Hjälp att skaffa BOL bort från överlevnadsvägrande familj?

[Katastrofprediktor]

Hur ser dessa familjeförhållanden ut? Om du är omyndig finns det inte mycket du kan göra åt saken utan att det potentiellt blir ett rymningsärende med socialen inkopplat och en massa annat.

Utöver det: Det låter lite vådligt. Du är villig att försätta dig i beroendeställning hos en annan person för något som kanske inte ens kommer att ske - en plan som kan få konsekvenser långt innan SHTF etc. inträffar.

Vilka scenarion ser du som så pass överhängande att du inte har tid att bygga eget kapital, samt vilka hinder finns för byggande av eget kapital? Så länge du har råd med hyra finns gårdshus och mindre bostäder att hyra lantligt.

Jag är myndig, men bor med förälder eller föräldrar. Av anledningar jag inte vill avslöja av forumanonymitetsskäl kan jag knappast få jobb i dagens Sverige, och troligen inte i andra länder heller med tanke på hur likriktade arbetsmarknadernas krav är över (stora delar av) världen. Så någon hyra i pengar har jag inte råd med. Att vänta på att jag skulle bygga ett kapital av pengar i ett samhälle som liknar dagens, det vore att vänta på något som aldrig kan hända.

Vådligt? Att bo som jag bor nu är redan en beroendeställning till förälder eller föräldrar som ständigt är på mig med krav på att göra nonsenssysslor så att de kan slappa och konsumera underhållning, så i det avseendet har jag inget att förlora. Be mig inte att vända mig till någon socialtjänst eller liknande, för något i juridisk mening olagligt gör de inte mot mig, och dessutom har jag inte tid att vänta på något så långrandigt som svenska byråkratiska institutioner.

Exakt vad jag ser som överhängande vill jag inte avslöja, återigen med anledning av anonymiteten på forumet, utöver att det har med någon form av pågående exponentiella processer i samhället som leder till total systemohållbarhet att göra och inte slumpmässiga utifrånhändelser. Exponentiella processer accelererar som bekant extremt mot slutet. Finns det några konkreta tips som svar på trådens fråga, istället för en massa "varför gör du inte något annat istället"?

Du begär "konkreta tips, istället för en massa 'varför gör du inte något annat istället'?", men lämnar knappt en detalj om ditt predikament? Du gör det onekligen svårt, och tyvärr lite för aggressivt i ton för min smak, men jag låter det flyga. Du är frustrerad, det kan spilla ut på andra - men jag kan ta det. Så, detta är väl det mest konkreta tips jag kan ge:

Just prepping lär väl vara svårt att snäva sig in på; jag tror likt Kardinal att det kan vara svårt att sälja in sig till en preppinggrupp (om sådana ens existerar i offentlig form) utan egna resurser - särskilt de monetära. Däremot kan jag tänka mig att det ännu finns kollektiv av personer som lever enklare livsstilar - anarkister, "hippies", och de som är mer spirituellt lagda/New Age-rörelser, typ Rainbow Family - men det sistnämnda kräver nog ideologisk övertygelse för att orka med. Jag är inte tillräckligt bevandrad i dessa svängar för att mer exakt kunna peka på organisationer eller länka till sidor, men om du exempelvis är lagd åt vänsterhållet borde du i mer politiska eller breda forum kunna få svar på var kollektiv eller självhushållningsgrupperingar håller hus. Testa gärna Reddit, kanske även alternativ.nu.

Ett annat alternativ är möjligtvis i det frikyrkliga med lite mer millenarianistisk inställning, men det kräver också övertygelse för att palla med i längden. Hur bra man än är på att fejka intresse för att få fördelar av sådan organisation så krävs det religiöst arbete i form av riter; är man inte troende så blir det bara ett ändlöst tjafs och spelande.

Med allt det sagt, och med omtanke om dig: Så farligt är det inte att öppna sig för främlingar på internet. Jag tror inte att din situation är fullt så unik som du själv känner; särskilt Gen Z och efterkommande är rövknullade till döds av systemet och mången är de som tyvärr måste leva och med föräldrar i vuxen ålder och kommer att behöva göra det för en lång tid framöver. Vid behov kan du säkert kontakta mods för radering av inlägg, om du vill säkra bakåt. Jag tar gärna del av dina förutsägelser och vill i den mån jag kan bidra med feedback kring din livssituation och komma med eventuella råd!

