag ändå inte var hemma eller så trött att jag inte orkade laga mat osv. Barnen hämtade mat själva i frysen och fixade vad de ville ha från 6-7 års ålder.

Mjölkkor som dragare har testats med goda resultat. De var inte lika starka som en oxe att plöja men de drog vagn med mjölkflaskor eller harvade med lätthet. Mjölken blev fetare och korna friskare. Det gick åt 9 råglimpor för det extra arbetet.
På röbäcksdalens tjurstation användes avelstjurarna i allt jordbruksarbete för att hålla dem i god form.
Så en tjur eller oxe för hård arbete och en ko i lättare så vin vin mot hästen.
Man använde vanliga hästselar som passades in mot oxarnas/kornas kroppar.

Jag längtar tillbaka till tiden med jerseyn och grisarna och håller på att bygga upp en liten gård igen.

[Daltorpet]

När jag köpte gården så var den byggd för drygt 30 nöt. Inte mjölkkor utan tjurar i olika åldrar för slakt. Köpte in 5 tjurkalvar var annan månad och sålde 5 som var ca ett år som grovfodertjur till slakt så det hela tiden rullade. På den tiden fick man fem kronor extra per kilo i slaktpremie om man bodde i norrland.
Då gick det att få 30 000 kronor för ett djur i slakt och dt var mjölkras, det går inte idag. Idag blir det inte många kronor.
Men jag orkade inte i längden utan bytte djuren i ladugården till ett avelspar grisar och sålde småkultingar, sparde några som jag hade i eget hushåll eller sålde svart slaktade. Hade en jersey ko och gjorde smör och ost och sålde. Båda djurslagen betalade sin egen mat på det som gick att sälja. Idag går inte det heller pga alla lagar och regler.
Under åren som var värst hade jag försummat mina barn så de flyttade till mina föräldrar, inte för att de var vanvårdade utan för att de själva ville. Jag var antingen borta på jobb så jag ändå inte var hemma eller så trött att jag inte orkade laga mat osv. Barnen hämtade mat själva i frysen och fixade vad de ville ha från 6-7 års ålder.

Mjölkkor som dragare har testats med goda resultat. De var inte lika starka som en oxe att plöja men de drog vagn med mjölkflaskor eller harvade med lätthet. Mjölken blev fetare och korna friskare. Det gick åt 9 råglimpor för det extra arbetet.
På röbäcksdalens tjurstation användes avelstjurarna i allt jordbruksarbete för att hålla dem i god form.
Så en tjur eller oxe för hård arbete och en ko i lättare så vin vin mot hästen.
Man använde vanliga hästselar som passades in mot oxarnas/kornas kroppar.

Jag längtar tillbaka till tiden med jerseyn och grisarna och håller på att bygga upp en liten gård igen.

Intressant, tackar för din erfarenhet Då blir det allt att fundera på det men någon ko och tjur.

Hoppas du får din gård med grisar och jersey igen, de ger ju lite till för livsglädjen de där djuren och att få äta sin egen gris är ju guldvärt spec om man kan hålla några så att man kan sälja av kött så sitt eget blir i princip gratis.