Exakt vilken mekanism jag förutsäger som orsak till den kommande kollapsen är väl inte nödvändigt att veta för att komma med tips? Med tanke på dagens skitnödiga arbetsgivare är det knappast heller nödvändigt att veta exakt varför de räknar mig som icke anställningsbar, det har ju redan framgått att jag kan utföra flera olika sorters arbete som jag har läst mig till i ett bredare urval av böcker än någon som snöar in på en specialiserad utbildning har tid att läsa. Visserligen inget jag har formella papper på, men ingen kommer att kunna göra en sökning på formella meriter efter en systemkollaps.

De som inte kan ta en aggressiv ton duger knappast till samarbetspartners i ett riktigt katastrofscenario med tanke på liv och död-stressen, och är därmed inget att satsa på som preppingvänner. Vad gäller Kardinals anklagelser om att jag skulle "prata illa om mitt eget kött och blod" missar han helt poängen i att de inte ens bryr sig om att överleva. De säger till och med att de tycker att det är okej om blodslinjen dör ut helt, finns det tydligare bevis på att de har tagits över av något annat än sina gener (mycket troligt företagens HR-hjärntvätt) och därmed lika lite som Cordyceps-zombiemyrorna är styrda av de gener som annars skulle definiera kött och blod. De är istället värdorganismer styrda av en parasit, högst troligt en kapitalistisk parasit.

Om du hävdar att preppers inte vill ta med någon utan monetära resurser så förnekar du i själva verket att organiserade preppers existerar, eftersom det inte kommer att finnas pengar efter en kollaps och det därmed är nödvändigt att värdera nyttan i annat än pengar för att överhuvudtaget kunna preppa. Jag står långt bortom alla höger-vänsterskalor som finns i dagens politik eftersom alla politiska partier som finns idag upprepar samma absurda antaganden som jag känner igen som kopior av företagens felaktiga sammanblandning av arbetsförmåga med penningtjänande. Jag kan knappt gå in i ett politikforum utan att bli anklagad för att vara "globalist" av de som kallar sig nationalister, för att vara "rasist" av de som kallar sig progressiva och för att vara "kommunist" av de som kallar sig libertarianer - allt för samma påpekande! Att låtsas ha en religiös tro jag inte har skulle kanske gå i perioder, men inte om jag ska bo med dem hela tiden. Poängen är ju att ha ett ställe där jag bestämmer själv över vilka BOL-modifikationer jag gör.

Även om inläggen senare tas bort kan de mycket väl redan ha lästs av hatare som minns dem i huvudet. Jag kan avslöja följande: att skaffa ett kapital i pengar är inget alternativ. Jag kan utföra många sorters arbete, men på ett sätt som företagen inte vill ha. Jag är flexibel med typ av plats jag vill bo på, det behöver inte vara ett markområde utan även exempelvis en båt skulle gå bra, förflyttningsfördelarna kan till och med göra postapokalyptisk nytta. Byråkratin har jag inte tid med. Och förälder eller föräldrar är bortom allt hopp.

[xsive]

Hela ditt upprepande av samma vägg av påståenden om att pengar skulle vara ett mått på förmåga visar att du inte har något att bidra med.

Idioter som (icke)-tänker som företagare finns i alla ekonomiska lager, de enas inte av hur mycket pengar de har utan av sin oförmåga att förstå att det finns andra mått på funktion än pengar. Det handlar alltså inte om huruvida förälder eller föräldrar i mitt fall är rika eller fattiga. De inte bara "konsumerar sig genom livet", de saknar totalt insikt i att det finns något annat mål än underhållningsupplevelser. Det är inte något så bagatellartat som du tror.

Nej jag har inte skrivit att pengar är ett mått på förmåga.
Vad jag skrev var att du bör ha en plan för försörjning (till mat och skydd som är grundläggande prepp) om du väljer att
lämna dom som frivilligt förser dig med det idag.

[Kardinal]

Det finns inte tid för sådana formella utbildningar, och jag räknas av arbetsmarknaden som oanställningsbar. Att skapa ett eget jobb utan att redan ha ett kapital i pengar går knappast i dagens samhälle, i varje fall inte ett jobb som man får betalt i form av pengar för. Varför jag räknas som oanställningsbar vill jag inte avslöja av anonymitetsskäl, men bara lägg ner allt tjafs om att jag skulle skaffa ett penningkapital. Det går ändå inte.

Dock har jag läst en mängd böcker i en mängd olika ämnen och provat en del själv, i den mån jag inte stoppas av förälders eller föräldrars tjat om "var försiktig med huset" med gott resultat. Just genom att inte lägga all tid på en specialiserad utbildning har jag haft tid att läsa mig till mer mångsidiga kunskaper.

Den nära förestående kollapsen jag förutsäger handlar inte om diverse hot från slumpmässiga håll, och är inget som det pratas speciellt mycket om i media. Det är en exponentiell process i samhället som jag har räknat ut kommer att leda till systemsammanbrott inom kort, i kraft av min förmåga att förstå konsekvenserna av att exponentiella processer accelererar och inte utvecklas i jämn takt. Exakt vilken eller vilka egenskaper i samhället det gäller vill jag inte avslöja av anonymitetsskäl på forumet.

Det är inte bara en skillnad i åsikter mellan mig och min familj, och det handlar inte om ordval. De är direkt fientliga till allt vad planer för något annat än underhållningskonsumtion heter, och deras reaktion på när någon blir agiterad att vägra prata "för att det är stressande och känns otrevligt" tyder knappast på att de skulle kunna vara fungerande samarbetspartners under stressen vid en riktig situation på liv och död. Jag önskar att jag hade en familj som inte reagerade så, en familj med hopp. Den familj jag förbannats med rabblar varje HR-floskel företagen vräker ur sig som papegojor, hela deras sätt att reagera är som en Cordycepssvamp av profit stickande ut ur deras huvuden. En myrstack som överger just sina Cordycepssjuka medlemmar räddar de medlemmar som går att rädda, det handlar inte om att inte bry sig om relationer utan om att skilja på relationer med hopp och relationer utan hopp.

Jag undrar om det finns någon form av preppingorganisation med en verksamhet för att hjälpa personer som hindras av ovilliga familjemedlemmar att hitta någonstans att preppa? Det behöver inte vara en enskild person som släpper in mig i sin bostad, utan jag skulle faktiskt under en period föredra något mer avsides. Där kan jag utveckla tekniska färdigheter utan föräldrar som lägger sig i vad jag mekar med, så att jag hinner skaffa mig färdigheter värda att dela med sig av innan själva kollapsen sker. Efter en kollaps kommer det ändå inte att gå att hitta papper på formella utbildningar.

Vilka vänner jag har respektive har haft vill jag av anonymitetsskäl inte avslöja, och jag har under flera års tid märkt att mina nuvarande familjemedlemmar är bortom hopp. Jag hade hopp om dem när jag var yngre, men när jag märkte hur de reagerade sinade hoppet för att till slut försvinna helt.

Jag bor inte i Norrland. Mer specifikt än så vill jag inte avslöja mig. Och varför anta att jag skulle bo på någons mark? Jag hade kunnat tänka mig att exempelvis bo på en båt, om jag får hjälp med flyttning av saker och ut ur tjafset om var jag bokför mig.

Jag har så sjukt svårt att tro att du är oanställningsbar. De enda oanställningsbara personer jag stött på har haft personligheter som varit omöjliga att ha att göra med. Funktionsnedsättningar; fysiska, psykiska såväl som intellektuella kan skapa utmaningar, men inte diskvalificera. Stött på många människor som haft svårt att få jobb på grund av diagnoser, fysiska funktionsnedsättningar och IF. De kan alla bidra på nåt sätt och vissa har letat länge innan de hittat ett arbete de kunnat behålla, men när de hittar rätt skiner de och det har gått långt över förväntan bra.

Min bedömning är att du bestämt dig. Att det inte finns tid att utbilda dig. Att du inte kan få ett jobb. Att det inte går att starta ett företag utan kapital. Bestämt dig för att din familj är fientlig, odugliga att hantera kriser, att de är som svampangripna insekter. Att dina färdigheter är tillräckliga för att du läst böcker, liksom att formella utbildningar inte fyller någon funktion efter kalopsen. En civilingenjör eller läkare kommer alltid ses som värdefull vid en kollaps, en incel* i mammas källare som läst många böcker? Not so much. Det är det som är problemet. Du "vet" redan. Dessutom har du räknat ut någon nära förestående samhällskollaps. En kollaps som hela den samlade intelligentian missat, och som du heller inte kan yppa någonting om. Den självbilden går inte av för hackor!

Din fråga, om det finns någon prepperorganisation med det uttalade målet att hjälpa personer som hindras av ovilliga familjemedlemmar att hitta någonstans att preppa, är lätt att besvara: Självklart inte. Om frågan formulerats "Finns det organisationer som kan hjälpa mig att träffa likasinnade och ge mig bättre förutsättningar att preppa?" så är svaret: Självklart. Civilförsvarsförbundet, kommunernas FRGs, Hemvärnet, andra frivilliga försvarsföreningar och förbund. Det finns studiecirklar i prepping, kurser i hemberedskap och många andra sammanhang där man stöter på en oproportionerligt stor andel "preppers" att lära känna. Jag förstår dock inte hur din familj "hindrar dig", och inte heller vad detta "någonstans att preppa" skulle vara för nåt om inte någon annans mark eller gård. Finns vad vet inte nån bygdegård i vårt avlånga land där skäggiga lastbilschaffisar träffas veckovis på "preppingjunta" och preppar en timme tillsammans.

Det faktum att du är så tvärsäker säger mig två saker. Dels att du inte är mottaglig, din övertygelse förblindar dig så till den grad att du inte ser de konkreta förslag du fått hittills. Eftersom förslagen inte är de förslag du vill ha. Det är som att du skulle frågat "hur kan jag flyga till månen med en flaxande cykel" och när du får svaret "Det går inte, du måste ha en raket" blir reaktionen "Jag sa en flaxande cykel! Vad är det som är svårt att förstå!?". Det andra. Du är inte öppen för input. Jag frågar var du bor. Tror du jag gör det för att sno dina konserver? Jag har tillräckligt. Du kan få 40kg konserver av mig om du vill. Gratis. Det skulle inte märkas i mina lager. Om du hade haft ett öppet sinne hade du kanske förstått att jag frågar för att vi då kan vägleda dig i rätt riktning, ge förslag på konkreta sätt att få kontakt med likasinnade vilket såklart är första steget i den process som gör att du nån gång når dina uttalade mål. Nån kanske till och med kan någon tänka sig att bjuda in dig till en prepperkväll på en pub där du kan bolla idéer med andra.

Tänk om det är du, och inte din familj, som bör på Cordycepssvamp och att de stänger av för att rädda de som kan räddas.

*jag säger inte att du är det, jag tar ett exempel.

[xsive]

.
Poängen är ju att ha ett ställe där jag bestämmer själv över vilka BOL-modifikationer jag gör.

…Jag är flexibel med typ av plats jag vill bo på, det behöver inte vara ett markområde utan även exempelvis en båt skulle gå bra, förflyttningsfördelarna kan till och med göra postapokalyptisk nytta. Byråkratin har jag inte tid med.

Du vill alltså ”ha” ett ställe där du bestämmer själv över det och du förväntar dig att någon bara skall ge dig det?
Där tror jag återigen inte dina förhoppningar är rimliga.
Hade du skrivit att jag har gått lärling som snickare och har lärt mig timra eller vad som helst och hade sagt jag varit villig
renovera mot att få bo där under en period. Prepp serveras inte på silverfat.

[maskros]

...
Exakt vilken mekanism jag förutsäger som orsak till den kommande kollapsen är väl inte nödvändigt att veta för att komma med tips?
...
De som inte kan ta en aggressiv ton duger knappast till samarbetspartners i ett riktigt katastrofscenario med tanke på liv och död-stressen, och är därmed inget att satsa på som preppingvänner.
...
Om du hävdar att preppers inte vill ta med någon utan monetära resurser så förnekar du i själva verket att organiserade preppers existerar, eftersom det inte kommer att finnas pengar efter en kollaps och det därmed är nödvändigt att värdera nyttan i annat än pengar för att överhuvudtaget kunna preppa.
...
Jag är flexibel med typ av plats jag vill bo på, det behöver inte vara ett markområde utan även exempelvis en båt skulle gå bra,
...

Jag tolkar dina inlägg som att du vill ha, men inte erbjuder något - annat än kunskaper du läst dig till utan att praktisera. Vad då för kunskaper? Kan du timra ett visthus åt mig?

Pengar krävs, i dagens samhälle, ävenför att preppa. Du vet preppa kommer från engelskans prepare som betyder förbereda. Hur förbereder man utan att antingen ha pengar eller genom att göra saker. En del av oss här har köpt på sig grejer, en del gör sina grejer själv, båda sorterna har dessutom någon nivå av kunskap om hur man nyttjar det man har. Vad har du? Läst ur en bok men inte gjort något och inte skaffat något och är vrång.

Vad gäller att tåla aggressivitet måste jag tyvärr säga att du gör bort dig ordentligt. Vänlighet och artighet tar en genom svåra tider som utan det skulle blivit outhärdliga eller rent destruktiva. Att sitta instängd med nån en vinter är jobbigt, är den dessutom otrevlig funkar det inte.

Du tycker antagligen jag är lite dum i huvudet nu men det jag ser när jag läser dina inlägg är en rätt dryg och otrevlig person som tror väldigt mycket om sig själv utan att ha något att visa upp. Jag är inte så bra på att hantera folk men har fattat så mycket som att jag behöver vara bra att ha, även som nån slags kompis eller åtminstone samarbetspartner.

Aldrig i helvete att jag skulle ta med en person som framställer sig som du gör till min stuga eller, än värre, ut på en båt där man ständigt trampar varandra på tårna, vare sig man vill eller ej.

Men du, lycka till att hitta nån som vill ta emot en aggressiv snubbe som tror sig hittat svaret på vad framtiden bär i sitt sköte men inte har något att komma med.

[Marie]

Om man inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande (man är inte anställningsbar på svenska) på grund av sjukdomar. (både fysiska och psykiska)
Så kan man via sin läkare ansöka om sjukpension.. (sjukersättning) och där med få en egen inkomst.

Om du är myndig över 18år och inte går i skolan så ska du ha rätt till Socialbidrag. (dock försöker alltid kommunerna att neka så att föräldrarna ska stå för det)

Du kan läsa om det här
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-oc ... gl02so648/

Jag kan utföra arbeten, dock inte på det sätt företagen vill. Mitt arbete är fullt användbart i varje postapokalyptisk situation utan företag. Och jag har inte tid att gå genom byråkratin för att skaffa en bostad utanför mina föräldrars kontroll.

Byråkrati är grundstenen i vårat samhälle, så det kommer man inte undan tyvärr.. inte ens om man är ekonomiskt oberoende.
Så fram till postapokalypsen får du tyvärr handskas med det som samhället erbjuder och byråkratin det innebär.

Själv hoppas jag apokalypsen aldrig kommer.. även om samhället inte är helt bra idag, så är det extremt mycket bättre utan de problemen det innebär efter en sådan.

[Katastrofprediktor]

Hela ditt upprepande av samma vägg av påståenden om att pengar skulle vara ett mått på förmåga visar att du inte har något att bidra med.

Idioter som (icke)-tänker som företagare finns i alla ekonomiska lager, de enas inte av hur mycket pengar de har utan av sin oförmåga att förstå att det finns andra mått på funktion än pengar. Det handlar alltså inte om huruvida förälder eller föräldrar i mitt fall är rika eller fattiga. De inte bara "konsumerar sig genom livet", de saknar totalt insikt i att det finns något annat mål än underhållningsupplevelser. Det är inte något så bagatellartat som du tror.

Nej jag har inte skrivit att pengar är ett mått på förmåga.
Vad jag skrev var att du bör ha en plan för försörjning (till mat och skydd som är grundläggande prepp) om du väljer att
lämna dom som frivilligt förser dig med det idag.

Inte exakt de orden, men du blandar ihop förmåga att utföra användbart arbete med dagens företags vilja att anställa en vilket är att implicit begå felet att blanda ihop tjänande av pengar med förmåga. Att du skriver om "funktionsnedsättningar" utan att problematisera dagens definition därav visar återigen att du blint tror på att företagens skeva mått skulle vara något sorts universellt rättesnöre för förmåga. Att den nutida sortens kapitalism bara ökar diagnossättningen visar att det inte alls är som du tror.

[Katastrofprediktor]

Det finns inte tid för sådana formella utbildningar, och jag räknas av arbetsmarknaden som oanställningsbar. Att skapa ett eget jobb utan att redan ha ett kapital i pengar går knappast i dagens samhälle, i varje fall inte ett jobb som man får betalt i form av pengar för. Varför jag räknas som oanställningsbar vill jag inte avslöja av anonymitetsskäl, men bara lägg ner allt tjafs om att jag skulle skaffa ett penningkapital. Det går ändå inte.

Dock har jag läst en mängd böcker i en mängd olika ämnen och provat en del själv, i den mån jag inte stoppas av förälders eller föräldrars tjat om "var försiktig med huset" med gott resultat. Just genom att inte lägga all tid på en specialiserad utbildning har jag haft tid att läsa mig till mer mångsidiga kunskaper.

Den nära förestående kollapsen jag förutsäger handlar inte om diverse hot från slumpmässiga håll, och är inget som det pratas speciellt mycket om i media. Det är en exponentiell process i samhället som jag har räknat ut kommer att leda till systemsammanbrott inom kort, i kraft av min förmåga att förstå konsekvenserna av att exponentiella processer accelererar och inte utvecklas i jämn takt. Exakt vilken eller vilka egenskaper i samhället det gäller vill jag inte avslöja av anonymitetsskäl på forumet.

Det är inte bara en skillnad i åsikter mellan mig och min familj, och det handlar inte om ordval. De är direkt fientliga till allt vad planer för något annat än underhållningskonsumtion heter, och deras reaktion på när någon blir agiterad att vägra prata "för att det är stressande och känns otrevligt" tyder knappast på att de skulle kunna vara fungerande samarbetspartners under stressen vid en riktig situation på liv och död. Jag önskar att jag hade en familj som inte reagerade så, en familj med hopp. Den familj jag förbannats med rabblar varje HR-floskel företagen vräker ur sig som papegojor, hela deras sätt att reagera är som en Cordycepssvamp av profit stickande ut ur deras huvuden. En myrstack som överger just sina Cordycepssjuka medlemmar räddar de medlemmar som går att rädda, det handlar inte om att inte bry sig om relationer utan om att skilja på relationer med hopp och relationer utan hopp.

Jag undrar om det finns någon form av preppingorganisation med en verksamhet för att hjälpa personer som hindras av ovilliga familjemedlemmar att hitta någonstans att preppa? Det behöver inte vara en enskild person som släpper in mig i sin bostad, utan jag skulle faktiskt under en period föredra något mer avsides. Där kan jag utveckla tekniska färdigheter utan föräldrar som lägger sig i vad jag mekar med, så att jag hinner skaffa mig färdigheter värda att dela med sig av innan själva kollapsen sker. Efter en kollaps kommer det ändå inte att gå att hitta papper på formella utbildningar.

Vilka vänner jag har respektive har haft vill jag av anonymitetsskäl inte avslöja, och jag har under flera års tid märkt att mina nuvarande familjemedlemmar är bortom hopp. Jag hade hopp om dem när jag var yngre, men när jag märkte hur de reagerade sinade hoppet för att till slut försvinna helt.

Jag bor inte i Norrland. Mer specifikt än så vill jag inte avslöja mig. Och varför anta att jag skulle bo på någons mark? Jag hade kunnat tänka mig att exempelvis bo på en båt, om jag får hjälp med flyttning av saker och ut ur tjafset om var jag bokför mig.

Jag har så sjukt svårt att tro att du är oanställningsbar. De enda oanställningsbara personer jag stött på har haft personligheter som varit omöjliga att ha att göra med. Funktionsnedsättningar; fysiska, psykiska såväl som intellektuella kan skapa utmaningar, men inte diskvalificera. Stött på många människor som haft svårt att få jobb på grund av diagnoser, fysiska funktionsnedsättningar och IF. De kan alla bidra på nåt sätt och vissa har letat länge innan de hittat ett arbete de kunnat behålla, men när de hittar rätt skiner de och det har gått långt över förväntan bra.

Min bedömning är att du bestämt dig. Att det inte finns tid att utbilda dig. Att du inte kan få ett jobb. Att det inte går att starta ett företag utan kapital. Bestämt dig för att din familj är fientlig, odugliga att hantera kriser, att de är som svampangripna insekter. Att dina färdigheter är tillräckliga för att du läst böcker, liksom att formella utbildningar inte fyller någon funktion efter kalopsen. En civilingenjör eller läkare kommer alltid ses som värdefull vid en kollaps, en incel* i mammas källare som läst många böcker? Not so much. Det är det som är problemet. Du "vet" redan. Dessutom har du räknat ut någon nära förestående samhällskollaps. En kollaps som hela den samlade intelligentian missat, och som du heller inte kan yppa någonting om. Den självbilden går inte av för hackor!

Din fråga, om det finns någon prepperorganisation med det uttalade målet att hjälpa personer som hindras av ovilliga familjemedlemmar att hitta någonstans att preppa, är lätt att besvara: Självklart inte. Om frågan formulerats "Finns det organisationer som kan hjälpa mig att träffa likasinnade och ge mig bättre förutsättningar att preppa?" så är svaret: Självklart. Civilförsvarsförbundet, kommunernas FRGs, Hemvärnet, andra frivilliga försvarsföreningar och förbund. Det finns studiecirklar i prepping, kurser i hemberedskap och många andra sammanhang där man stöter på en oproportionerligt stor andel "preppers" att lära känna. Jag förstår dock inte hur din familj "hindrar dig", och inte heller vad detta "någonstans att preppa" skulle vara för nåt om inte någon annans mark eller gård. Finns vad vet inte nån bygdegård i vårt avlånga land där skäggiga lastbilschaffisar träffas veckovis på "preppingjunta" och preppar en timme tillsammans.

Det faktum att du är så tvärsäker säger mig två saker. Dels att du inte är mottaglig, din övertygelse förblindar dig så till den grad att du inte ser de konkreta förslag du fått hittills. Eftersom förslagen inte är de förslag du vill ha. Det är som att du skulle frågat "hur kan jag flyga till månen med en flaxande cykel" och när du får svaret "Det går inte, du måste ha en raket" blir reaktionen "Jag sa en flaxande cykel! Vad är det som är svårt att förstå!?". Det andra. Du är inte öppen för input. Jag frågar var du bor. Tror du jag gör det för att sno dina konserver? Jag har tillräckligt. Du kan få 40kg konserver av mig om du vill. Gratis. Det skulle inte märkas i mina lager. Om du hade haft ett öppet sinne hade du kanske förstått att jag frågar för att vi då kan vägleda dig i rätt riktning, ge förslag på konkreta sätt att få kontakt med likasinnade vilket såklart är första steget i den process som gör att du nån gång når dina uttalade mål. Nån kanske till och med kan någon tänka sig att bjuda in dig till en prepperkväll på en pub där du kan bolla idéer med andra.

Tänk om det är du, och inte din familj, som bör på Cordycepssvamp och att de stänger av för att rädda de som kan räddas.

*jag säger inte att du är det, jag tar ett exempel.

Vad dagens företag anser vara "omöjligt att ha att göra med" är inte samma sak som vad en prepper mentalt kapabel att överleva kollapsen skulle anse något sådant om. Jag sökte jobb i flera år innan jag gav upp, och vet du själv några exempel på hur det går att starta eget företag utan att redan ha pengar inom kapitalismens ram? Dagens formella utbildningar är för specialiserade på leveranser av färdiga varor för att kunna vara speciellt användbara efter en kollaps när tillverkning av moderna komponenter och moderna mediciner liksom hela den storskaliga ekonomin har kollapsat, och det kommer inte heller att gå att söka på vem som hade vilken formell utbildning.

Även om du inte säger att jag skulle vara en "incel" avslöjar din användning av begreppet för att kategorisera människor att du har gått på den dekadenta sexfixerade diskursen i döende civilisationer. Att dagens alltför specialiserade institutioner som följer de senaste decenniernas vägran att fortsätta förenandet av teorier som drev vetenskapen mellan omkring 1600 och tidigt 1900-tal missar den kommande kollapsen är förutsägbart, eftersom överspecialisering är ett hinder mot att se den bakomliggande bilden. Finns det formella professorer som har insett det kan de mycket väl avskräckas från att yppa det om dagens universitet är lika fixerade vid att stämpla argumentation som "självbilder" som du. Att jag inte yppar vad som är på väg att orsaka kollapsen på detta forum är av anonymitetsskäl, och exakt vad som är orsaken är knappast relevant för frågan i tråden så dina påståenden om mig är precis de härskartekniker av typen Flashback 2.0 som det stod i detta forums regler att det här forumet inte skulle ha.

Min familj hindrar mig genom att bestämma över huset och vägra preppingrelevanta förberedelser, samt genom att allmänt sakna förmågan att värdera arbete i annat än pengar, reagera på ett sätt som antyder oförmåga att överleva katastrofer, och inte bry sig om att överleva. Det sistnämnda , tillsammans med att de inte har slängt ut mig, visar att de inte har stängt av mig för att rädda de som går att rädda. Att jag skulle vara smittad av någon motsvarighet till en Cordycepssvamp motbevisas dessutom av att jag knappt har träffat någon som delar mina förutsägelser om exponentiella processer som orsak till kollaps eller min förmåga att värdera arbete i annat än pengar.

Jag tror inte att du skulle stjäla något av mig, men ditt sätt att måla upp en bild av mig är ett exempel på hur hatare som skulle kunna utsätta mig för repressalier hoppar till slutsatser. Någon som hoppar till slutsatser som du är ingen jag vill avslöja min verkliga identitet för.

[Katastrofprediktor]

...
Exakt vilken mekanism jag förutsäger som orsak till den kommande kollapsen är väl inte nödvändigt att veta för att komma med tips?
...
De som inte kan ta en aggressiv ton duger knappast till samarbetspartners i ett riktigt katastrofscenario med tanke på liv och död-stressen, och är därmed inget att satsa på som preppingvänner.
...
Om du hävdar att preppers inte vill ta med någon utan monetära resurser så förnekar du i själva verket att organiserade preppers existerar, eftersom det inte kommer att finnas pengar efter en kollaps och det därmed är nödvändigt att värdera nyttan i annat än pengar för att överhuvudtaget kunna preppa.
...
Jag är flexibel med typ av plats jag vill bo på, det behöver inte vara ett markområde utan även exempelvis en båt skulle gå bra,
...

Jag tolkar dina inlägg som att du vill ha, men inte erbjuder något - annat än kunskaper du läst dig till utan att praktisera. Vad då för kunskaper? Kan du timra ett visthus åt mig?

Pengar krävs, i dagens samhälle, ävenför att preppa. Du vet preppa kommer från engelskans prepare som betyder förbereda. Hur förbereder man utan att antingen ha pengar eller genom att göra saker. En del av oss här har köpt på sig grejer, en del gör sina grejer själv, båda sorterna har dessutom någon nivå av kunskap om hur man nyttjar det man har. Vad har du? Läst ur en bok men inte gjort något och inte skaffat något och är vrång.

Vad gäller att tåla aggressivitet måste jag tyvärr säga att du gör bort dig ordentligt. Vänlighet och artighet tar en genom svåra tider som utan det skulle blivit outhärdliga eller rent destruktiva. Att sitta instängd med nån en vinter är jobbigt, är den dessutom otrevlig funkar det inte.

Du tycker antagligen jag är lite dum i huvudet nu men det jag ser när jag läser dina inlägg är en rätt dryg och otrevlig person som tror väldigt mycket om sig själv utan att ha något att visa upp. Jag är inte så bra på att hantera folk men har fattat så mycket som att jag behöver vara bra att ha, även som nån slags kompis eller åtminstone samarbetspartner.

Aldrig i helvete att jag skulle ta med en person som framställer sig som du gör till min stuga eller, än värre, ut på en båt där man ständigt trampar varandra på tårna, vare sig man vill eller ej.

Men du, lycka till att hitta nån som vill ta emot en aggressiv snubbe som tror sig hittat svaret på vad framtiden bär i sitt sköte men inte har något att komma med.

Det har redan framgått att jag har tillverkat vissa saker själv, och att de har fungerat. Bara det att det jag har gjort inom familjens regler i huset inte är tillräckligt för att överleva en kollaps. Så ditt snack om att jag inte skulle ha praktiserat alls är felaktigt. Exakt vilka kunskaper behöver jag väl inte specificera i detalj på det här forumet för att frågan ska gå att besvara? Någon som reflexmässigt påstår att "pengar är det bästa måttet vi har" och dillar om "självbilder" så fort någon ifrågasätter det skulle givetvis inte kunna organisera något arbete i en postapokalyptisk värld där pengar inte längre finns. Fantasilös oförmåga att föreställa sig ett liv utan pengar går inte ihop med postapokalyptisk överlevnad.

Det är du som feltolkar artighet och aggressivitet. Att uppfatta agiterade diskussioner som "oartiga" och vägra ha med personen att göra avslöjar en oförmåga att organisera överlevnad under stress. Om det var som du påstår hade evolutionen sett till att ingen kunde bli agiterad vid fara, eftersom att vara agiterad enligt din teori skulle driva bort samarbetspartners som behövdes som mest just vid fara från en. Och påstå inte att "det bara är jag", eftersom de forskare och filosofer som levde tidigare än de senaste decenniernas HR-likriktning bevisligen diskuterade agiterat utan att avbryta mötena för det.

Jag frågar inte efter att flytta in hos någon nu, jag frågar efter ett sätt att få tag på ett eget ställe där jag kan vidareutveckla mina kunskaper praktiskt utan att stoppas av familjens regler.

[Katastrofprediktor]

Om man inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande (man är inte anställningsbar på svenska) på grund av sjukdomar. (både fysiska och psykiska)
Så kan man via sin läkare ansöka om sjukpension.. (sjukersättning) och där med få en egen inkomst.

Om du är myndig över 18år och inte går i skolan så ska du ha rätt till Socialbidrag. (dock försöker alltid kommunerna att neka så att föräldrarna ska stå för det)

Du kan läsa om det här
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-oc ... gl02so648/

Jag kan utföra arbeten, dock inte på det sätt företagen vill. Mitt arbete är fullt användbart i varje postapokalyptisk situation utan företag. Och jag har inte tid att gå genom byråkratin för att skaffa en bostad utanför mina föräldrars kontroll.

Byråkrati är grundstenen i vårat samhälle, så det kommer man inte undan tyvärr.. inte ens om man är ekonomiskt oberoende.
Så fram till postapokalypsen får du tyvärr handskas med det som samhället erbjuder och byråkratin det innebär.

Själv hoppas jag apokalypsen aldrig kommer.. även om samhället inte är helt bra idag, så är det extremt mycket bättre utan de problemen det innebär efter en sådan.

Jag nämnde byråkratin i sammanhanget att jag inte har tid med en bidragsutredning i långrandiga Sverige. Apokalypsen jag förutsäger är ett resultat av en eller flera exponentiella processer i samhället med förutsägbara resultat när bägaren rinner över, inte en kanske-händelse utifrån.